Trygg simidrott

Webbplatsen riktar sig till dig som är tränare eller ledare inom Svensk Simidrott. Syftet är att du ska kunna utveckla din kunskap om, och ditt arbete med, trygg idrott. Att skapa trygga idrottsmiljöer handlar om att arbeta förebyggande, att ha kompetens för att upptäcka olika former av våld och att ha modet att agera om något händer.

Våld inom idrotten

Våld och otrygghet kan förekomma inom idrotten av en rad olika anledningar. Det kan till exempel handla om att idrotten präglas av en kultur där ledare och aktiva pratar nedlåtande till varandra eller enbart fokuserar på resultat.

Vad är våld och hur uttrycker det sig?

För att kunna upptäcka olika typer av våld och otrygga idrottsmiljöer måste du som tränare eller ledare ha kunskap kring vad våld är och hur det kan uttrycka sig. För att skapa trygga idrottsmiljöer fria från våld behöver ni samarbeta och ha samsyn i er ledargrupp.

För att nå samsyn kring hur våld kan se ut och kring vad som skapar en otrygg idrottsmiljö är det viktigt att du och övriga ledare i föreningen funderar över det sammanhang ni befinner er i. Om ni har en samsyn kring vad våld kan vara, är det lättare att få syn på våldet och agera när något händer samt att bygga strukturer för att förebygga våld. Kom ihåg att du som tränare eller ledare alltid måste agera gentemot kränkningar och övergrepp inom idrotten.

Socialstyrelsen beskriver våld på följande sätt

“Våld är ett mångtydigt begrepp som i både forskning och praktik kan definieras på olika sätt. Det kan handla om brottsliga gärningar som fysiskt våld och sexuella övergrepp. Våld kan också vara handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, men som sammantaget kan skapa ett mönster av utsatthet. Exempel på det är nedsättande kommentarer, ekonomiskt utnyttjande, försummelse och isolering från vänner och familj.”

För denna webbplats definieras våld så här:

"Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något den vill."

Olika former av våld

Våld kan utövas i många olika former och vara allt från lindrigt till grovt. Lindrigt våld i idrotten kan till exempel vara nedvärderande snack i omklädningsrummet, knuffar på träningen eller skämt på andras bekostnad. Grovt våld innefattar bland annat slag, hot, sparkar, sexuella övergrepp och misshandel.

Exempel på våldshandlingar
  • Nedvärderande kommentar, bilder, skämt eller blickar

  • Muntliga påhopp

  • Knuffar

  • Tafsande, slag eller sparkar

  • Hot

  • Våldtäkt, misshandel eller övergrepp

  • Mord

Olika fomer av våld

Längre ned på sidan kan du läsa om psykiskt, sexuellt och fysiskt våld. Utöver dessa former kan våld ta sig i uttryck på följande sätt:

  • Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla en kollektiv moral, normer och värderingar som råder inom till exempel en familj, en släkt eller ett större kollektiv, för att skydda eller återupprätta en familjs eller en större släkts heder och sociala anseende. Det som skiljer det från annat våld i hemmet är att många personer är aktiva i det, ofta familjen eller andra närstående.

  • Digitalt våld är till exempel hotfulla eller kränkande sms eller kontroll av hur någon förflyttar sig via gps.

  • Materiellt våld innebär till exempel förstörelse eller stöld av personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker med mera.

  • Ekonomiskt våld är bland annat ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter.

  • Försummelse kan exempelvis innebära att den som blir utsatt för våldet inte får hjälp med mat, läkemedel eller hygien.

Psykiskt våld

Psykiskt våld kan handla om nedsättande kommentarer, förlöjliganden, glåpord, hot, tvång och trakasserier. Den våldsutsatta kan också utsättas för kontroll och social isolering. Psykiskt våld kan utövas genom exempelvis mobbning, trakasserier och emotionella övergrepp.

Mobbning

För att försöka förklara varför mobbning sker, brukar människor fokusera antingen på den som blir mobbad eller på den som mobbar. Men mobbning är mycket mer komplext än så, och olika fall har olika orsaker. Du kan dock vara säker på är att det finns ingenting som rättfärdigar mobbning.

Definition

Mobbning är en kränkande behandling som upprepas under en längre tid. Den kan vara fysisk, som till exempel slag och knuffar, men även psykisk, som exempelvis elaka kommentarer, miner och utfrysning. Mobbning definieras och avgörs utifrån de upplevelser som den som blir utsatt har, inte av vad den som mobbar säger och gör.

