Motverka korruption
Det finns flera fall av korruptionsskandaler i den internationella idrottsvärlden där högt uppsatta personer utnyttjat sin position för egen vinning. Även i Sverige förekommer fall av till exempel mutor. Det är en viktig trovärdighetsfråga för idrottsrörelsen att aktivt motverka all form av ekonomiska oegentligheter och korruption.
Riksidrottsförbundet agerar i myndighets ställe och fördelar årligen bidrag på cirka 1,8 miljarder kronor till specialidrottsförbund, idrottsföreningar och RF-SISU distrikt. I den här processen är det viktigt att RF agerar förtroendefullt och har styrning och kontrollmekanismer på plats för att motverka mutor och korruption. Det är också viktigt att specialidrottsförbunden och RF-SISU distrikten, som i många fall i sin tur fördelar pengar, har likvärdig styrning och kontrollmekanismer på plats. Även på föreningsnivå är det viktigt att arbeta aktivt mot mutor och korruption.
Sedan år 2024 krävs att samtliga förbund och RF-SISU distrikt som fördelar medel ska ha en dokumenterad rutin för jäv i enlighet med 16–18 §§ förvaltningslagen (2017:900). Rutinen ska vara beslutad av styrelse eller generalsekreterare (eller motsvarande) respektive distriktsidrottschef. Detta för att säkerställa att enskild handläggare eller beslutsfattare inte har kopplingar som kan påverka specialidrottsförbundens och RF-SISU distriktens möjlighet att agera sakligt och opartiskt.
Riksidrottsförbundet arbetar förebyggande genom insatser som ska stärka arbetet med demokrati. Principer för den demokratiska styrningen finns reglerad i Riksidrottsförbundets stadgar och gäller såväl förbund som föreningar. Det sker genom bland annat utbildning och information. Riksidrottsförbundet har utformat en Rekommendation för god demokratisk styrning av idrottsförbund (pdf), med syfte att värna och utveckla god styrning hos RFs medlemsorganisationer.
Viktigt för förening
Som förening kan det vara viktigt att:
Skapa tydliga regler och riktlinjer. Inför och kommunicera interna policys för ekonomi, upphandling, sponsring och representation. Alla med ansvar bör veta vad som gäller.
Ha en öppenhet i ekonomin. Ha en transparent budget och redovisning som är tillgänglig för medlemmar. Använd revisorer och se till att bokföringen följer god praxis.
Säkerställa delaktighet och demokrati. Säkerställ att beslut fattas i öppna forum, som årsmöten, och att medlemmar har insyn och möjlighet att påverka.
Fördela roller och ansvar. Undvik att en person har ensam kontroll över viktiga beslut eller pengar. Använd dubbel attestering och tydliga ansvarsfördelningar.
Främja utbildning och medvetenhet. Samverka med ert RF-SISU distrikt och erbjud utbildning i etik, ledarskap och föreningskunskap – särskilt för styrelsemedlemmar och ledare.
Vid misstanke om oegentligheter finns en checklista att ta hjälp av.
Ansvarsfulla partnerskap
Som partner till Riksidrottsförbundet erbjuds möjlighet att nå ut till idrottens 19 RF-SISU distrikt, 72 specialidrottsförbund och cirka 18 000 föreningar. Partners till Riksidrottsförbundet får alltså tillgång till en stor plattform när avtal skrivs och med det följer även ett stort ansvar. Även partners till förbund och föreningar når många medlemmar.
Partnerskap och sponsorer kan vara en viktig intäktskälla för föreningar. Vilka partners som idrotten arbetar tillsammans med speglar idrotten som organisation och det är därför viktigt att säkerställa att partnern lever upp till de värden som idrotten står för. Partners som arbetar aktivt med hållbarhet och levererar hållbara produkter och tjänster kan leda till goda samarbeten som bidrar till positiv samhällsnytta medan en partner som brister i sina leverantörsled, bidrar till stora utsläpp och har dåliga arbetsvillkor kan påverka idrottsrörelsens trovärdighet på ett negativt sätt.
Samtidigt ställer partnerskap ökade hållbarhetskrav på idrottsrörelsen i takt med att våra samarbetspartners flyttar fram sina positioner inom området. Genom att kroka arm med samarbetspartners som vill gå i samma riktning kan både ekonomi och verksamhet stärkas.
Hållbara produkter, tjänster och leverantörer
Förbund och föreningar köper in en mängd kläder, utrustning och tjänster från en stor mängd leverantörer. Det är viktigt att ställa hållbarhetskrav på såväl produkter som tjänster och leverantörer inklusive deras leverantörskedjor.
Att göra det är bra ur flera olika perspektiv:
Minskad miljöpåverkan: Genom att kräva resurssnåla och miljövänliga lösningar minskar utsläpp, avfall och överutnyttjande av naturresurser.
Socialt ansvar: Hållbarhetskrav bidrar till bättre arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och rättvisa i hela leverantörskedjan.
Ekonomisk långsiktighet: Genom att ställa hållbarhetskrav minskar risker kopplade till lagstiftning, rykte och leveranssäkerhet.
Systempåverkan: Genom att påverka leverantörer och deras underleverantörer skapas förändring i hela värdekedjan, inte bara i den egna verksamheten.
Riksidrottsförbundet kommer att utveckla stöd för kravställning på leverantörer under 2026.