Mental och fysisk utveckling

Utveckling för barn 3–6 år

Barn går igenom olika utvecklingsperioder där varje period bygger på den föregående. De måste öva och träna för att kunna gå vidare till nästa färdighet. Utvecklingstrappan är lika lång för alla barn, men hur lång tid det tar att klättra mellan de olika stegen är mycket individuellt.

Under hela utvecklingen tränar och övar barn omedvetet på det trappsteg som de står på. Det är bra att barnen övar mycket på det de kan innan de börjar öva på det de inte kan. Barnen finner trygghet i att känna igen övningar och tycker oftast inte att det är tråkigt att göra samma sak vid många tillfällen.

Som ledare måste du alltid ta hänsyn till att utvecklingstakten kan variera avsevärt från barn till barn. Titta på filmen om barns utveckling och hur du som ledare kan stötta barnen i deras utveckling.

Motorisk utveckling

Som ledare bör du träna dig i att observera barnens individuella motoriska utveckling. Gymnastikträningen ger barn och ungdomar god kroppskontroll. Det gäller att ha koll på när olika motoriska moment introduceras för att gynna god inlärning och utveckling hos de aktiva.

Treåringar börjar kunna springa mjukare, kan göra stora svängar, kan ändra riktning och kan öka och minska farten. Roliga övningar för åldersgruppen kan vara att gå eller springa på olika sätt, exempelvis att barnen låtsas att de har stora stövlar på sig och klampar med fötterna, att de låtsas att de har balettskor och går med små steg, att de går med långa steg, går med korta steg och så vidare.

Fyraåringar är ofta pratglada, rörelseglada och livliga. De kan överskatta sin motoriska förmåga. Tänk på att vara noggrann med regler för säkerheten i gymnastikhallen. Till exempel kan barnen gärna få komma in i salen och springa runt innan passet börjar, men de får inte klättra på redskap och ribbstolar. Balansgång kan vara en ny och rolig lek för fyraåringar. Lystringslekar är bra för denna ålder. Stopplek till musik är ett bra sätt för barnen att lära sig att följa dina instruktioner.

Femåringar har ett mer avspänt rörelsemönster. I den åldern är det bra att träna samordning mellan olika rörelser, till exempel kasta och fånga en boll.

Sexåringar är oftast inne i en motoriskt orolig period. Kroppen förändras och blir mer långsträckt. Barnen behöver träna på att hänga, klättra, hoppa och springa.

Rim, rytm och ramsor samt rörelselekar är populära inslag i gymnastiken i åldern 3–6 år.

Mental utveckling

Barn i åldern 3–6 år börjar alltmer utforska omvärlden genom att ställa frågor. De kan oftast färgerna. Du kan låta dem träna på färgerna i gymnastiksalen, till exempel med olika band och linjer.

Barnen är pratglada. De förstår innebörden i konkreta ord men har svårare att förstå abstrakta begrepp. Du måste uttrycka dig konkret och enkelt. Exempelvis går det inte att säga “ställ er med näsan mot väggen”. Då kanske barnen springer och ställer sig med näsan tryckt mot väggen. Prata klart och tydligt med lugn röst – det ger trygghet i gruppen.

Det är viktigt att du som ledare ger barnen mycket beröm för det som de gör och tycker om. Positiv feedback lyfter barnet. Sätt ord på det som barnen gör bra så blir feedbacken tydligare och mer personlig. Alla ska bli sedda på gymnastiken. Positiv feedback skapar också rörelseglädje.

Knognitiv och psykosocial mognad

Barn i den här åldern har begränsad förmåga att resonera, bearbeta information och komma ihåg saker. Tänk därför på att använda enkla, korta och tydliga instruktioner. I det här stadiet börjar även barnens självuppfattning utvecklas. De kan vara blyga, osäkra och oroliga inför nya situationer. Många jämför sig också med andra barn.

Alla barn är unika och utvecklas olika fort. Exempelvis kan ett barn ha en mycket väl utvecklad motorisk förmåga och samtidigt inte ha en lika välutvecklad kognitiv förmåga och vice versa.

För att du ska nå fram till alla barn med instruktioner är det viktigt att du:

ger korta instruktioner
ger en instruktion i taget
visar samtidigt som du berättar då vissa barn förstår genom att titta och andra genom att lyssna
efter en genomgång i grupp fångar upp de barn som har svårare att ta in instruktioner så att de kan få instruktionerna individuellt och kanske även få hjälp att genomföra övningen.

Att stärka barns självkänsla

Att röra på sig ska vara roligt. Det är viktigt att du som ledare ser varje individ och uppmuntrar glädjen till rörelse. När barnen uppmärksammas för någonting positivt blir de glada, och endorfiner utsöndras i kroppen.

Om du ser och uppmuntrar varje barn i olika moment under träning blir de inte bara glada utan även stärkta som individer. Detta bidrar till att bygga upp barnens självkänsla. Kan du uppmuntra varje barn vid upprepade tillfällen förknippar barnens hjärna automatiskt rörelse med glädje och att de är kompetenta. Det blir på ett sätt ett självförstärkande system som du och andra vuxna hjälper till att underhålla.

Titta på filmen och lyssna till hur du kan stärka barns självkänsla under träningstillfället.

För att stärka barnens självkänsla ska du:

se och prata med eller till varje barn vid varje träningstillfälle
berömma barnen för deras beteenden, till exempel ”vad du kämpar bra med att sträcka på tårna”
för barn som är tillbakadragna eller inte pratar/svarar kan vi benämna vad hen gör i olika moment, exempelvis ”du hoppar på mattan, vad du kan!”
inte tvinga barn som inte kan eller inte vill göra en viss övning att genomföra denna. Rörelse ska vara kul! Det är viktigt att du inledningsvis visar och förklarar för barnen vad de ska göra, och även visar på alternativ. Här kan många gånger föräldrar eller andra vuxna vara den största utmaningen. Var tydlig mot de vuxna om att barnen ska ha roligt och att det viktigaste inte är att de genomför precis den övning som är tänkt.
ge varje barn beröm och uppmärksamhet för det som de gör och som de tycker är roligt. På så vis stärker du barnen och föräldrarna och kan även bygga en förtroendefull relation till båda parter.

För att tillgodose alla barns behov är det viktigt att hålla den övergripande strukturen intakt, såväl med ett återkommande upplägg som barnen känner till som med enkla förhållningsregler att inte trängas, puttas, springa runt och skrika och så vidare. Som ledare ska du skapa tydlighet med ramarna för lektionen så att den är trevlig för alla deltagare. Denna förutsägbarhet bidrar även till att barnen upplever kontroll – de vet vad som kommer att hända den kommande timmen.