Agera när något händer
Alla har rätt till en trygg och positiv idrottsmiljö, och alla inom idrottsrörelsen delar ett ansvar att arbeta för att uppnå just detta. Det är alltid ditt ansvar som tränare och ledare att vara uppmärksam på och agera när en aktiv visar att hen inte mår bra.
Du och alla andra som har en formell maktposition är skyldiga att värna om de barn, ungdomar och andra aktiva som finns i verksamheten. Detta innebär att arbeta för en trygg miljö och våga agera om någonting skulle ske. Det gäller att du reagerar och agerar i ett tidigt skede när du ser något som inte är okej. Säg alltid ifrån om du ser tendenser till dåliga beteenden och grovt språk eller om någon utför någon form av våld.
Agera även vid lindrigt våld
Om du ser någon utföra någon form av våld – agera genast. Förklara varför våld är fel och hur de inblandade personerna ska göra istället. Kanske har föreningen eller gruppen gemensamma spelregler som du kan referera till.
Prata med den/de som har gjort det oacceptabla beteendet, och försök vara så konkret som möjligt.
När det handlar om barn och ungdomar ska du kontakta vårdnadshavare och informera om situationen. Berätta hur du har agerat och kommer att agera framöver. Se vårdnadshavare som ett stöd i att hantera situationen.
Följ upp situationen, både med den som har blivit utsatt för lindrigt våld och med den som har utfört handlingen. Bedöm om situationen har förändras till det bättre eller om du måste agera ytterligare.
Att tänka på om någon berättar
Ibland berättar personer om saker som kan göra dig orolig, men det är ändå viktigt att du lyssnar på den som berättar. Det kan vara jättejobbigt att berätta, och det är viktigt att du lyssnar. Försök skapa en lugn miljö för samtalet och respektera personens tid. Det är inte ovanligt att personer som berättar om missförhållanden eller olika former av våld blir bemötta med tvivel eller tystnad. Det är därför angeläget att du visar att tar det personen säger på allvar.
Se filmen nedan med Selene från föreningen MIND, där understryker Selene vikten att våga fråga och att vara en god lyssnare.
Kom ihåg
Om det är ett barn som berättar något är det viktigt att komma ihåg att det är ditt ansvar att se till att barnet är skyddat och att du agerar. Många barn berättar för en vuxen just för att de vill att något ska hända, även om det kan kännas obehagligt. Tänk på att inte lova saker som du inte kan hålla, till exempel att du inte kommer att berätta för någon. Du kanske känner att du inte vill svika ett förtroende genom att berätta eller anmäla. Förklara för barnet att du vill barnets bästa och att du inte kommer göra något i hemlighet.
Stöd från din förening, idrottsrörelsen och samhället
Du som tränare eller ledare har en viktig roll för att stötta de aktiva och arbeta för en trygg idrottsmiljö, och du har rätt till stöd av din förening för att veta hur du ska göra. Som medlem i en förening bör du komma ihåg att du är en del av ett sammanhang, och det finns därför hjälp och stöttning att få om något skulle ske inom din verksamhet. Du har möjlighet att få stöd både inom din egen förening och av idrottsrörelsen samt samhället som helhet.
Unicef har skapat Barnkonventionen och föreningsidrotten. I denna kan du bland annat finna Checklista för samtal med barn.
Vad gör du om någon drabbas?
Ingen ska utsättas för våld inom idrottsrörelsen, och alla tränare och ledare måste kontinuerligt arbetar med att förebygga våld inom föreningens verksamhet. Men trots ett aktivt arbete för att skapa trygga miljöer förekommer ibland våld, och då måste du och övriga ansvariga hantera det.
I filmen nedan möter du Anders Jorlin, en av två idrottsombudsmän på Riksidrottsförbundet (RF) som förklarar hur du kan gå till väga när något har hänt inom verksamheten samt hur du kan få stöd av idrottsombudsmannen.
Om du är orolig över någonting i din förening
Svensk Simidrott rekommenderar att du alltid försöka lösa problem och konflikter som uppstår med dialog. Om du däremot är orolig för ett barn eller en ung person eller om du misstänker brott ska du alltid söka stöd.
Nedan finns ett flödesschema som visar vart du ska vända dig för att få stöd om du upplever en otrygg idrottsmiljö inom Svensk Simidrott.

I första hand ska du vända dig till föreningens styrelse. Styrelsen har det övergripande ansvaret och kan till exempel avsluta ett samarbete med en tränare.