Mobbning är inte bara något som sker mellan två individer. För att få en helhetsbild måste du lyfta blicken och se till saker som tryggheten i gruppen, ledarskapet i föreningen och normerna i samhället. Det är lätt att begränsa bilden av mobbning till något som sker mellan aktiva idrottare inom föreningen. Men det räcker inte. Mobbning kan även ske mellan tränare och aktiva, mellan ledamöter i styrelsen, mellan föräldrar och tränare och så vidare.

Mobbning sker inte bara före, under eller efter träning, den sker lika ofta digitalt. Nätmobbning är en form av mobbning som sker på internet, oftast på sociala medier. Nätmobbning kan till exempel vara elaka meddelande, obehagliga bilder eller texter som läggs ut och sprids på internet.

Reflektera

Fundera kring de här frågorna och diskutera gärna med någon i din närhet.

  • Vad kan du göra om du upptäcker att någon i föreningens verksamhet är utanför eller mobbas?

  • I vilka miljöer i verksamheten är riskerna för mobbning störst?

  • Hur kan du arbeta för att minimera dessa risker?

Trakasserier

Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person medan en annan person inte alls behöver bli illa berörd.

Definition

Trakasserier är en form av diskriminering och har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Normer
Trots att idrotten ska vara välkomnande och inkluderande för alla så finns det normer (oskrivna regler) som sätter ramarna för vem som är mest självklar och vem som inte anses vara självklar i sammanhanget. Den som passar in i och lever efter dessa osynliga regler får ofta fördelar – exempelvis blir de ofta accepterade och välkomnade. Den som bryter eller utmanar normerna blir oftare ifrågasatt och ibland även exkluderad och trakasserad.

Normer bärs upp av hur människor i exempelvis en förening pratar, hur de beter sig och vad de gör, till exempel genom att ta vissa saker för givna och göra saker av gammal vana. Vissa normer kan vara positiva och leda till att individer känner sig välkomna och inkluderade i verksamheten. Andra normer kan däremot vara negativa och leda till att individer känner sig utanför och inte vill vara med i föreningen.

I arbetet med normer har du som tränare och ledare en viktig roll när det gäller vilka normer som motarbetas och vilka som förstärks – du påverkar många med dina handlingar och ditt språk. Som tränare har du en maktposition och därigenom också inflytande. Du är en förebild, och du kan visa hur ledare och aktiva ska tala och bete sig mot varandra i föreningen.

Reflektera

Fundera kring de här frågorna och diskutera gärna med någon i din närhet.

  • Vilka normer finns det inom verksamheten i din förening?

  • Hur får dessa normer personer att vilja vara med i verksamheten?

  • Hur kan dessa normer få personer att inte vilja vara med i verksamheten?

  • Vad kan du göra för att stärka de positiva normerna och dämpa de negativa normerna?

  • Vad kan du konkret göra för att förebygga trakasserier inom gruppen?

  • Granska de miljöer du befinner dig i. Hur pratar människor med varandra? Vad gör du om någon uttrycker sig på ett sätt som kan upplevas som nedsättande eller kränkande?

  • I vilka miljöer i verksamheten är riskerna för trakasserier särskilt stora?

  • Hur kan du arbeta för att minimera dessa risker?

Emotionella övergrepp

Emotionella övergrepp kan resultera i att den som blir utsatt känner sig ledsen, besviken, otrygg eller otillräcklig. Sådana känslor och upplevelser ska ingen i verksamheten behöva uppleva.

Definition

Emotionella övergrepp definieras som icke fysiska övergrepp på en person och som den utsatta personen upplever som negativa.  Emotionella övergrepp kan bland annat ske genom att människor

  • pratar med någon på ett negativt sätt och exempelvis ger kritik, skäller ut personen, raljerar eller skämtar nedlåtande

  • har ett olämpligt beteende i form av blickar, himlande med ögonen, suckar eller andra gester

  • exkluderar eller behandlar någon orättvist – favoriserar eller ignorerar någon.

