Värdegrundsarbete

En värdegrund representerar de grundläggande värderingar som en verksamhet ska följa. Inom samtliga specialidrottsförbund som är medlemmar inom Riksidrottsförbundet  ska idrottens fyra grundläggande principer vägleda all verksamhet.

Specialidrottsförbund och föreningar kan i sin tur ha egna värdegrunder och som medlem inom idrottsrörelsen har du ett ansvar att aktivt leva enligt, arbeta för och agera enligt den värdegrund som finns inom den idrott och i den föreningen som du representerar. Svensk Simidrotts värdegrund är densamma som Riksidrottsförbundets och ska vara vägledande för alla föreningar med verksamheter och medlemmar inom Svensk Simidrott.

Idrotten och Svensk Simidrotts fyra grundläggande principer

Dessa är vägledande för all verksamhet som bedrivs av Riksidrottsförbundets (RF) medlemsförbund och deras föreningar. 

Idrotten vill

De fyra grundprinciperna ingår i RF:s idéprogram Idrotten Vill. Idéprogrammet formulerar visionen om att bidra till en hållbar värld och de värderingar och de ställningstaganden som idrottsrörelsen bygger på.

Idrotten Vill – Idrottsrörelsens idéprogram | Riksidrottsförbundet.

Föreningens värdegrund

Värdegrunden representerar en förenings gemensamma värderingar som alla medlemmar inom föreningen har ansvar för att följa. Värdegrunden belyser spelregler och synsätt som är viktiga för föreningen. Kort sagt: Värdegrunden beskriver vad föreningen står för.

Dessa värderingar ska efterlevas av dig och alla andra inom föreningen när det gäller vad ni säger, vad ni gör och hur ni beter er. Föreningens värderingar bör tydligt kommuniceras till samtliga medlemmar och genomsyra hela verksamheten i allt – från genomförandet av årsmötet till de dagliga aktiviteterna. Det är viktigt att värdegrunden är "levande", det vill säga att ledare och aktiva hela tiden pratar om den och arbetar med den. Det gäller att gå från ord till handling.

Konkretisera värdegrunden

I samtalsunderlagen Att ta värdegrunden från ord till handling (pdf) och Svensk Simidrott och idrottens värdegrund (pdf) finns material om hur du kan arbetar för att konkretisera värdegrunden.

Registerutdrag och referenser

Från 1 januari 2020 ska alla idrottsföreningar inom Riksidrottsförbundet (RF) begära in och kontrollera begränsade utdrag från belastningsregistret för alla ledare som har direkt eller regelbunden kontakt med barn under 18 år.

Att begära in dessa utdrag är en del av föreningens förebyggande arbete för att skapa trygga idrottsmiljöer. Observera att de begränsade registerutdragen endast visar grova brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov, sexualbrott, barnpornografibrott eller grovt rån.

Att  visa upp utdragen är något som alla bör göra, oavsett hur länge en person har verkat i en förening eller hur väl alla känner varandra. Det är viktigt att skapa en rutin för att med viss regelbundenhet kontrollera utdragen, exempelvis vartannat år. Om du som ledare inte uppvisar utdrag kan föreningen pausa ditt ledaruppdrag under tiden.

Genomförande

1. Det är den som utdraget avser som själv begär ut det hos Polisen.

2. Utdraget visas för den/de som styrelsen utsett.

3. Mottagandet antecknas, enklast med en bock i en lista eller på IdrottOnline.

4. Utdraget lämnas tillbaka, det får aldrig sparas.

Information om registerutdrag (pdf).

Om utdraget inte är tomt

Lagen säger inget om hur en förening ska agera om personen har begått något brott som syns i det begränsade registerutdraget, men barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet när det fattas ett beslut. Om registerutdraget visar domar som rör sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp och olaga tvång bör medlemmar ur styrelsen ta ett samtal med berörd person och förklara att arbete med barn inte är lämpligt.  

Har du eller styrelsen frågor kan ni alltid höra av er till RF/SISU-distriktets sakkunniga i barn- och ungdomsfrågor eller till RF:s idrottsombudsman.

Information om RF:s idrottsombudsman | Riksidrottsförbundet.

Referenser

Det är viktigt att du och andra ansvariga tar referenser när någon söker en tjänst eller ett uppdrag i föreningen och kontrollerar att personen är lämplig för rollen. Det är ingen rättighet att vara ledare inom föreningsidrotten – det är en viktig roll och det är väsentligt att alla inom verksamheten har goda intentioner och vill alla aktivas bästa.

Strukturer och rutiner

Det förebyggande arbetet för att skapa trygga idrottsmiljöer i en förening handlar till stor del om att skapa strukturer och rutiner. Föreningen kan till exempel ha rutiner för kontinuerlig utbildning av ledare och förtroendevalda när det gäller föreningens värdegrund och trygg idrott.

Rutiner gör det tydligt för dig och för alla medlemmar vilket stöd som finns att få och hur föreningen ställer sig i olika frågor. En tydlig struktur kring till exempel återkommande utbildningar leder till att fler har kunskap om hur de kan skapa en trygg idrottsmiljö. När föreningen återkommande informerar om och utbildar kring trygga simidrottsmiljöer vågar fler säga till om något har hänt eftersom de vet hur detta kommer att hanteras i föreningen. Styrelsen ansvarar för att fastställa och kommunicera föreningens policyer och strukturer. Du som tränare eller ledare är sedan ansvarig för att verksamheten bedrivs i linje med dessa styrdokument.

Gruppens spelregler

Att gemensamt bestämma strukturer och rutiner tillsammans med de aktiva gör att de vet vad som förväntas när de kommer till en träning eller tävling. Detta skapar trygghet i gruppen. Ett exempel på hur du kan arbeta med strukturer och rutiner med de aktiva är att gemensamt arbeta fram gruppens spelregler.

Precis som filmen tar upp finns det olika typer av regler som gruppen bör komma överens om. Strukturregler hjälpa de aktiva att känna sig trygga genom att de vet vad de kan förvänta sig, till exempel regler för vad alla ska göra före och efter träningen. Trivselregler är också viktiga för att stärka ett positivt klimat i gruppen, till exempel regler om hur de aktiva ska bete sig mot varandra och vad de ska göra om någon beter sig illa.

Gruppens spelregler (pdf) tydliggör hur du kan arbeta med spelregler i din verksamhet.

Trygghetsarbetet i den dagliga verksamheten

Att komma överens om gruppens spelregler är ett sätt att jobba med miljön och tryggheten i gruppen du leder. Det avgörande för ett långsiktigt deltagande inom simidrotten är att en individ mår bra i det sammanhang hen befinner sig i. Men att arbeta för en trygg idrottsmiljö kräver kontinuitet och progression – det räcker inte att vid ett tillfälle diskutera hur aktiva och ledare ska vara mot varandra. De satta reglerna bör innefatta hela verksamheten och diskuteras återkommande. 

Du som möter simidrottarna har möjlighet att i den dagliga verksamheten diskutera och jobba med sådant som stärker alla i gruppen. Bland annat kan du utbilda de aktiva i deras rättigheter, hur de bör behandla varandra och vart de kan vända sig om de behöver prata med någon eller om något har hänt. 

Under Att ta samtalet vidare, För aktiva finns åldersanpassat material som du kan arbeta med i din grupp.

Delaktighet och involvering

De aktiva har rätt att få vara delaktiga och involverade i de beslut som rör dem och ha möjligheten till inflytande över verksamheten. Detta slås bland annat fast i barnkonventionen. Om de aktiva blir vana att vara delaktiga och tycka till om sin verksamhet, så ökar chansen att de vågar berätta för någon vuxen, tränare eller ledare om sådant som inte känns bra.

Inre motivation

Delaktighet är också en grundpelare i att uppleva inre motivation, det vill säga att drivkraften att göra saker kommer inifrån. Inre motivation ger oftast bäst effekt då den är stark håller länge och ökar ansträngningen.

Delaktighet är ingenting som uppstår av sig självt eller sker automatiskt bara för att någon har bestämt att de aktiva ska vara delaktiga. Det räcker inte heller att fråga gruppen en gång. Delaktighet är i stället något de aktiva behöver lära sig. Som tränare kan du skapa förutsättningarna för detta varje dag. Det kan du göra genom att  ställa frågor och lyssna på alla, inte bara de som ropar högst.

Du som tränare har säkert en hel del regler och direktiv som du vill att de aktiva ska följa under träning och tävling. För att öka sannolikheten att de aktiva följer regler och direktiv är det viktigt att de får vara delaktiga och involverade när reglerna tas fram. Nedan finns exempel på hur du kan arbeta med delaktighet inom simidrotten i olika åldrar.

Tillit och förtroende

Ditt ledarskap påverkar klimatet i gruppen, det vill säga vilken typ av normer, värderingar och kultur som finns i gruppen. Hur du agerar i olika situationer är avgörande för om dina aktiva ska känna tillit till dig och ha förtroende för dig samt känna sig trygga, trivas och må bra i din verksamhet. Dina beteenden behöver vara förutsägbara och konsekventa – de aktiva bör veta vad de kan förvänta sig av dig som tränare eller ledare.

Skapa en trygg miljö

Känner de aktiva tillit och har förtroende för dig är det mer sannolikt att de vågar berätta och anförtro sig till dig när de inte mår bra eller om något inte står rätt till.

Genom att skapa en miljö och ett klimat i gruppen där alla kan känna sig trygga, sedda och välkomna kan du skapa förutsättningar för att de aktiva ska ha förtroende för dig. Du kan skapa en trygg miljö på flera olika sätt, till exempel genom att säga till när någon inte beter sig enligt gruppens spelregler eller säger något kränkande. Genom att säga ifrån och markera mot kränkande behandlingar visar du att alla är välkomna och respekterade för dem de är.

När det handlar om att visa och instruera aktiva är det viktigt att du först frågar om det är okej ifall du behöver ta i den aktiva. Det är också bra att informera om vad du ska göra och varför. Tänk på att det alltid ska vara minst två vuxna tränare eller ledare under aktiviteter.

Glädje och gemenskap

Som tränare är du en viktig pusselbit för att de aktiva ska få uppleva glädjen och gemenskapen i simidrotten. Du kan utforma träningen så att de får möjlighet att lyckas och utvecklas. Genom att fokusera på vad de aktiva gör bra och ge dem positiv feedback bidrar du till att öka den positiva upplevelsen av simidrotten. Stöd och positiv feedback ökar möjligheten att de aktiva vill fortsätta utvecklas, vågar prova nytt och utmanar sig själva.

Variera gruppindelningen under träning och tävling så att alla får möjlighet att träna med och lära känna alla i gruppen. Sociala aktiviteter utanför träningen kan också hjälpa deltagarna att lära känna varandra bättre. Gemenskap och tillhörighet i en grupp är, precis som delaktighet, en viktig grundpelare för att de aktiva ska uppleva inre motivation.

Samtalskultur

Genom att låta de aktiva få prata till punkt och lyssna på dem utan att avbryta dem visar du att du värdesätter deras åsikter. Det gör det lättare för de aktiva att visa sig sårbara och dela jobbiga erfarenheter och känslor. Det ska vara okej att prata om både roliga och jobbiga saker och att visa olika typer av känslor.

De aktiva bestämmer om de vill delta

Det kan låta hårt, men du kan inte tvinga någon att göra något. Det du kan göra är att erbjuda en rolig och utvecklande verksamhet. Självklart ska du stötta och motivera de aktiva att genomföra aktiviteten och förklara för dem varför de bör gör vissa saker, men det är i slutändan upp till den aktive om hen vill delta eller inte. Det är till exempel inte okej att tvinga en deltagare i simundervisningen att doppa huvudet eller hoppa från kanten. Om deltagaren inte vill ska du respektera det beslutet. Detsamma gäller övrig simidrottsträning.

Våga fråga!

Visa de aktiva att du bryr dig om hur de mår och att du finns tillgänglig om de vill prata. Våga fråga om något inte verkar vara okej.

Maktförhållanden

Att vara tränare och ledare i en idrottsförening innebär alltid att befinna sig i en maktposition då du leder verksamheten som de aktiva befinner sig i. Att vara i en maktposition betyder att du har ett ansvar att arbeta förebyggande och våga agera om någonting sker i verksamheten.

Formell och informell makt

Inom idrottsrörelsen finns riskfaktorer när det gäller olika typer av våld. Ett exempel är relationen mellan dig som tränare och de aktiva eftersom det är en nära relation som präglas av en beroendeställning. Begreppet beroendeställning syftar till att de aktiva är beroende av dig som ledare då du har en viktig roll i deras möjlighet att lyckas och utvecklas inom idrotten. Detta exempel bygger på formell makt, men det finns även informell makt inom idrotten som bygger på sociala hierarkier eller status och som kan leda till beroenderelationer. Lär dig mer om formell och informell makt i filmen nedan.

Som tränare och ledare har du en viktig roll för de aktiva inom verksamheten. Du är en förebild och auktoritet, och du har kunskap kring hur simidrott bedrivs. Många aktiva kan därför känna uppskattning och till och med kärlek för dig som tränare. Denna beundran skapar en maktsituation som kan utnyttjas.  Det bör alltid undvikas att en ledare är ensam med de aktiva. Var alltid två tränare och/eller ledare per grupp/lag vid varje tränings- och tävlingstillfälle.

Du måste vara medveten om den maktposition du befinner dig i och hur den påverkar ditt sammanhang. Det är särskilt riskfyllt när makten är samlad hos enstaka individer och få personer fattar de flesta eller samtliga beslut kring verksamheten. Genom delaktighet minskar den typen av makt.

Härskartekniker

Härskartekniker är en form av kränkande behandling där en person nedvärderar en annan person eller en grupp i syfte att stärka sin egen maktposition. Den som blir utsatt för detta kan känna sig nedtryckt eller förolämpad. Ibland använder människor härskartekniker utan att tänka på det, och om du kommer på dig själv med att göra detta är det viktigt att du uppmärksammar det och ber om ursäkt.

Maktens påverkan och konsekvenser, samtalsunderlag (pdf)

Använd samtalsunderlaget för att reflektera över din maktposition och hur du kan använda den för att skapa en trygg miljö i föreningen.

Tystnadskultur

Idrotten är en plats som ska präglas av glädje och en gemenskap med många vänskapsband. I de flesta fall är dessa relationer något positivt. De kan dock bidra till en kultur där människor inte vill rapportera problem eftersom de är rädda att anklaga någon oskyldig och/eller inte vill rapportera en vän. I stället skapar de ursäkter för vännens beteende.

Om rädslan eller obehaget att ”skvallra” på en kollega eller vän får ledare eller aktiva att avstå från att rapportera bidrar det till en tystnadskultur, och då minskar möjligheten att avbryta och förhindra våld. Det måste vara enkelt och tydligt vart de aktiva kan vända sig om någonting händer inom verksamheten. Samma sak gäller vart du och övriga ledare kan vända er.

En tystnadskultur kan finnas i organisationer men också hos enskilda personer. Den bidrar till att det känns mer otryggt att berätta än att vara tyst. Att prata öppet är förknippat med vissa risker, exempelvis att bli ifrågasatt, anklagad eller utfryst. En anledning till att vara tyst kan också vara att inte vilja förstöra för laget, tränaren, föreningen eller idrotten. (Källa: Susanne Johansson Från policy till praktik (pdf)).

