Syftet med följande avsnitt är att ge en ökad förståelse för hur idrottsverksamhet och ledarskap kan bidra till att skapa tillgängliga, trygga och inkluderande idrottsmiljöer så att fler kan delta och vara delaktiga, utifrån olika förutsättningar. Avsnittet tar avstamp i ledarskap, bemötande och kommunikation.
Inom idrottsrörelsen pågår ett större utvecklingsarbete inom olika idrotter, förbund och föreningar för att skapa goda förutsättningar och hållbara strukturer. Så att fler kan delta, utvecklas och uppleva rörelseglädje.
Exemplen utgår från situationer som kan vara relevanta för personer med:
Hörselnedsättning
Intellektuell funktionsnedsättning
Rörelsenedsättning
Synnedsättning
Idrott och hörselnedsättning
I Sverige lever många människor med någon form av hörselnedsättning. En hörselnedsättning innebär att man hör sämre än vad som är vanligt, eller inget alls. Det kan förekomma hos människor i alla åldrar – både barn, ungdomar, vuxna och äldre. Vissa får den redan vid födseln, medan andra får den senare i livet. Den kan finnas i ett öra eller i båda. Ofta syns det inte på utsidan om en person är döv eller hörselskadad.
Svenska Dövidrottsförbundet använder begreppen döv och hörselskadad för att beskriva målgruppen. Men att vara döv eller hörselskadad handlar inte bara om hur mycket man hör, utan också om hur man identifierar sig och vilken kommunikationsform man använder. Många som lever med hörselnedsättning känner tillhörighet till olika grupper och kulturer, där kommunikation är en viktig del av gemenskapen.
Definition
Med hörselnedsättning avses här nedsatt hörselförmåga – från lätt till grav – som kan påverka kommunikation eller behov av anpassningar i idrottssammanhang.
Lär dig mer om olika grader av hörselnedsättning (Hörselskadades Riksförbund)
Hur upplevs olika ljudmiljöer med en hörselnedsättning? Prova ljudsimulering för att få en ökad förståelse för hur bakgrundsljud, avstånd och flera samtal samtidigt kan påverka möjligheten att uppfatta och förstå tal.
Testa ljudmiljösimulator (Hörselskadades Riksförbund)
I idrottssammanhang finns det sällan tillgång till medicinsk information om individers hörselnedsättning. Många aktiva känner inte heller till sin hörselnedsättning i medicinska termer. Hörselnedsättning är en osynlig funktionsnedsättning och synliggörs inte alltid i verksamheten. Det kan bero på att individen saknar kunskap om sin hörselnedsättning, inte ser eller definierar den som en funktionsnedsättning, eller väljer att inte berätta om den.
Olika hjälpmedel
Hörselnedsättning kan innebära allt från att höra lite sämre till att inte höra något alls. Därför har olika personer olika behov. Hjälpmedel kan bland annat vara:
Hörapparater
Cochleaimplantat (CI)
Teleslingor (både i offentliga miljöer och i hemmet)
Mikrofoner
Textning på TV, bio och kollektivtrafik
Skrivtolkning (tal till text och tvärtom)
Teckenspråkstolkning (tal till teckenspråk och tvärtom)
Visuell utrustning (flagga istället för visselblåsa, startlampa istället för ljudpistol)
Hjälpmedlen programmeras och anpassas individuellt för att passa varje persons hörsel och önskemål. De underlättar vardagen och gör det möjligt att delta i samtal och aktiviteter, men de ersätter inte den naturliga hörseln. Det är viktigt att komma ihåg att även med hjälpmedel kan kommunikationen ibland vara utmanande och att respektera varje individs behov, identitet och sätt att kommunicera.
Tips och verktyg för tränare
Tillgänglighet
Använd visuella signaler (flaggor, handrörelser, ljus).
Ordna ljus så att det går att avläsa mimik och läppar.
Ha en samlingspunkt där information ges samlat och visuellt.
Säkerställ att alla kan se tränaren, tolken och varandra.
Bemötande
Ha ögonkontakt och tala i normal takt.
Undvik att täcka munnen eller vända bort ansiktet.
Var lyhörd för personens kommunikationssätt (tal, teckenspråk, text).
Bekräfta förståelse genom att visa och demonstrera.
Kommunikation
För personer som är döva eller har en hörselnedsättning påverkas ofta kommunikationen i mötet med andra. Som ledare kan du underlätta genom små men viktiga anpassningar, till exempel genom att tala tydligt och vända dig mot personen du kommunicerar med. Detta för att underlätta avläsning av läppar och mimik.
Med eller utan tolk
Om tolk finns:
Ge instruktioner i normalt tempo och rikta dig till idrottaren, inte till tolken.
Om tolk inte finns:
Arbeta extra mycket med tydliga rutiner och visuell struktur.
Undvik bakgrundsbuller vid samtal.
Ge tid att höra, läsa av eller bearbeta information.
Använd hjälpmedel och tolktjänster vid behov.
Ge instruktioner visuellt, ex. visa rörelser, använd whiteboard, kort eller tecken.
Ge sammanfattningar skriftligt vid behov.
Döva och personer med hörselnedsättning kan kommunicera på olika sätt. För vissa är svenskt teckenspråk ett första språk och en viktig del av identiteten. Andra använder tal, en kombination av tal och teckenspråk, eller föredrar textning och skrivtolkning.
Språkval och kommunikationssätt är individuellt och kan variera beroende på situation och personliga preferenser.
Vad innebär teckenspråkstolk?
