Tävlingsgång innebär att man går en given sträcka så snabbt som möjligt och kan utföras både på och utanför friidrottsarenan. Gång är en uthållighetsgren och mästerskapsdistanserna för seniorer är 20 kilometer och 35 kilometer med tävlingstider på flera timmar. Sträckan anpassas självklart efter ålder och förmåga. För ungdomar kan det handla om att gå allt från 1 000 meter till några kilometer. Vanliga sträckor i ungdoms- och junioråldern är 3 kilometer och 5 kilometer.

Gång kan förenklat delas in i två faser: 

• Enkel stödfas

  Enkelstödfasen, eller enkelsupportfasen, är den del av gångsteget där endast en fot är i marken. Den möjliggör acceleration i gången och förbereder för nedsättning av det fria benets fot.

• Dubbel stödfas

  Den dubbla stödfasen, eller dubbelsupportfasen, är den del av gångsteget där båda fötterna är i marken. Den är nödvändig för att hela tiden upprätthålla markkontakt, men den bör hållas så kort som möjligt.

Inom gång finns det något som kallas för gångdefinitionen. Den beskriver hur gångrörelsen ska se ut enligt regelboken: 

"Gång är en följd av steg så tagna att gångaren har kontakt med marken, så att ingen (för det mänskliga ögat) synbar förlust av markkontakten uppträder. Det frampendlande benet måste sträckas (inte vara böjt i knäleden) från det ögonblick första kontakten med marken sker till dess att benet är i vertikalt (upprätt) läge." 

Det reglerna säger är att hälen är det som ska landa i marken först och att när foten är i marken ska knäleden vara sträckt till dess att foten är rakt under dig. Det andra kravet är att man hela tiden ska ha kontakt med marken – bakre fotens tår får inte lämna marken förrän främre fotens häl har nått marken. Det här är ibland svårt att bedöma men det ska vara möjligt för det mänskliga ögat att se om så inte är fallet. Det finns självklart fler regler att förhålla sig till men för att komma i gång med gången så är de här två reglerna de viktigaste, sträckt knäled och markkontakt. 

De tekniska betoningarna är främst kopplade till gångdefinitionen:

• Behåll markkontakt genom hela rörelsen.

• Kontrollera att knäet sträcks ordentligt.

• Jobba aktivt med armarna för att skapa en avslappnad men pådrivande rörelse bakåt.

• Fokusera på en rytmisk och avslappnad gång.

Det går utmärkt att få in gång som en del av träningen. Till exempel kan man byta ut en del av uppvärmningen till att gå en viss sträcka eller lägga in gång som en del av en stafett eller lek. Gång kan också vara ett alternativ till löpning vid uthållighetsträning.