Tekniska grunder:
Här hittar du filmer från Internationella Badmintonförbundet (BWF) som beskriver olika slag och fotarbete som en badmintonspelare behöver kunna. Filmerna visar tydligt utförande och vilka tekniska ”nyckelpunkter” som krävs för ett så korrekt utförande som möjligt.

Så här tränar du:
Med hjälp av progression kan spelaren utveckla sin teknik stegvis. Från att först inte klara att utföra slaget alls, till att behärska slaget i en matchsituation. Filmerna i det här avsnittet visar progressionen steg för steg från stillastående till mer och mer fotarbete - där spelaren tränar på att täcka planen på en singelbana.

I den här filmen går vi igenom vad webbplatsen innehåller och hur du som tränare kan använda materialet.

Grepp och biomekanik

I det här avsnittet går vi igenom vikten av att böja och sträcka, rotera och generera kraft inför och under slaget. Det kallas för biomekaniska principer. Vi introducerar också de olika grepp som spelaren behöver bli trygg med för att kunna slå grundslagen.

Du får också exempel på hur spelare stegvis kan träna de olika greppen och skiften mellan olika grepp.

Biomekanik

Det finns fyra nyckelområden som bygger upp slagteknik i badminton:

Baksving
För att skapa tillräcklig kraft, kräver slagen baksving. Förenklat kan man säga att baksvingen sträcker ut muskler. Musklerna drar sedan snabbt ihop sig som svar på utsträckningen, vilket ger mer kraft till slagets framåtsving.

Koordination: stora muskler till små muskler
Ett slag i badminton är resultatet av muskelkrafter som skapar en serie samordnade ledrörelser i kroppen. Den slutgiltiga kraft som genereras är störst då kraften utgår från stora muskler och avslutas med mindre muskler.

Rotation
Helkroppsrotation, underarmsrotation och överarmsrotation.

Böjning och utsträckning
Böjning och utsträckning av leder är också viktigt för att slagen ska bli effektiva. Böjningen är en del av baksvingen och utsträckningen ger framåtsving då du sträcker dig mot bollen för att slå.

Grepp

För att kunna spela badminton så bra som möjligt är det nödvändigt att använda rätt grepp i olika situationer. I huvudsak fokuserar vi på att lära ut fyra typer av grepp:

• Grundgrepp

• Tumgrepp

• Stekpannegrepp

• Hörngrepp

Tekniska grunder:

Så här tränar du:

Riktlinjer när du lär ut grepp
Här är några riktlinjer som är bra att tänka på när du lär ut och tränar grepp:

• Greppet ska vara avslappnat. Det gör det lättare att byta grepp, ger ökad kraft, minskar tröttheten och ökar möjligheten att maskera slaget. Vid träffögonblicket blir greppet naturligt hårdare (tajtare). Det blir tydligare vid kraftfulla slag som “drive" än vid mjukare slag, till exempel nätspel.

• Greppet behöver justeras kontinuerligt, beroende på om bollen är framför, på sidan av eller bakom spelaren, och om det är på backhand- eller forehandsidan.

• Greppen kan också vara långa och korta. Med ett långt grepp vilar nedre delen av handen lätt mot rackethandtagets ände. Långa grepp är bättre för räckvidd och även för kraft. Till exempel kräver de flesta slag från bakplanen ett långt grepp. Kort grepp har en fattning högre upp och närmare toppen av racketskaftet. Det används ofta för snabba rörelser eller när mer kontroll krävs.

Fotarbete

En viktig del att behärska som badmintonspelare är att kunna röra sig snabbt och effektivt. Om du tittar på en badmintonmatch på hög nivå och fokuserar på spelarnas rörelser så kommer du se samma rörelser upprepas om och om igen.

Fotarbetets olika delar

Fotarbetet i badminton består av olika steg och hopp:

• Förspänningshopp

• Löpsteg

• Chassésteg

• Korsa-bakomsteg

• Vridhopp

• Utfallssteg

• Hopp

• Landning

Rörelsecykeln

Det är bra att träna de olika stegen och hoppen separat, men så småningom måste rörelserna sammanlänkas så att spelarna kan flyta effektivt över spelplanen. Rörelsecykeln är en modell som visar hur fotarbetets olika delar hänger samman momenten start, närmande, slag och återgång.

