All verksamhet inom Svensk Gymnastik ska utgå från vår värdegrund.

Svensk Gymnastiks värdegrund är en övergripande riktlinje för alla som är aktiva inom gymnastiken. Den ska genomsyra all verksamhet och är en sammanfattning av punkterna i vår uppförandekod.

• Ett personligt engagemang hela livet
  Vi ser och tar tillvara alla individers möjligheter att vara med.

• Nyfikenhet och öppenhet
  Vi är lyhörda för den enskilde individens behov och visar förståelse för varandras verksamheter och bjuder på oss själva.

• Glädje och utveckling
  Vi utvecklas och gläds tillsammans och vi lär för livet.

Det är du som ledare som kan gå från ord till handling genom att leva upp till idrottens och gymnastikens värdegrund. Sträva efter att utveckla den talang varje individ har, och se hur individens fulla potential kan utvecklas med utgångspunkt från individens ambitionsnivå. För en dialog med de aktiva och ta reda på vad som får dem att komma tillbaka till träningen. Låt dem vara med och påverka, och försök få alla att känna sig unika och som en del av gemenskapen.

Alla barn och ungdomar som deltar i gymnastik ska känna sig välkomna och värdefulla. Som ledare inom Svensk Gymnastik ska du vara medveten om hur barn- och ungdomsidrott ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv.

Det innebär att du ska följa FN:s barnkonvention om barn och ungas rättigheter. Barnkonventionen gäller för barn och unga upp till 18 års ålder. Grundläggande principer i barnkonventionen är att alla barn har lika värde, att ingen får diskrimineras och att det är barnets bästa som ska ligga till grund för varje beslut som rör barnet.

Se barnrättsperspektivet som en nödvändighet men också som en möjlighet att bedriva en utvecklande och rolig verksamhet. Aktiva som känner sig trygga, sedda och har roligt stannar kvar längre inom gymnastiken.

Riktlinjer för ledare ur Gymnastikförbundets uppförandekod

• Vi underlättar individens utveckling med utgångspunkt i den enskilda utövarens utvecklingsnivå, förutsättningar och ambitionsnivå.

• Vi respekterar allas lika värde.

• Vi respekterar utövarnas personliga integritet.

• Vi ansvarar för utövarnas hälsa och välmående i samband med gymnastikverksamhet.

Det är viktigt att du diskuterar ovanstående punkter tillsammans med andra ledare i din grupp eller förening för att tydliggöra vad det innebär för er verksamhet.

Tips

Ställ dig följande kontrollfrågor med jämna mellanrum:

• För vem är jag här?

• För vem bedriver föreningen verksamhet?

• Hur får jag de aktiva att vilja vara kvar inom gymnastiken?

Lästips

Boken Barnens spelregler har tagits fram av Bris och Riksidrottsförbundet för att främja en trygg idrott. Boken är en bra start för diskussioner om rättigheter och värderingar i idrotten.

Att utvecklas, träna, tävla och må bra har olika innebörd för varje individ, vilket du som ledare måste ta hänsyn till.

Det är lätt att som ledare förlora sig i nuet och fokusera på resultat och på att finna talang. Tidig specialisering är dock inte nödvändig för att lyckas som idrottare, och det är inte bra på lång sikt eftersom det kan leda till skador och minskad motivation. De aktiva ska få möjlighet att utveckla alla fysiska grundegenskaper (styrka, uthållighet, snabbhet, koordination och rörlighet) och få en bred rörelserepertoar. Forskning och beprövad erfarenhet visar att det utgör grunden för en framgångsrik idrottsutövning.

Träning förknippas vanligen med den idrottsliga eller fysiska delen, men kan också förstås utifrån ett holistiskt perspektiv. Det är ett perspektiv som, i enlighet med "Athlete Centered Coaching", har fokus på lärande och på att utveckla alla dimensioner hos en individ. Det innebär att du som ledare lär ut idrott, men också stödjer de aktiva att utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor med utgångspunkt i deras individuella utveckling, målsättning och förutsättningar.

De aktiva är inte bara idrottare, de är individer som idrottar. Genom att stimulera de aktivas inre motivation hjälper du dem att utvecklas och bidrar till att de trivs och fortsätter med sin idrott.