Emotionella övergrepp inom idrotten

Uppstår ofta till följd av det stora fokuset på prestation och resultat. Det finns risk att emotionella övergrepp förekommer när personer jämförs och värderas utifrån vad de presterade på den senaste tävlingen, träningen eller övningen. Risken för detta är särskilt hög när denna värdering påverkar hur de aktiva blir behandlade när de deltar i idrott t.ex. att den aktive får mindre uppmärksamhet.

Hur kan du som tränare motverka emotionella övergrepp?

Ett sätt att motverka emotionella övergrepp är att öka medvetenheten och kunskapen kring vad denna form av övergrepp är och hur den kan uppkomma. Om du har kunskap och medvetet granskar din omgivning kan du agera när du upptäcker övergrepp.

Minska även fokuset på de idrottsliga prestationerna. Det bör råda nolltolerans när det gäller att kritisera barn för hur de presterar inom idrotten. Det finns inget värde i att säga eller visa för någon att de inte presterar så som du hade önskat. Arbeta i stället för att komma med positiv och konstruktiv kritik. Fokusera på det positiva och hjälps åt genom samtal att diskutera vad som fungerar bra och vad som kan utvecklas.

Genom att jobba för en positiv miljö med gemenskap där alla ska må bra jobbar du också för att skapa en trygg miljö som både ledare, tränare och aktiva kan trivas i.

Du och dina tränarkollegor måste ställa krav på varandra. Om en person går över gränsen ska de andra säga till. Ni kan tillsammans arbeta för att nå en trygg miljö i gruppen. Kom ihåg att ibland blir det fel. Våga då be om ursäkt.

Reflektera

Fundera kring de här frågorna och diskutera gärna med någon i din närhet.

  • Hur vanligt tror du emotionella övergrepp är i din förening?

  • Vad gör du om du upptäcker att någon inom verksamheten gör emotionella övergrepp?

  • I vilka miljöer i verksamheten är riskerna för emotionella övergrepp särskilt stora?

  • Hur kan du arbeta för att minimera dessa risker?

Sexuellt våld

Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp och alla ska skyddas från alla former av sexuella trakasserier och övergrepp.

Definition

Sexuellt våld kan innebära olika former av sexuellt påtvingade handlingar. Det kan till exempel vara att tvinga någon att se på pornografi, att tvinga hen att ha samlag utan samtycke, att utsätta hen för sexuella trakasserier eller att använda ett sexuellt kränkande språk.

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är en form av diskriminering. När en person blir utsatt för en handling av sexuell natur som är kränkande räknas det som sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier är straffbara enligt lag. Exempel på sexuella trakasserier är att

  • ta på någon på ett sätt som personen tycker är obehagligt eller skrämmande

  • prata om eller kommentera någon på ett sexuellt sätt som personen upplever som obehagligt.

Sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är när någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja. Detta gäller även om det inte kan rubriceras som brott enligt lagen. Exempel på sexuella övergrepp att

  • tvinga någon att se på en sexuell handling

  • göra något sexuellt mot en person som varken kan uttrycka sin vilja eller skydda sig

  • fotografera eller filma någon i sexuellt syfte

  • försöka köpa eller byta till sig sex eller bilder.

Sexuella övergrepp och trakasserier gentemot barn kännetecknas av att förövaren utnyttjar barns beroendeställning och att barnet utsätts för sexuella handlingar eller trakasserier som de inte förstår. Om du misstänker eller känner till sexuella övergrepp ska du anmäla dem direkt. Tänk på att barn under 15 år anses vara för unga för att ge samtycke vilket betyder att alla sexuella handlingar med barn under 15 år är olagliga, oavsett vad barnet uttrycker.

Grooming

När vuxna utvecklar nära kontakter med barn i syfte att utnyttja dem sexuellt kallas det för grooming.   Det kännetecknas av att förövaren bygger upp ett förtroende och en stark relation till ett potentiellt offer för att allt eftersom sudda ut gränser. På så vis bryter förövaren ner bilden av vad som är normalt och acceptabelt för att sedan kunna begå övergrepp. Ofta sker grooming via kommunikation på sociala medier och mobiltelefoner.

Vad är en gråzon?

Vissa relationer hamnar i etiska, professionella, regelmässiga eller lagliga gråzoner, alltså ett gränsland mellan det som är tillåtet och otillåtet. Sådana typer av gråzoner går även att finna inom idrotten, till exempel om det uppstår en sexuell relation mellan en tränare och en aktiv. Även i de fall då dessa relationer inte är olagliga är de ofta inte lämpliga eftersom tränaren alltid befinner sig i en maktposition i förhållande till den aktiva.