Det är bra att träna de olika stegen och hoppen separat, men så småningom måste rörelserna sammanlänkas så att spelarna kan flyta effektivt över spelplanen. Rörelsecykeln är en modell som visar hur fotarbetets olika delar hänger samman momenten start, närmande, slag och återgång.

Start
En reaktion på motståndarens slag och får dig att röra dig mot bollen. För att röra sig snabbt till bollen startar rörelsen alltid med det som kallas förspänningshopp.

Närmande
De olika rörelser du använder för att ta dig över spelplanen i riktning mot bollen.

Slag
De rörelser du använder när du genomför själva slaget.

Återgång
De rörelser du använder för att röra dig i den riktning som förutser din motståndares retur.

Fotarbete ut mot hörnen

Nu har du fått lära dig de specifika delrörelser som fotarbetet består av och hur de hänger samman i en rörelsecykel.

Nästa steg är att öva med dina spelare på att sammanlänka rörelserna till ett komplett rörelsemönster. Här visar vi hur en spelare rör sig ut mot hörnen – genom sammanlänkning av delrörelser.

Slagen

I det här avsnittet introducerar vi grundslagen i badminton efter de olika delarna av badmintonplanen: framplan, mittplan, bakplan och serve.

Grundprinciper för progression

• Vi påminner nedan om principerna för progression, som du kan läsa mer om i avsnittet Träningsprocessen.

• Från enkelt till svårt

• Från förutsägbart till oförutsägbart

• Från långsamt till snabbt

• Från mångboll till en boll

Progressionen i filmerna går väldigt fort. I verkligheten kan det från startsteg till slutsteg handla om flera veckors träning – eller till och med säsonger. Det beror på hur motiverad spelaren är och hur mycket hen tränar. När, och hur snabbt, du går upp till nästa nivå med respektive spelare är ett noggrant val du som tränare behöver göra.

I filmen nedan får du en fördjupad förståelse för hur progression kan struktureras i praktiken – och hur vi har valt att utforma våra progressionsfilmer.

Riktlinjer och mål för varje slag

För varje slag finns riktlinjer för:

• Varifrån och vart slaget spelas

• När slaget används

• Varför slaget används

• Hur slaget ser ut

För varje slag bör målet vara att:

• Spelarna förstår varför hen ska välja ett visst slag

• Korrekt teknik uppmuntras

• Erbjuda övningar av varierande svårighetsgrad så att varje spelare kan lyckas och utvecklas oavsett deras nuvarande spelnivå

• Erbjuda övningar som är roliga och motiverande

Framplan – slag från främre delen av banan

Slag i framplan definieras som de slag som spelas i området mellan nätet och den främre servelinjen. Slag i framplan som tas upp i detta avsnitt:

• Backhand och forehand lyft. Kan vara offensiva, defensiva eller neutrala alternativ.

• Backhand och forehand stop. Används i regel offensivt för att skapa övertag.

• Backhand- och forehand tryck. Offensivt slag.

Självklart finns det tillfällen då du kan spela dessa slag från andra delar av planen, till exempel lyft och nätdrop från mittplan. Men när du är nybörjare som spelare eller coach är det lämpligt att samla dessa slag under ”slag i främre planhalvan” som utgångsläge.

Forehand stop – tekniska grunder:

Forehand stop – så här tränar du:

Backhand stop – tekniska grunder:

Backhand stop – så här tränar du:

Mittplan – slag från mitten av banan

Slag i mittplan definieras som de slag som spelas från planhalvans mittersta tredjedel.

Slag i mittplan som tas upp i detta avsnitt:

• Backhand och forehand smashplock

Smashplock – tekniska grunder:

Smashplock – så här tränar du:

Bakplan – slag från bakre delen av banan

Slag i bakplan definieras som de slag som spelas från den bakre tredjedelen av planen.

Slag från bakplan som omfattas i detta avsnitt inkluderar:

• Forehand clear. Kan vara offensivt, defensivt eller neutralt slag.

• Forehand smash. Är ett offensivt slag.

• Forehand drop. Kan vara offensivt, defensivt eller neutralt slag.

Drop – tekniska grunder:

Drop – så här tränar du:

Clear – tekniska grunder:

Clear – så här tränar du:

Smash – tekniska grunder:

Smash – så här tränar du:

Serve – slag som inleder spelet

Serven är det slag som inleder spelet i både singel och dubbel. Det finns både långa, korta och svipp-servar och utförandet kan skilja sig något åt mellan singel och dubbel.

Serve – tekniska grunder: