Samlingar

Varje träning bör börja och sluta med att gruppen samlas. Det ger en tydlig start och ett tydligt avslut på träningen. Starten och slutet på en gymnastikträning kan vara avgörande för hur barnen upplever den.

Att alltid börja och avsluta träningen på samma sätt har många fördelar. Barn tycker om att veta vad som kommer att hända. Att upprepa många gånger känns tryggt, bra och roligt för barnet. Om de får känna sig trygga och uppleva att de lyckas bidrar det till att bygga upp deras självförtroende. De blir aktiva barn som vill lära sig mer.

Samlingen har stor betydelse, inte minst vid det första tillfället. Att komma in i en stor gymnastiksal för första gången kan kännas läskigt, och då kan samlingen hjälpa till att göra den nya omgivningen tryggare för barnet.

Starten

Det finns många sätt att starta träningen på, men det viktigaste är att du och barnen tycker att det känns bra.

Att samlas i ring mitt i salen är aldrig fel. I ringen har du som ledare möjlighet att se och höra alla barnen och de kan se och höra dig. Det är din uppgift att skapa samhörighet och vi-känsla i gruppen. Under samlingen har du tid att läsa av hur barnen i gruppen mår och känner sig både före och efter aktiviteten.

Om de aktiva är små barn och har svårt för att bestämma var de ska sitta, kan det underlätta för dem om du lägger ut rockringar som de kan sitta i. Låt inte någon sitta i ditt knä vid samlingen – det kan upplevas som exkluderande för andra barn. Du kan även samla barnen på en matta eller längs en vägg, men det bästa är om alla kan se varandra.

Att ställa upp på led kan upplevas som auktoritärt. Det kan motverka den känsla av trygghet och delaktighet som du som ledare bör sträva efter. Undvik därför samling genom att ställa upp på led. Syftet med samlingen är att alla ska känna sig välkomna, att de tillhör en gemenskap och veta att de är saknade om de inte är där.

Samlingen är ett perfekt tillfälle att förbereda barnen på vad som kommer att hända på dagens träning. Tala kortfattat om vad som kommer hända så skapar du trygghet hos alla.

Dessa saker kan vara bra att fundera på när du planerar samlingen:

• Hur och när kommer barnen in i salen?

• Har de något med sig som de behöver ställa någonstans?

• Var i salen är samlingen?

• Hur ska du genomföra samlingen?

• Vilka återkommande inslag ska samlingen ha?

Närvaro

Att notera vilka som är närvarande är alltid bra – då vet både du och gruppen vilka som är där. Att notera närvaro kan också vara ett ansvar du har gentemot föreningen.

Att ta närvaro kan ske på många olika sätt och behöver inte alls innebära att barnen ska räcka upp handen eller säga “ja”.

Om du ändå vill ha ett upprop finns det många sätt att göra det på så att alla barn känner sig sedda. Ett sätt kan vara att ge dem en uppgift. När de hör sitt namn ska de springa och hämta skatten (ärtpåsen) som ligger i kistan (pallplinten) borta vid väggen. Om barnet inte vågar, kan hen springa med en kompis, och är det familjegympa så kan föräldern springa med i början.

Exempel på fler uppgifter:

• springa ett varv runt ringen

• nudda två väggar i salen

• nudda en blå och röd linje i golvet

• klättra upp i ribbstolen och kasta ner en ärtpåse – “posta brevet”

• rulla på en matta.

Du kan hitta på nästan vad som helst, men tänk på att det ska vara uppgifter som du är säker på att alla i gruppen klarar av. Tillåt också ett barn som inte vågar att stå över. Tids nog, när hen har blivit varm i kläderna, vill hen säkert vara med.

Klicka och se filmen om samlingar. Här från en träning med stor och liten. Uppmuntra gärna barnen att våga sitta själva och tänk på att du som ledare inte ska ha barn i knät.

Lära sig namnen

Att lära sig namnen är ett viktigt inslag och bör tränas till dess att både du och barnen kan namnen på varandra. Genom att använda namnen på varandra får du och deltagarna en närmare relation och alla barn känner sig sedda och betydelsefulla.

Ett bra sätt att lära sig namnen är namnlekar. En namnlek kan göras vid samlingen, som en paus i mitten av träningen eller vid avslutningen. Tycker du att leken tar för stor del av samlingen kan du göra den i form av kull i uppvärmningen. Det finns många olika namnlekar att leka – välj en som passar i din grupp.