Hur kan du som tränare motverka sexuellt våld?

Att arbeta för att motverka sexuellt våld kan kännas tungt och jobbigt, men det måste det inte vara. Det är viktigt att du som ledare visar att sexuellt våld aldrig är okej. Det gäller att du säger ifrån direkt om du ser något.

Det är viktigt att alla är medvetna om sina rättigheter, det vill säga att kroppen är deras egen och att de alltid har rätt att säga nej till beröring som inte känns bra. Om du och de aktiva pratar om kropp, närhet, sexualitet och sådant som sker på nätet, kan du hjälpa de aktiva att få en sund bild av sig själva och andra. Förhoppningsvis kan detta även göra det lättare för personer som bli utsatta att våga berätta vad som har hänt.

Tips

Ett exempel på hur du kan arbeta och prata tillsammans med de aktiva om sexuella övergrepp och trakasserier är Rädda Barnens material Stopp! Min kropp! och arbetsmaterialet till Barnens spelregler. Materialet finns under Att ta samtalet vidare; För aktiva.

Reflektera

Fundera kring de här frågorna och diskutera gärna med någon i din närhet.

  • Vad gör du om du upptäcker att en ledare inom verksamheten utövar någon form av sexuellt våld, antingen gentemot en aktiv eller mot annan ledare?

  • I vilka miljöer i verksamhet är riskerna för sexuellt våld särskilt stora?

  • Hur kan du arbeta för att minimera dessa risker?

Fysiskt våld

Definition

Fysiskt våld är alla handlingar mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker personen. Det kan också vara en handling som får en person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som hen vill.

Fysiskt våld kan vara allt från skojbråk och knuffar till grov misshandel

Exempel på fysiskt våld är:

  • Klämma, nypa eller riva

  • Slå eller sparka

  • Hålla fast

  • Hota med vapen eller tillhyggen

  • Knuffa eller dra i håret

  • Kasta något på någon

  • Gömma rullstol, kryckor, läkemedel eller andra hjälpmedel som någon behöver för att röra sig och må bra

Fysiskt våld inom idrotten

I många idrotter förekommer ett visst fysiskt våld som en naturlig del. Det är accepterat och finns reglerat i olika bestämmelser som gäller vid tävlingar. Endast det fysiska våld som är accepterat i bestämmelserna är okej – ingen får använda mer eller annan typ av våld. Det måste vara tydligt för alla inom verksamheten att den accepterade mängden fysiskt våld inom idrotten inte är okej utanför tävling och träning.

Det är inte ovanligt att fysiskt våld förhärligas inom idrotten – den som tacklas hårdast hyllas och den framgångsrika idrottaren ses som stark och tuff. Ibland har idrottare svårt att förstå var gränsen går vilket ökar risken för våld som inte är tillåtet. Vissa idrotter påverkas av en osund machokultur då normen är att en idrottare ska vara stark och tålig. Den typen av kultur ökar riskerna för olika typer av våld.

Hur kan du som tränare motverka fysiskt våld?

En viktig del för att motverka fysiskt våld inom idrotten  är att vara tydlig. Du och övriga ansvariga måste se till att det är klart för alla i föreningen vad som är okej inom ramen för idrotten och vad som är att gå över gränsen. När någon går över gränsen är det viktigt att du som tränare agerar och säger ifrån direkt.

Att visa vad som är rätt och fel och att prata om det är viktigt för att motverka en osund machokultur. Det är inte okej att använda uttrycka som kränker, får en annan person att må dåligt eller trycker ner personen i skorna. Det finns risk att en sådan jargong leder till fysiskt våld, särskilt om jargongen förekommer i miljöer där det är viktigt att prestera och inte visa sig svag eller osäker.

Reflektera

Reflektera kring de här frågorna och diskutera gärna med någon i din närhet.

  • Fundera över dina egna beteenden. Gör du något som skulle kunna leda till en kultur där våld eller grovt språk accepteras?

  • Vad gör du om du upptäcker att en ledare inom verksamheten utövar fysiskt våld, antingen gentemot en aktiv eller mot en annan ledare.

  • I vilka miljöer i verksamheten är riskerna för fysiskt våld särskilt stora?

  • Hur kan du arbeta för att minimera dessa risker?