En del idrottar oftare än andra, och några gör det på flera olika ställen. Du som ledare har en viktig roll att fylla för att göra det möjligt för de aktiva att träna på sina egna villkor.

Klicka här och se filmen Motivationen är A och O.

Forskning har visat att den inre motivationen har avgörande betydelse för möjligheten att över tid utveckla olika typer av kompetenser. Motivation kan beskrivas som drivkraften bakom beteenden, vad individer väljer att göra, hur mycket de gör det och hur länge. Svensk Gymnastik har valt att utgå från ett teoretiskt ramverk, Self-Determination Theory (SDT), som har visat sig vara särskilt användbart. Utifrån SDT ska tre grundläggande psykologiska behov främjas för att skapa motivation hos individer:

• Autonomi – att uppleva valmöjligheter och möjligheter att påverka sin situation.

• Kompetens – en känsla av att vara effektiv och kunna lösa uppgifter och hantera utmaningar.

• Tillhörighet – ett behov av att skapa meningsfulla relationer, ha omtanke och känna gemenskap med andra människor.

Autonomi, kompetens och tillhörighet kan ses som näringsämnen vilka behövs för att individer ska växa och utvecklas. De har stor betydelse för individers hälsa och välbefinnande. Självbestämmande motivation uppstår när dessa tre grundläggande behov är tillfredsställda.

Tänk på

Ungdomsbarometerns undersökning från 2016 visar att de allra flesta ungdomar idrottar för att det är roligt och lägger relativt liten vikt vid tävlingsmomentet. De ungdomar som inte idrottar skulle kunna tänka sig att börja om de fick vara med bara för att det är roligt. Detta är en tanke att ha med sig när du möter de aktiva.

Reflektera

• Varför har dina aktiva valt att träna gymnastik?

En sund idrott är inkluderande. Alla som är verksamma inom den svenska idrottsrörelsen ska arbeta mot en inkluderande och jämställd idrott. Det innebär att se till att alla får lika möjligheter att idrotta.

Arbetet med en inkluderade idrott handlar om att se till att resurserna i föreningar är jämnt fördelad mellan könen och att flickor/kvinnor ges lika stora möjligheter som pojkar/män att bli ledare, tränare och styrelseledamöter. Det handlar också om att undersöka vilka normer och strukturer som finns inom idrotten.

En norm är något som upplevs ”normalt” i olika sammanhanghang. Träningshallen och föreningslokalen kan till exempel säga mycket om vilka normer som finns i föreningen. Det kan handla om vilka bilder som hänger på väggarna, vilken musik som spelas, vilket språkbruk som används och vilka personer som ges tillträde till lokalen. Genom att granska dig själv och din omgivning kommer du att bli mer medveten om vilka normer som du själv har och vilka normer som finns i den miljö som du är verksam. Därmed kommer du att kunna göra fler medvetna val samt skapa förutsättningar för att förändra rådande normer.

Reflektera

• Vilka normer upplever du finns inom gymnastiken?

• På vilka sätt ser du till att skapa en inkluderande och trygg verksamhet för alla aktiva?

Ditt sätt att uppföra dig och dina värderingar påverkar och formar de aktiva. Som ledare inom gymnastik har du ett särskilt ansvar att vara ett föredöme. Aktiva ser upp till dig, ditt kunnande och ditt engagemang samt inspireras av ditt ledarskap.

Föregå med gott exempel och lev som du lär. Ditt sätt att uppföra dig och dina värderingar påverkar och formar de aktiva. Det är sannolikt att de aktiva gör som du gör och inte som du säger. Det kan handla om allt från att komma i tid och vara väl förberedd till språkbruk, beteende och bemötande.

Att vara ett föredöme

• Var trovärdig (de aktiva kan lita på det du säger och lovar).

• Dina ord ska motsvara dina handlingar.

• Se alla aktiva. Selektera inte, och favorisera ingen individ.

• Förenkla reglerna och se till att de följs.

• Motverka mobbning och intolerans.

Tänk på

• Kom i tid.

• Var alltid ombytt.

• Lägg telefonen i väskan i tyst läge.

• Se till att alla vet var det finns en telefon om olyckan skulle vara framme.

• Var koncentrerad, närvarande och aktiv under hela träningen.

• Tänk på ditt uppträdande, till exempel ljudnivå och ordval.

• Följ gruppens gemensamma ledstjärnor, till exempel att deltagarna ska vara barfota, ha uppsatt hår, inte ha örhängen, inte tugga tuggummi etcetera.

Föräldrarnas engagemang och inställning har stor betydelse för barns och ungas idrottande. För att ditt ledaruppdrag ska fungera bra är relationen till föräldrarna betydelsefull.

Försök att få en bra relation med föräldrarna från första stund. Det är till exempel viktigt att alltid hälsa på föräldrarna när du träffar dem och då ha ögonkontakt. Fortsätt bygga på relationen varje gång ni ses genom att ta ögonkontakt och prata kort när det finns tid.

Du kan skapa delaktighet och samverkan genom att ha gemensamma träffar och informera alla om vad som gäller i verksamheten. Det kan också vara bra att vid behov ha individuella samtal för att föräldrarna ska få möjlighet att förmedla vad du eventuellt behöver veta om barnet, både allmänt och kring särskilda behov.

För det mesta fungerar relationen med föräldrarna bra, men det kan finnas tillfällen när situationer uppstår som du som ledare måste hantera. Vid dessa situationer är det bra om du kan stödja dig på gruppens gemensamma ledstjärnor samt Svensk Gymnastiks uppförandekod och utvecklingsmodell. Har föreningen andra policydokument kan dessa också vara användbara. Försök att hantera eventuella situationer och konflikter direkt. Det är viktigt att du ber dina ledarkollegor och föreningsstyrelsen om hjälp när situationen känns svår att hantera.

Tänk på

• Prioritera ett trevligt bemötande. Hälsa alltid och ha ögonkontakt.

• Skapa delaktighet och samverkan, till exempel genom möten.

• Skapa ledstjärnor för en trygg verksamhet.

• Ta tag i eventuella konflikter direkt.

Som ledare kan du behöva stöd och vägledning i ditt ledaruppdrag. Ledarkollegor och föreningsstyrelsen är ofta ett bra stöd men ibland kan situationen kräva ytterligare vägledning. Här hittar du råd om vart du kan vända dig.

Gymnastikombudsman

Du kan vända dig till gymnastikombudsmannen för att få stöd, hjälp och rådgivning i frågor som är relaterade till Svensk Gymnastiks uppförandekod. Läs mer om gymnastikombudsmannen på gymnastik.se.

Kontakta gymnastikombudsmannen: gymnastikombudsman@gymnastik.se

Dessutom finns ett arbetshäfte som kan stödja och hjälpa dig att i praktiken omsätta uppförandekoden i ditt eget ledarskap. Där står till exempel vad du kan göra om du upptäcker att en ledare i din förening bryter mot uppförandekoden, eller om du har ett barn i din grupp som du har svårt att hantera.

Här kan du läsa mer om häftet och ladda ner det som en pdf.

Idrottsombudsman

Sedan hösten 2018 har Riksidrottsförbundet en idrottsombudsman dit du som verksam inom idrotten kan vända dig till för att få råd och vägledning. Idrottsombudsmannen utreder även misstänka förseelser och missförhållanden och har en så kallad visselblåsartjänst. Den innebär att ärendet behandlas konfidentiellt, och att den som anmäler har möjlighet att vara anonym.

Kontakta Idrottsombudsman: 08-627 40 10, idrottsombudsmannen@rf.se.

BRIS telefonlinje

Ett stöd för dig som ledare är Bris telefonlinje för ledare och tränare inom idrottsrörelsen. Hit kan du ringa om du är orolig för ett barn och behöver få stöd och vägledning. Telefonlinjen har bland annat särskild kompetens för att ge stöd till ledare som möter barn med trauma eller erfarenhet av flykt.

Kontakta Bris telefonlinje: 077-44 000 42

Ta hand om dig själv

Att du som ledare själv mår bra är en förutsättning för att du ska kunna och orka vara en bra ledare. Om du och de aktiva mår bra utvecklas ni tillsammans. Planera därför in egen tid och tid för återhämtning.

Om du intresserar dig för de aktiva och visar empati, värme, omtanke och omsorg har du goda förutsättningar att skapa en stimulerande miljö där de aktiva kan växa och utvecklas både som gymnaster och som individer.

Svensk Gymnastik betonar att du som ledare ska se individen och att verksamheten ska vara utformad utifrån individernas förutsättningar, motivation och förmåga.

Individers sociala utveckling stimuleras i samspel med andra. Självkänsla påverkas av andra människors uppfattning, och därför är det extra viktigt att du som ledare ser och hör alla och skiljer på vem de aktiva är och vad de presterar. Det innebär att du också bör ge feedback på de aktivas inre egenskaper, till exempel ”du är en fin kompis”, och inte bara på deras idrottsliga prestationer.

Visa att du är ett stöd och att dina aktiva inte behöver prestera något för att få din uppmärksamhet och omtanke. Se, lyssna, uppmuntra och intressera dig för alla aktiva och visa att du bryr dig om alla lika mycket. Kommunicera lika mycket med var och en, till exempel genom att låta alla höra sitt namn lika många gånger under en träning.

Tillåtande miljö

Alla aktiva måste få känna att de duger och att det är okej att göra misstag. Om du uppmärksammar alla försök skapar det en miljö där de aktiva kan känna att det är tryggt att ”missa”. Vägen till målet är viktig. Uppmuntra de aktiva att våga utmana sig själva och testa nya övningar. När de får uppleva nya saker och vågar göra sådant som de tidigare inte vågade förstärks såväl deras självkänsla som självförtroende.

Tänk på att

• hälsa på alla aktiva vid namn när de kommer till träningen

• visa empati, värme, omtanke och omsorg

• visa att du bryr dig om alla aktiva lika mycket

• ge alla aktiva lika mycket uppmärksamhet

• ge positiv feedback både på prestation och personliga egenskaper 

• vara uppmärksam på de aktivas kroppsspråk.

Som ledare för en grupp är det viktigt att du skapar en trygg, stödjande och stimulerande miljö som präglas av respekt och tillit.

Trygghet, förtroende och ömsesidig respekt skapas genom att du försöker att möta alla aktiva på deras nivå och inte favoriserar någon eller jämför dem med varandra. Det är grundläggande att erbjuda likvärdiga möjligheter för utveckling, att ha en positiv syn på de aktiva och att se och höra alla.

Skapa ett positivt klimat och en bra gemenskap genom att

• känna till något personligt om alla i gruppen

• arbeta för en öppen kommunikation där alla vågar säga vad de tycker och känner 

• känna av olika stämningar i gruppen

• ta tag i konflikter direkt

• undvika subgrupper och dela in aktiva i olika par och grupper vid olika aktiviteter

• genomföra kontinuerliga möten och samtal, individuellt och i grupp

• utveckla en gruppidentitet, till exempel med kläder och sociala aktiviteter utanför idrotten

• ha gemensamt framtagna ledstjärnor för hur alla ska vara mot varandra, till exempel säga hej till alla, se till att alla får vara med och inte viska.

Som ledare har du ett särskilt ansvar för att skapa en trygg och säker träningsmiljö. Det handlar om att alla barn ska känna sig respekterade och inkluderade.

Ordning och reda

En betydelsefull del i att forma en trygg och säker träningsmiljö för de aktiva är att skapa ordning och reda i gymnastikhallen så att alla har möjlighet att koncentrera sig. Det bidrar också till att träningen blir trygg, säker, trivsam och effektiv. 

Tips

• Skapa möjligheter för alla deltagare att lyssna aktivt.

• Se till att det är tyst och att alla är uppmärksamma.

• Var tydlig med att ingen får starta i redskapen förrän du säger till och har visat vad de aktiva ska göra.

Fysisk kontakt

Som ledare behöver du också fundera kring frågor som rör den fysiska kontakten mellan ledare och aktiva. Precis som du samtalar med dina aktiva om värderingar kring relationer, behöver du också prata med dem om rätt eller fel vad gäller fysisk kontakt, om normer och gränser. Det bidrar till en stärkt självkänsla och trygghet.

Lär de aktiva att när någon säger ”nej, jag vill inte”, då får man inte fortsätta. Aktiva som lär sig lyssna på andras signaler, lär sig också att själv kunna lyssna på sina egna känslor och sätta gränser för sig själv. I 4-5 års åldern kan du prata med barnen och förklara att om någon gör något med ens kropp som man själv inte vill, får man säga nej och kan berätta det för andra vuxna.

Fysisk närkontakt mellan barn och vuxna i sammanhang utanför familjen ska dock inte generellt betraktas som ett hot. Fysisk beröring är oftast ett uttryck för omsorg och ett sätt att kommunicera. Att ge en high-five, en klapp på axeln eller en kram då ett barn är ledsen är betydelsefullt. Det viktiga är att få barnet att förstå, att om någon gör eller säger något som inte känns bra, så är det okej att säga ifrån och prata om det med andra.

Lästips

I handboken Stopp! Min Kropp! finns tips och råd om hur man kan prata med barn i olika åldrar om kroppen och gränser. Den går att ladda ner på Rädda Barnens hemsida.

Att utforma ledstjärnor tillsammans är ett sätt att skapa en tydlig och trygg miljö. Ledstjärnor är gemensamma regler som tydliggör vilket förhållningssätt man vill ha mot varandra i gruppen.

En viktig aspekt för att skapa en trygg och social miljö är att lära aktiva att ta hänsyn till andra individer och att uppmuntra goda beteenden, till exempel att aktiva hjälper och stöttar varandra. Som ledare är det viktigt att du är tydlig, konsekvent, rättvis och prestigelös. Det gäller att förmedla vilket förhållningssätt ni ska ha i gruppen och mot varandra samt vilka regler som gäller.

Ett sätt att göra de aktiva delaktiga i den här processen är att utforma ledstjärnor tillsammans för att skapa trovärdighet och motivation. Dessutom blir verksamheten tydlig och trygg när alla (ledare, aktiva, föräldrar) vet vad som förväntas av dem. Om ni är fler ledare som arbetar tillsammans kan ledstjärnor hjälpa er att komma fram till hur ni ska utforma och leda verksamheten.

Tips

• Involvera alla aktiva och övriga ledare.

• Få ledstjärnor ger trygghet.

• Repetera ledstjärnorna ofta.

Sociala medier är en naturlig del i ungas liv, och det kan inverka på gruppens miljö. För att forma en positiv miljö också utanför hallen bör ni komma överens om ledstjärnor för sociala medier.

Bestäm gemensamt vad som är okej att lägga ut och att skriva om, och vad som inte är okej. Skapa gärna en gemensam chatgrupp där ni kan kommunicera med varandra. Se till att alla i gruppen är med och ha en positiv attityd i chatten. Samtala med varandra, diskutera kontinuerligt vad som ”händer” på sociala medier och repetera era framtagna ledstjärnor.

Förslag till ledstjärnor för sociala medier

• Visa respekt mot varandra.

• Var snälla mot varandra.

• Ta reda på om någon i gruppen inte vill vara med på bild eller med namn.

• Tänk efter före när du lägger ut material.

• Lägg inte ut en bild om du misstänker att någon på bilden tar illa upp.

• Lägg inte ut bilder från omklädningsrummet.

• Tänk på att du representerar er grupp, er förening och Svensk Gymnastik.

Reflektera

En av gruppens aktiva skriver nedsättande ord om en kamrat i något socialt medium. Vad gör du? 

Som ledare har du ett ansvar att ta hänsyn till utövarnas individuella utveckling. Individer är olika, och därför är det viktigt att du som ledare har kunskap om olika metoder för lärande.

Alla barn utvecklas olika och lär sig dessutom på olika sätt. Det finns inga färdiga lösningar som går att överföra på alla utan du måste vara lyhörd inför de individer som du möter i din träningsgrupp. En del utövare lär sig bäst genom att se det som ska göras och kanske prova själv (känna), medan muntliga instruktioner fungerar bättre för andra. Vilket sätt som är mest lämpligt varierar, men när utövarna får kombinera flera sinnen ökar inlärningen. Tänk också på att din egen inlärningsstil påverkar ditt sätt att lära ut.

Tre inlärningssätt

• Visuellt (se)

• Auditivt (höra)

• Kinestetiskt (känna)

Genom att ställa neutrala frågor till utövarna kan du upptäcka vilket sinne de helst utnyttjar. Frågan "Hur upplevde du dagens träning?" kan ge följande svar:

• ”Det såg bra ut” (visuellt)

• ”Det lät bra idag” (auditivt)

• ”Det kändes bra” (kinestetiskt)

Att ge de aktiva feedback är viktigt eftersom det får dem att känna sig betydelsefulla och sedda vilket kan stärka deras inre motivation.

Om du är ledare för ett lag är det bra att ge feedback både på hur laget och individerna presterar. Var närvarande, uppmuntra och beröm alla försök, även om de inte alltid lyckas.

Gör ditt bästa för att se och uppmärksamma alla aktiva. Ge dem beröm för beteende, ansträngning, intentioner, beteende och personliga egenskaper lika mycket som för korrekt utförande. Säg till exempel: ”Det var snällt av dig att vänta tills Anders klättrat över räcket!” eller ”Du är en glädjespridare!”. Genom att betona det som är unikt för varje aktiv kan du hjälpa dem att stärka självkänslan.

Reflektera

Hur ger du feedback?

Positiv feedback 

Feedback kan ges vid olika tillfällen och i olika former. Det handlar till stor del om att ge positiv förstärkning, till exempel med ord som ”bra”, ”snyggt” och ”bra jobbat”. Vid en del tillfällen kan det vara bra om du som ledare försöker utveckla din feedback genom att konkret tala om för de aktiva vad det var som var bra, till exempel: ”Bra kämpat, jag såg verkligen hur du ansträngde dig de sista två minuterna.”

När de aktiva ska prova något nytt är det extra viktigt att ge positiv feedback och att stötta dem på vägen. Tänk på att använda övningar som de aktiva kan lyckas med efter lite träning. Uppmuntra deras mod och ansträngningar eftersom det bidrar till deras lärande. Säg exempelvis: ”Prova igen!” eller ”Nu var det nära!”. Låt också alla aktiva få dela med sig av sina erfarenheter, sätta ord på vad de gjorde och hur det kändes. Det bidrar till deras lärande. 

Korrigerande eller förstärkande feedback

Feedback kan också vara förstärkande eller korrigerande. En korrigerande feedback försöker rätta till brister medan en förstärkande feedback syftar till att förstärka det som är bra och på det sättet också övervinna brister. Du kan till exempel säga: ”Böj inte på benen!” (korrigerande feedback) eller ”Sträck ännu mer på benen!” (förstärkande feedback). Vid förstärkande feedback kan du gärna visa vad de aktiva ska göra samtidigt som du berättar vad som kan förbättras. Försök tillämpa förstärkande feedback eftersom den typen av feedback är positiv, uppmuntrande och lätt att ta till sig.

Reflekterande feedback

Ett annat sätt att ge feedback är att du samtalar med de aktiva om hur de upplever träningen eller en specifik övning så att de därmed får möjlighet att prata om sin egen prestation. Det kallas reflekterande feedback. Du kan också försöka bidra till att de aktiva hittar egna lösningar genom att ställa frågor som ”Hur upplever du själv övningen?” eller ”Hur kan jag hjälpa dig?”. Den här typen av samtal mellan dig och de aktiva kan tillföra nya perspektiv, bidra till ökad medvetenhet och självreflektion samt bidra till att bekräfta den aktive.

Olika former av feedback

• Generell positiv feedback, till exempel ”Bra!”, ”Härligt!”.

• Specifik positiv feedback, till exempel ”Bra, vilken snabb vändning”, ”Vad härligt du spänner dig!”, ”Nu blev du verkligen liten och rund som en köttbulle!”.

• Förstärkande feedback, till exempel ”Bra, sträck benen lite till nu!”, ”Snyggt, håll blicken i mattan lite längre nästa gång!”.

• Reflekterande feedback, till exempel ”Hur upplever du själv övningen?”.

• Generell, icke-verbal feedback, till exempel ”high five”, ”applåder”.

Det finns olika sätt att instruera. Använd flera olika sätt och ge alla aktiva bra förutsättningar att förstå dig.

Se till att det är tyst och att alla är uppmärksamma. Du kan till exempel låta deltagarna sitta ner vilket gör det lättare för dem att höra och se när du förklarar. Du kan också med fördel själv sitta när du pratar med de aktiva så att du kommer på samma nivå som de. Försök ge alla aktiva förutsättningar att uppfatta dina instruktioner. Genom att ställa frågor till de aktiva kan du få en bekräftelse på att de har förstått instruktionen.

