Utfodring
Inom domänen utfodring är det särskilt viktigt att tillgodose hästens näringsbehov och tuggbehov. Frilevande hästar betar näringsfattig och fiberrik föda såsom gräs, buskar och sly under upp till 75% av dygnet. Att ordna långa ättider som imiterar detta och tillgodoser både hästens närings- och tuggbehov kan vara en utmaning om man inte vill riskera den fysiska hälsan med överhull eller det mentala välmåendet med stressen som långvarig hunger innebär. För att kunna fodra större delen av dygnet ställs det även krav på den fysiska miljön: hårdgjorda ytor med foderhäckar i hagarna, att hagarna är tillräckligt stora så att hästarna inte konkurrerar om resurser och även att hästarna rör sig tillräckligt mycket. Fodret behöver även vara anpassat för deras behov, vilket kan vara en utmaning då tillgången på till exempel foderhalm kan vara låg i olika geografiska regioner. Om missväxt eller väder dessutom ställer till det för fodertillverkaren så kanske urvalet av grovfoder är ytterst begränsat.
Fysisk miljö
Hästens fysiska miljö påverkar mentalt välmående i stor utsträckning. Hur vi utformar hagar och stall påverkar stressnivåer, möjlighet till lugnt foderintag, storleken på grupper och om hästen kan röra sig fritt i tillräcklig utsträckning. Tyvärr finns mycket kunskapsbrister kring hur man bör utforma hagar och stall för hästarnas mentala välmående. Genom forskningen har man bland annat kommit fram till att hästar mår bra mentalt om de kan välja när de vill vara inne respektive ute och att de vill kunna hålla uppsikt runtomkring sig i omgivningen. Att ha möjlighet till social och fysisk kontakt med andra hästar i en stabil grupp så stor del av dygnet som möjligt är naturligt för hästen.
För att undvika stress och tillgodose hästens behov av vila så behöver inredning och storlek på inhysningen anpassas till hästgruppen. Nämnvärt är att det ofta krävs betydligt större ligghallar och boxar än de minimimått som anges i lagstiftningen för att hästen ska ligga ned och vila vilket ger den nödvändiga djupsömnen.
I Svenska Ridsportförbundets guide Hästanläggningar en guide kan du läsa mer om stall och anläggning.
Fysisk hälsa
Hästens fysiska hälsa kan påverka mentalt välmående i stor utsträckning. Att vara utsatt för fysiskt obehag och stress både under en kort och lång tid påverkar hästen mentalt och kan bland annat leda till förlorad aptit, beteendestörningar och att hästen blir osäker att hantera. Ett ändrat beteende hos hästen kan ofta vara det första tecknet på att den fysiska hälsan är kompromissad. Det kan vara små fina tecken såsom att den inte vill bli sadlad, inte vill lyfta på hovarna som vanligt eller ganska plötsligt börjar bocka vid ridning utan uppenbar anledning. I dessa lägen är det viktigt att ta reda på orsaken till beteendena så snart som möjligt och åtgärda dem.
Ett exempel på hur fysiska skador kan påverka det mentala välmåendet är när hästens fysiska tillstånd kräver begränsad rörelse för läkning. Under den tid som hästen kan behöva stå på box eller i en liten rasthage så upplevs den inte sällan som rastlös, ”stökig” att hantera och kanske ”sur” emot både människor och hästar. Det man som hästägare kan göra under denna period är att i den mån det går (och i samråd med behandlande veterinär) miljöberika boxen och även att försöka stimulera hästen mentalt genom social kontakt med en välbekant lugn boxgranne, ryktning och träning som inte kräver fysisk rörelse.
Beteende
Domänen beteende omfattar både relationen mellan häst och människa och den sociala kontakten mellan hästar. Relationen mellan oss och hästen påverkas i stor utsträckning av den träningsmetodik vi väljer och hur väl den fungerar med hästens inlärning. Vår relation med hästarna ska alltid bygga på en respekt för dem och deras naturliga behov. Vi behöver hantera dem på ett säkert sätt och lära dem saker på ett sätt som orsakar minimal stress och motiverar dem.
Då hästar är stora djur som dessutom gärna tar till flykt vid stress så behöver vi vara konsekventa och tydliga vid träning och hantering av dem. Det finns inga ”dumma” hästar, bara hästar som saknar utbildning eller som utbildats fel. När hästar inte förstår oss kan de bli stressade och visa så kallade avvärjningsbeteenden, då är det viktigt att vi tar reda på orsaken till beteendet och hanterar det på ett etiskt acceptabelt sätt.