Exempel på namnlekar:

• Rulla en boll till varandra och säga sitt namn.

• Kasta en ärtpåse till varandra och säga sitt namn.

• Leka tafatt och säga sitt namn.

• Tuffe, tuffe tåget går ...

Slutet

Avslutningen är lika viktig som början. Då kommer barnen ner i tempo och får tid att reflektera över hur dagens träning varit.

Att återigen samlas i ring vid träningens slut har många fördelar. Nu kan du ännu en gång se alla barnen och stämma av hur de upplevt träningen. Gå gärna varvet runt och be barnen att berätta vad de tyckte var roligt eller svårt och om de har lärt sig något nytt.

Här kan du också passa på att fråga dem om de har några önskemål framöver. Kanske har de något de vill lära sig eller en lek som de väldigt gärna vill leka. Genom att ställa frågor låter du barnet uppleva att de kan välja och har möjlighet att påverka sin egen träning. Genom att de får lära sig att lyssna på varandra uppstår gemenskap och delaktighet i gruppen.

Lekar

De flesta barn brukar se fram emot att få leka som avslutning på träningen – det blir en liten belöning för de mer koncentrerade uppgifterna de tidigare gjort och en morot om något känns motigt under träningen.

I avslutningsleken kan barnen släppa fram sin sista energi och glädje innan det är dags att gå hem. Leken behöver inte alls vara någon springlek där de ska bli varma utan kan med fördel vara en lugn och rolig lek utan krav på prestation.

Det är viktiga att komma ihåg att lek kräver lika mycket planering som övriga inslag i träningen.

Ställ dig gärna de här frågorna när du planerar lek:

• Vad är syftet med leken?

• Vad tränar barnen i leken?

• Går leken att förenkla eller försvåra om det skulle behövas?

Nedvarvning

Att göra någon form av avslappning kan vara skönt för både kropp och knopp.

Avslappning kan med fördel göras till musik och med dämpad belysning i hallen. Barnen kan lägga sig ner, och du kan gå runt och känna om armar och ben är avslappnade. På familjegympa kan till exempel medföljande vuxen använda fallskärmen som himmel och sakta föra fallskärmen upp och ner eller gå sakta runt i en ring.

Andra former av nedvarvning kan till exempel vara en massagesaga där barnen antingen sitter två och två eller i cirkel. Sitter de två och två ska du tänka på att sagan måste läsas två gånger så att båda får njuta av massagen. På familjegympan kan medföljande vuxen massera sitt barn.

Ramsa eller sång

Att precis innan alla går hem göra en gemensam ramsa eller sjunga en avslutningssång kan vara bra för gruppdynamiken.

Ramsan eller sången förstärker gemenskapen och glädjen, och det kan skapa förväntningar samt lust och vilja att komma nästa gång. Nu vet också alla att det är dags att gå hem.

Exempel på ramsor och sånger finns i avsnittet ”teknik och metodik” samt i övningsbanken.

Barnrättsperspektivet

Alla barn och ungdomar som deltar i gymnastiken ska känna sig välkomna och värdefulla. Som ledare inom Svensk Gymnastik ska du vara medveten om hur barn- och ungdomsidrott bedrivs ur ett barnrättsperspektiv.

Titta på filmen där Cecilia från Unicef berättar om hur man som ledare kan förhålla sig till barnkonventionen under träning.

Det är viktigt att uppmuntra de aktiva till att känna glädje till rörelse och idrott från början för att vilja fortsätta hela livet. Din roll som ledare och de val du gör kan få stor påverkan. Se filmen selektering och nivåindelning och reflektera över hur du agerar.

När det gäller barns rättigheter finns det tre delvis parallella perspektiv som är att bra att känna till:

• barnrättsperspektiv

• barnperspektiv

• barns perspektiv

Orden/begreppen låter väldigt lika och blandas ofta ihop, men alla är viktiga att ta hänsyn till i verksamhet med barn. Lyssna till Cecilias beskrivning om de olika perspektiven.

Lästips

Vill du fördjupa dig kan du läsa Barnkonventionen och föreningsidrotten – handbok för idrottsledare som är framtagen av Unicef.

Boken Barnens spelregler har tagits fram av Bris och Riksidrottsförbundet för att främja en trygg idrott. Boken är en bra start för diskussioner om rättigheter och värderingar i idrotten.