Att instruera barn

Barn befinner sig på olika utvecklingsnivåer, har inte en förmåga att tänka i abstrakta termer och är därför i behov av konkretisering. Många barn har också svårt för att förstå och komma ihåg långa instruktioner. Därför är det extra viktigt att du som ledare är tydlig när du förklarar och instruerar. Använd ett enkelt språk med korta, konkreta instruktioner, och visa så mycket som du kan. Ibland kan en färdig övning delas in i mindre delar för att ge möjlighet till korta instruktioner.

Visa, instruera, öva

Ett sätt att ge instruktioner är att förevisa, det vill säga visa, instruera och öva. Det innebär att du visar en övning, förklarar och sedan visar igen. Du kan också låta någon av de aktiva visa olika övningar under träningen.

Använd alltid många olika sätt när du instruerar. Du kan tala, rita, visa med kroppen och låta barnen prova själva. Du kan med fördel förklara bildligt och till exempel säga ”hoppa som en hare”, ”rak som en pinne” eller ”armar som fjärilsvingar”. Genom att använda bilder när de aktiva är små får de även träna på en psykisk färdighet – visualisering – som de kan ha nytta av när de blir äldre och ska utföra mer avancerade övningar.

Exempel: Kullerbytta

Visa en kullerbytta utan instruktion. Visa sedan kullerbyttan igen och förklara samtidigt steg för steg hur du gör. 1) Sätt dig i huksittande. 2) Sätt händerna på mattan. 3) Lyft upp rumpan mot taket. 4) Titta på magen. 5) Fall framåt.

Exempel: Springa runt i salen

För många är instruktionen ”spring runt i salen” fullt begriplig, och de aktiva börjar springa när du säger till. För andra är den här instruktionen otydlig och ger en känsla av kaos. Om du som ledare visar att de aktiva ska springa först till punkt A, därefter punkt B och sedan tillbaka till starten blir övningen mycket tydligare och lättare att genomföra.

Tänk på

• Använd bildspråk och kroppsspråk (visa själv).

• Visa övningarna lugnt.

• Ge korta instruktioner.

• Använd enkla ord och korta meningar.

• Försök få bekräftelse från de aktiva att de har förstått instruktionen.

• Förklara och visa igen om någon inte har förstått.

• Ha ”glada” ögon och ett positivt kroppsspråk.

Alla individer är olika och har olika behov. Det är av stor vikt att lyfta alla individer, oavsett förmåga, för att hjälpa dem att utvecklas.

För att aktivitetstillfället ska bli roligt för alla är det nödvändigt att anpassa förutsättningarna utifrån varje enskild individ. På detta sätt kan du som ledare skapa en trygg miljö och minska utsattheten för de aktiva som har större behov av struktur och information. En del individer uppfyller kriterier för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, medan andra som har liknande svårigheter inte uppfyller alla kriterier för en diagnos men har liknande behov ändå.

Ett exempel på hur du kan anpassa instruktioner till individerna i gruppen är att till en början instruera i storgrupp. Där förstår vissa aktiva genom att lyssna och andra genom att titta. Därefter kan du som ledare behöva fånga upp de aktiva som har svårt att ta till sig instruktioner och visa dem vart de ska och instruera dem individuellt. Se till så att de kommer igång och inte börjar med annat som distraherar dem själva eller andra i gruppen. Om den aktive tappar fokus igen behöver du fånga upp den, leda den till en station och hjälpa den att komma igång igen.

Ibland kan det vara nödvändigt att samarbeta med föräldrarna för att tillsammans hjälpa den aktive. Detta kan minska föräldrarnas skam och rädsla över att just deras barn stör, vilket förbättrar den aktives förutsättningar att fortsätta i gruppen.

I materialet Inkluderande ledarskap för att möta idrottare med NPF får du mycket information samt praktisk hjälp hur du som ledare kan tänka och agera för att hjälpa aktiva med olika behov på bästa vis.

Tänk på ditt kroppsspråk när du kommunicerar med de aktiva. Du bör ha ett kroppsspråk som förmedlar empati, visar att uppmärksamheten är riktad mot de aktiva och att intentionen är att ha dem i fokus.

Den icke-verbala kommunikationen kan förmedlas med ögonkontakt, gester, nickningar och ansiktsuttryck som signalerar exempelvis glädje, entusiasm och nyfikenhet.

Den icke verbala kommunikationen består av

• ansiktsuttryck

• hållning

• gester

• beröring

• röstläge

Tänk på

Hur något sägs och görs, är väl så viktigt som vad som sägs och görs.