Följande områden har identifierats som extra viktiga för idrottsrörelsen:
Minska klimatpåverkan från idrottsresor och idrottsevenemang (inklusive mat).
Minska nyinköp och öka återanvändning av kläder och utrustning.
Smart energi- och vattenförbrukning vid anläggningar och idrottsmiljöer.
Skydda ekosystem och biologisk mångfald där vi idrottar.
Genom att vara en förebild för hållbara val kan vi inte bara minska vår egen miljö- och klimatpåverkan, vi kan också inspirera fler att göra medvetna och mer hållbara val.
Idrottsresor, evenemang och mat
Idrottsresor
Klimatförändringar påverkar idrottsrörelsen. För flera förbund riskerar jordens uppvärmning att på sikt göra det omöjligt att fortsätta utöva sin idrott. Samtidigt ger idrotten i sig upphov till klimatpåverkan, inte minst när det kommer till resor. Det här är något som idrottsrörelsen gemensamt behöver försöka minska.
Varje dag idrottar cirka 170 000 personer i idrottsförening. Utöver det tillkommer matcher, tävlingar, träningsläger, cuper, evenemang och elitidrottens internationella verksamhet. Idrottens struktur bygger på att aktiva kan transportera sig. Samtidigt står inrikes transporter för en tredjedel av de svenska klimatutsläppen där fossila bränslen (bensin, diesel) är den största källan till utsläppen av växthusgaser som bidrar till klimatförändringar (källa: Naturvårdsverket).
Idrottsevenemang
Idrottsevenemang kan fungera som en katalysator för hållbar utveckling. Genom att göra miljö- och klimatsmarta val inom områden som till exempel transporter, mat, och avfall, blir inte bara själva evenemanget mer miljö- och klimatsmart. Det kan också bidra till att öka medvetenheten om miljö- och klimatfrågor och inspirera både deltagare och publik att göra mer hållbara val i sin egen vardag.
Mat
Mat påverkar klimatet eftersom det krävs mycket resurser för att producera, transportera och förvara den. Till exempel släpps växthusgaser ut när man:
Odlar mat – särskilt kött och mejeriprodukter, som kräver mycket foder, vatten och energi.
Transporterar mat – långa transporter med lastbil, flyg eller båt bidrar till utsläpp.
Slänger mat – när mat kastas bort i onödan har alla resurser som gått åt till att producera den också gått till spillo.
Kläder och utrustning
Föreningskläder kan bidra till en härlig känsla av stolthet och tillhörighet. Vår konsumtion av kläder och utrustning är stor och blir lätt ohållbar om vi ständigt köper nytt. Textilindustrin brottas med omfattande miljöproblem. Många av kläderna vi använder innehåller konstgjorda fibrer såsom polyester och lycra, som härstammar från och utvinns ur fossil olja. Det gör dem svårare att återvinna jämfört med naturfiber.
Idag orsakar den svenska textilkonsumtionen utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med bil. Den absolut största klimatpåverkan från svensk textilkonsumtion kommer från inköp av nyproducerade varor. I avfallsledet är det främsta problemet att begagnade textilier och textilavfall hamnar i soporna och inte tas tillvara som resurs för återanvändning och materialåtervinning (källa: Naturvårdsverket).
Energi- och vattenförbrukning
Klimatförändringarna påverkar idrottsrörelsen samtidigt som de anläggningar som idrottsrörelsen använder påverkar klimatet. Skidsäsongen förkortats för många utövare samtidigt som skidanläggningar blir mer beroende av konstsnö. Fotboll-, golf-, och ridanläggningar tvingas till en högre bevattningsgrad på grund av torka vilket både är en ekonomisk fråga och leder till högre förbrukning av energi och vatten.
Idrottsföreningar både påverkas av men kan också motverka beskrivna utmaningar. Många anläggningstyper som används av idrottsrörelsen, såsom inomhushallar, simhallar, upplysta och uppvärmda planer, har en hög förbrukning av energi och vatten i jämförelse med andra samhällsfastigheter. Det är viktigt att idrottsrörelsen gör sitt för att hålla förbrukningen nere. Och har vi inte en direkt påverkansmöjlighet finns möjligheten att öppna upp för en dialog med fastighetsägaren.
Ekosystem och biologisk mångfald
Vi idrottar på vägar, i luft, i mark och på vatten. Det behöver göras på ett ansvarsfullt sätt i linje med Sveriges miljömål. Det betyder bland annat att vi behöver sträva efter att skydda naturen på ett sätt som bevarar ekosystem och gynnar den biologiska mångfalden.
Bevara ekosystem och gynna biologisk mångfald
Att bevara ekosystem innebär att skydda hela livsmiljöer – till exempel skogar, våtmarker, hav eller ängar – så att de fortsätter fungera naturligt. Det handlar om att:
Upprätthålla ekosystemtjänster (som pollinering, vattenrening, klimatreglering).
Skydda samband mellan arter, näringskedjor och naturliga processer.
Förhindra att ekosystem förstörs eller fragmenteras.
👉 Exempel: Att skydda en våtmark från exploatering är att bevara ett ekosystem.
Att gynna biologisk mångfald innebär att aktivt främja variation av liv – på genetisk nivå, artnivå och ekosystemnivå. Det kan inkludera:
Skapa livsmiljöer för hotade arter.
Plantera blommande växter för pollinatörer.
Återskapa variation i landskapet (t.ex. olika typer av skog eller äng).
👉 Exempel: Att sätta upp insektshotell eller plantera ängsblommor för bin är att gynna biologisk mångfald.
Flera idrottsföreningar ser över sin idrottsmiljö för att främja växt- och djurliv. Det kan handla om att sätta upp insektshotell, lämna gräsområden orörda så att blommor får växa eller bidra till minskad övergödning i vattendrag. Andra föreningar bidrar genom att göra klimatsmarta val för verksamheten, för klimatförändringar har stor påverkan på våra ekosystem och biologisk mångfald. Ett exempel är att pollinatörer som bin och fjärilar påverkas av förändrade blomningstider och extremväder, vilket i förlängningen hotar både ekosystem och livsmedelsproduktion.
Allemansrätten spelar en stor roll för idrottsrörelsen eftersom många föreningar dagligen tränar i skog och mark. Med allemansrätten tillkommer ansvaret att vistas i naturen med respekt för dess gränser. Det kan handla om så grundläggande saker som minskad nedskräpning. Genom det organiserade föreningslivet har ledare möjlighet att utbilda aktiva att värna om allemansrätten.