Behandla alltid hästen väl
Forskning har visat att vi kan använda flera etiskt acceptabla metoder i vår träning, att vi behöver vara noggranna med vår timing och att många av de ”beteendeproblem” som upplevs beror på bristfällig utbildning av hästen. Våra känslor får aldrig drabba hästen negativt. Hästar är väldigt bra på att läsa av oss människor, de kan länge komma ihåg människor som har behandlat dem illa. Vill vi bygga en god relation med vår häst är det därför viktigt att alltid behandla hästen väl.
Hästar är flockdjur och behöver social kontakt med andra hästar för att må bra fysiskt och mentalt. Att hålla hästar tillsammans är en absolut nödvändighet för deras mentala välmående och är något som det inte bör kompromissas med förutom vid absoluta undantag (t.ex. hingstar i avel eller vid ordinerad vila efter veterinärbehandling).
Hästsverige om grupphållning
Förbättra hästens mentala välmående
Alla de fem domänerna och de förutsättningar som vi skapar i hästhållningen påverkar hästens mentala välmående. Våra beslut som hästhållare avgör hur god hästvälfärden blir och om vi vill mäta den så behöver vi se till samtliga domäner och utvärdera hur de påverkar hästen.
Börja med att gå igenom varje domän
Har hästen goda förutsättningar för att få sina behov tillgodosedda?
Kan du förbättra och förändra något i hästens omgivning och skötsel så att behoven tillfredsställs ännu mer?
Kan du träna hästen bättre för uppgiften?
Finns det smartare lösningar som är bra både för dig och hästen?
Att utgå ifrån hästens behov och hitta lösningar som gynnar både hästen och oss människor är ibland svårt och kräver mycket kunskap. Det kan innebära ett behov av mekanisering för att minska arbetsbördan utan att påverka hästen negativt, flytt till ett annat stall, att ta hjälp utifrån med hästhållningen eller träningen av hästen eller att inse att vi inte har förutsättningarna för att hålla egen häst.
One welfare
Inom forskningen talar man om begreppet One welfare som syftar till att djurvälfärd, biologisk mångfald och miljön är sammankopplat med vårt eget välmående. Man får inte glömma att bakom varje häst finns minst en människa, och vi behöver skapa förutsättningar för att vår hästhållning inte påverkar vårt eget välmående negativt.
Checklista för hästvälfärd
Det finns checklistor för hästvälfärd som kan vara ett bra stöd när man vill göra en objekti utvärdering bedömning av hästhållningen. Skriv ut checklistan nedan och gå igenom stallet, hästen och omgivningen regelbundet ihop med dina stallkamrater. Prata om vad ni har sett och om det är något som behöver ändras, prioriteringen att utgå ifrån kan till exempel vara hästens behov av grupp, gräs och galopp. Gör upp en enkel handlingsplan för hur ni ska förbättra hästvälfärden och se till att anteckna skillnader ni ser på er häst.
Ibland krävs mycket små insatser som till exempel att möjliggöra mer social kontakt genom att öka på utevistelsen, öka på mängden grovfoder i foderstaten, att byta strö till halm, tillsätta miljöberikning i hagen eller att öka mängden rörelse genom en större hage eller mer motion. Andra insatser kan vara mer omfattande, som att byta stall för att möjliggöra ovanstående, investera i frostfritt vatten till hagarna eller att bygga om stallet för att tillgodose hästarnas och våra egna behov.
Här finns en Checklista för Hästvälfärd (pdf)
Det finns alltid mer att lära
Forskning har visat att många inom hästsporten förlitar sig på egen erfarenhet, att vi tar råd ifrån andra som inte är utbildade eller har dokumenterad erfarenhet och att vi har en ganska stark tradition av att vara självlärda. Vetenskapliga studier har också visat att vi som hästägare ibland har bristande källkritik när vi söker information.
Faran med att enbart lära av varandra och att ha en bristfällig källkritik är att felaktiga träningsmetoder eller kunskaper förs vidare som om de vore sanning.
När vi ska lära oss något nytt bör vi förlita oss på oberoende kunskap, från forskning och beprövad erfarenhet. Vi bör alltid kontrollera att källan till kunskapen är oberoende. Om källan har ett egenintresse så finns en risk att kunskapen vinklas eller är direkt felaktig.
Kunskap som man kan hitta på nätet behöver granskas för att man ska kunna se om den är oberoende. Ett gott exempel på bra kvalitetssäkrade hemsidor att söka kunskap på är Hästsverige.se och Ridsportförbundets Hästkunskapssajt. Där finns fakta och kunskap baserad på forskning och beprövad erfarenhet och informationen granskas och uppdateras regelbundet av sakkunniga.
Om du läser något och undrar om det verkligen är sant, kolla upp vilken källa som anges och kontrollera kunskapen med någon sakkunnig inom området, till exempel en agronom, etolog eller veterinär.