I filmen nedan får du höra forskaren Susanne Johansson berätta mer om tystnadskultur samt hur och varför en sådan kultur kan uppstå inom idrotten.

Med makt följer ansvar men också en stor möjlighet att påverka det sammanhang du befinner dig i en positiv riktning. Det är upp till dig och alla andra med makt och ansvar inom en förening att uppmuntra och skapa strukturer för en samtalskultur. Alldeles för ofta kan personer som ser eller upplever våld inte hantera det eller vågar inte rapportera det eftersom de är rädda för konsekvenserna. Det är viktigt att du vågar prata om tystnadskultur och ställa frågor till aktiva och andra inom verksamheten för att skapa goda förutsättningar för samtal.

Sociala medier

Kom ihåg att de aktiva inte ser dig som tränare eller ledare bara under träning och tävling. För dem är du alltid en tränare eller ledare, även när du befinner dig utanför föreningens verksamhet eller på sociala medier. Därför är det viktigt att du tänker på hur du agerar och beter dig utanför föreningsverksamheten.

Policy för sociala medier

En förening ska ha en policy för hur föreningsverksamheten ska presenteras på sociala medier och hur kommunikationen mellan tränare och aktiva bör se ut. En sådan policy finns till både för de aktiva och för tränarna och ledarna. Genom att slå fast hur kommunikationen mellan tränare, ledare och aktiva ska se ut är det enklare för de aktiva att se om någon vuxens beteende inte är som det ska vara. För dig som tränare eller ledare finns också en trygghet i att inte behöva bli kontaktad på fritiden genom sociala medier eller via andra kommunikationsvägar än vad som har bestämts.

Du som tränare eller ledare för barn och ungdomar bör inte ha privat kontakt med de aktiva utanför idrotten via digitala forum och sociala medier. Du är alltid den som har en formell maktposition. Vid digital kommunikation med enskilda barn ska du arbeta efter principen att alltid försöka vara två ledare i dialogen.

Gemensamma utgångspunkter för sociala medier

Sociala medier är ofta ett forum för de aktiva, och deltagarnas kommunikation med varandra upphör inte när träningen eller tävlingen är slut. Mycket kan ske utanför idrottssammanhanget som påverkar miljön och relationerna i gruppen. Det är därför viktigt att du samtalar med de aktiva om hur de beter sig på sociala medier. Poängtera att samma lagar gäller på internet som i verkliga livet: Det som inte är okej i verkliga livet är inte okej på sociala medier. Se även vårdnadshavarna som en resurs i arbetet, informera dem om vad som gäller i föreningen och kontakta dem om problem uppstår. 

Gränsdragning och hantering av sociala medier, samtalsunderlag (pdf) 
Samtalsunderlag med frågor kring sociala medier som du kan kan arbeta med i ledarstaben eller gruppen. 

Identifiera riskzoner

I idrottsmiljön finns en rad riskzoner där otrygga situationer kan uppstå. En riskzon kan finnas var som helst, till exempel i fysiska miljöer, som en osund kultur i gruppen/föreningen eller i miljöer på sociala medier.

Försök identifiera i vilka relationer, situationer och miljöer i och runt din grupps verksamhet som det finns risker, exempelvis risk för osunda träningsmetoder, trakasserier eller sexuella övergrepp. Titta särskilt på de miljöer där barn och ungdomar simidrottar och ta hjälp av rubrikerna över riskzoner nedan.

Identifiera riskzoner - ledare, samtalsunderlag (pdf)
Identifiera riskzoner - aktiva, samtalsunderlag (pdf)
I samtalsunderlagen finns frågor som du tillsammans med dina ledarkollegor och aktiva kan arbeta med för att identifiera riskzoner.

Vägen till en tryggare idrott | Centrum för idrottsforskning
Ta gärna del av den forskning som Centrum för idrottsforskning sammanställt under temat Vägen till en tryggare idrott.

Exempel på riskzoner