Det kan finnas hinder för att du ska vända dig till föreningens styrelse, till exempel personkopplingar eller att oron är kopplad till styrelsen. Då kan du höra av dig till Svensk Simidrott och/eller sakkunniga i barn- och ungdomsidrott inom RF-SISU:s distrikt. Svensk Simidrott SSF och RF-SISU distrikten kan sedan hjälpa dig att föra en dialog med föreningen eller hänvisa dig vidare.
Svensk Simidrott har etablerat e-postdressen tryggsimidrott@svensksimidrott.se dit du kan rapportera missförhållanden inom simidrotten. E-postadressen hanteras av ansvariga för ärendehantering inom Svensk Simidrott. Vid kontakt behöver du inte kunna bevisa missförhållanden, men du måste redovisa dina skäl för att du är orolig.
När du kontaktar Svensk Simidrott ska du
beskriva anledningen till din oro
lämna kontaktuppgifter så att Svensk Simidrott kan kontakta dig.
Kontakta polisen vid brott
Grundregeln är att idrottsrörelsen själv hanterar ärenden som bryter mot RF:s stadgar. Misstänker du brott ska du kontakta polisen. Om du är osäker så hjälper idrottsombudsmannen dig. Undvik att själva försöka utreda vad som har hänt om du tror att det kan bli ett polisiärt ärende.
Ansvarsnämnden
Ansvarsnämnden hanterar bland annat bestraffningsärenden inom Svensk Simidrott. Nämnden arbetar ungefär som en domstol och kan bestraffa medlemmar inom idrottsrörelsen med tillrättavisning, böter och avstängning. Ansvarsnämnden hanterar förseelser som beskrivs i RF:s stadgar under bestraffningsärenden.
Information om Ansvarsnämnden och anmälan (Svensk Simidrotts webbplats)
Kontakta socialtjänsten vid oro för barn och ungdomar
Som ledare i en ideell förening omfattas du inte av kravet att anmäla till Socialtjänsten, men alla uppmanas att anmäla eventuella misstankar om att barn eller ungdomar far illa till socialtjänsten. Föreningen bör utse en person som ansvarar för anmälningar till socialtjänsten och som medlemmarna kan vända sig till ifall de är osäkra på vad de ska göra. Många kommuner har också tips för rutiner kring hur en ideell förening ska gå till väga om barn eller ungdomar misstänks fara illa.
För mer information gällande anmälan till socialtjänsten läs sida 23 i foldern Skapa Trygga Idrottsmiljöer (pdf).
Rädda barnen har skapat foldern: Vid oro för ett barn (pdf), som innefattar vägledning och checklista vid oro för att barn far illa.
Stöd om du har frågor om våld och kränkningar
Webbplatsen UMO.se har sammanställt en lista med ställen dit personer kan kontakta om de behöver stöd eller bara vill prata med någon. De kan oftast vara anonyma. En del ställen har öppet dygnet runt, andra några timmar i veckan. På vissa ställen kan personer få stöd på andra språk än svenska. Några av ställena finns särskilt till för vissa åldrar eller kön, men de brukar kunna tipsa om andra ställen om det behövs.
UMO:s lista på ställen du kan kontakta om du behöver stöd.
Några viktiga nummer om du behöver stöd vid olika former av våld eller oro:
SOS Alarm: 112. Vid akut fara för liv eller egendom.
Polisen: 114 14. För rådgivning kring vad som är ett brott eller hur en situation ska hanteras. Här kan du anmäla brott.
Sjukvårdsrådgivningen: 1177. Råd och stöd kring sjukdom och skada
Idrottsombudsmannen: 08 627 40 10. Stöttar och ger råd när idrottens värdegrund bryts.
BRIS stödlinje för barn upp till 18 år: 116 111. Finns även möjlighet att mejla och chatta
BRIS stödlinje för idrottsledare: 077 440 00 42.
Handlingsplan
Det är viktigt att föreningen har en handlingsplan ifall något oönskat händer i verksamheten. Handlingsplanen är i ett sådant läge ett bra stöd för styrelse, tränare och medlemmar att agera gentemot otrygga idrottsmiljöer.
Undersök
Ta reda på följande:
Har föreningen en handlingsplan?
Vem ska du kontakta om något sker inom verksamheten?
Vilka andra policyer eller riktlinjer har föreningen som du ska ta hänsyn till, exempelvis en likabehandlingsplan?
Du som tränare och ledare bör känna till föreningens handlingsplan och veta vem du ska kontakta om något oönskat sker inom verksamheten eller om du själv blir utsatt för våld. Vet du inte om en sådan finns eller vem du ska vända dig till, fråga din förening!
Reflektera och diskutera
Det är viktigt att du funderar på hur du och dina tränarkollegor ska agera ifall något oönskat sker inom gruppen. Det går inte att förbereda sig på alla situationer som kan uppstå inom idrotten, men det är bra att börja fundera och diskutera tillsammans hur ni kan hantera olika situationer. Ett sätt är att var och en först reflekterar på egen hand och sedan i mindre grupper diskuterar möjliga scenarion. Nedan finns förslag på case som du och dina tränarkollegor kan utgå ifrån.
Case 1
Helgens tävling är i full fart och det är dags för lagkapp. Ert lag överväxlar och din tränarkollega blir rasande. När simmarna kommer upp ur bassängen ser du hur din kollega skäller på de aktiva och kastar en flaska efter dem men den träffar ingen.
Vad gör du i stunden?
Hur tar du situationen vidare efter tävlingen?
Case 2
Det kanske var lite väl mycket tjuvslag på förra veckans träning, men det är ju också kul att se så mycket glöd i spelarna. Kanske var det så att Martin fick ta lite extra mycket stryk men det tillhör väl ändå idrotten.
Stämningen var spänd efter träningen och vi tränare valde att stanna kvar bara för att se så att allt var lugnt. På vägen ut stötte en av spelarna ännu en gång i Martin. Han bad direkt om ursäkt, kanske lite spydigt men han bad ju faktiskt om ursäkt. Finns inte så mycket att säga till om då.
På dagens träning dök inte Martin upp. Det var ju trist, men lite skönt också. Jag menar då behöver vi ju inte oroa oss för hans skull. Han är ju trygg hemma.
Vad tycker du om situationen?
Vad hade du gjort om du var tränare i den här situationen?
Case 3
De aktiva står uppradade längs bassängkanten och en efter en går tränaren och smäller dem på rumpan när det är deras tur att hoppa i bassängen.
Vad tycker du om situationen?
Vad hade du gjort om du var en tränarkollega i situationen?
Vad hade du gjort om du var i simhallen på din fritid och bevittnat situationen?
Vilken hjälp kan du få för att hantera situationen?
Case 4
Under en match får motståndarlaget ett domslut emot sig. Den assisterande tränaren i motståndarlaget blir väldigt upprörd och går fram till sekretariatet och uppträder hotfullt.
Vad gör du som tränare?
Vad säger och gör du med dina spelare?
Case 5
Du kommer till simhallen och gruppen stretchar. En tränarkollega “hjälper” de aktiva stretcha där du kan se att den aktiva upplever smärta och ser väldigt obekväm ut. Kollegan lägger inget fokus på den aktiva utan pratar samtidigt med övriga i gruppen.
Vad gör du som tränare i stunden?
Vad gör du efter träningens slut?
Case 6
Gruppen du leder har en väldigt god sammanhållning. Alla umgås jämnt både i och utanför simidrotten, har en grupp tillsammans på snapchat och planerar roliga aktiviteter inför sommarlovet. Alla får vara med förutom Alex. Det är tydligt för dig att gruppen stänger ute Alex under träning, i omklädningsrummet och när ni åker i väg på resor. Det är uppenbart att Alex inte mår bra av situationen.
Vad kan du som tränare gör åt situationen?
Vem/Vilka i din förening kan du ta hjälp av?
Vad kan du och dina tränarkollegor göra för att förebygga att liknande saker händer igen?
Case 7
Du får ett samtal av en väldigt upprörd vårdnadshavare vars barn har kommit hem gråtande. Efter dagens träning hade några av de andra aktiva haft med sig telefonen in i duschrummet och barnet uppfattade det som att en aktiv tog kort på de andra när dem duscha.
Hur besvarar du som tränare den upprörda vårdnadshavaren?
Vad kan du som tränare göra?
Vilken hjälp kan du få för att hantera situationen?
Case 8
Då var det dags att planera säsongen. Du känner dig taggad för att bidra och har massa idéer. Direkt i mötet berättar den ansvariga att hen har gjort ett förslag för säsongen och att ni ska diskutera träningstider och bemanning. Du räcker upp handen och frågar när ni ska diskutera säsongsplaneringen och blir bemött med en irriterad blick och: “Du anser alltså inte att jag är kompetent nog att skapa en säsongplanering?”
Hur hade du bemött den ansvarige?
Hur hade situationen fått dig att må?
Vad kan du göra efter mötets slut?