Det finns flera olika sätt att använda en tolk, det kan vara exempel skrivtolk, dövtolk, språktolk, socialtolk och flera andra sätt. Vi kommer här fokusera på teckenspråkstolk.
En döv eller hörselskadad person använder oftast teckenspråk som första språk. Det innebär att personer med hörselnedsättning ofta har önskemål om teckenspråkstolk. En teckenspråkstolk möjliggör kommunikationen mellan tolkanvändarna.
Teckenspråkstolkning i idrotten
En idrottsutövare som är döv eller har en hörselnedsättning kan behöva teckenspråk eller teckenspråkstolkning under träningar, matcher och tävlingar, men också i sociala sammanhang som lagaktiviteter eller samlingar.
Teckenspråk och teckenspråkstolkning gör det möjligt för idrottsutövare att ta del av instruktioner, genomgångar och kommunikationen i gruppen. Som ledare kan du underlätta genom att ha en dialog med idrottsutövaren om behovet av tolkning och tillsammans komma överens om hur det praktiska ska lösas. Det skapar trygghet, delaktighet och en mer inkluderande miljö för alla.
Ha en dialog om alternativa lösningar, så ni tillsammans hittar ett sätt som fungerar för stunden.
Boka tolk - Tolkcentralen
Via Tolkcentralen hittar du information om hur du beställer teckenspråkstolk i din region. Boka gärna i god tid och samla flera träningar, matcher eller aktiviteter i samma beställning när det är möjligt. Kom ihåg att avboka om något förändras – tolkar kan då hjälpa andra som är i behov av tolkning.
Viktigt att känna till:
Tolken förmedlar allt som sägs, men deltar inte i samtalet eller aktiviteten.
Tolken har tystnadsplikt.
Tolken tar ansvaret att avbryta om hen inte hänger med.
Tolken tolkar i ”jag-form” – Vänd dig alltid till tolkanvändaren, inte till tolken.
Placeringen av tolk anpassas så att idrottsutövaren ser både tolk och ledare.
Tolkning kan genomföras av en eller två tolkar, beroende på aktivitetens längd och vilka behov som finns.
När du bokar teckenspråkstolk anges en start- och sluttid, och tolken finns tillgänglig under hela den perioden – även om behovet av aktiv tolkning varierar.
Teckenspråkstolkning är kostnadsfri för den som använder tjänsten. Rutiner kan skilja sig mellan regioner, så vid frågor om bokning och praktiska detaljer hänvisas till Tolkcentralen i respektive region.
Om tolk inte finns på plats – vad kan du göra?
Om teckenspråkstolk inte är tillgänglig kan du som ledare:
Informera idrottsutövaren i förväg för att skapa trygghet.
Erbjuda att gå igenom viktiga delar innan aktiviteten.
Stödja med tydlig och skriftlig information om övningar, upplägg eller förändringar.
Använda visuellt stöd, som kroppsspråk, gester och demonstrera övningar tydligt.
Svenska Dövidrottsförbundets checklista är ett stöd för föreningar och ledare som vill utveckla en mer tillgänglig och inkluderande idrottsverksamhet för döva och personer med hörselnedsättning.
Idrott och intellektuell funktionsnedsättning
En intellektuell funktionsnedsättning innebär att en person har nedsatt förmåga att förstå̊ komplex information, lära sig nya färdigheter och hantera vardagliga situationer. Detta kan exempelvis påverka personens inlärning, kommunikation, planering, minne och abstrakta tänkande.
Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition har personer med intellektuell funktionsnedsättning ett IQ mindre än 75 i kombination med brister i minst två adaptiva förmågor som uppstått under utvecklingsåren (före 18 års ålder). Adaptiv förmåga handlar om sociala och praktiska färdigheter i vardagen.
Det kan till exempel handla om att man har svårt att bedöma andra människor och situationer, eller att man har svårt att planera, har nedsatt tidsuppfattning eller svårigheter att hantera ekonomi. Intellektuell funktionsnedsättning kan delas in enligt graderna lätt, måttlig och grav funktionsnedsättning.
Tips och verktyg för tränare
Att skapa trygga, tillgängliga och inkluderande idrottsmiljöer är ett gemensamt utvecklingsarbete. Som tränare och ledare finns många möjligheter att påverka – både i hur verksamheten utformas och hur fler ges möjlighet att hitta in i och stanna kvar i idrotten.
Här hittar du exempel på vilket stöd som finns i utvecklingsarbetet samt konkreta tips för att nå fler och skapa delaktighet i praktiken.
Stöd i utvecklingsarbetet
Föreningar kan få stöd i sitt utvecklingsarbete genom RF SISU distrikt och med stöd av respektive Parasportdistrikt. Stödet utgår från föreningens behov och kan omfatta hela verksamheten – från rekrytering till ledarskap och inkluderande idrottsmiljöer.
Stödet kan till exempel handla om:
Lärgrupper och utbildningsinsatser
Stöd i föreningens utvecklingsprocesser
Kunskap och verktyg för att arbeta med inkludering, trygghet och tillgänglighet
Stöd i att nå nya målgrupper och utveckla verksamhet så att fler kan delta, oavsett förutsättningar
Rekrytering och nå nya deltagare
Att nå fler handlar om att bygga relationer, skapa trygghet och möta människor där de befinner sig. Det gäller oavsett om det handlar om personer med olika funktionsförutsättningar, språkliga erfarenheter eller sätt att kommunicera. Genom samverkan och ett öppet förhållningssätt kan föreningen skapa fler vägar in i idrotten.
Här är några exempel på hur ni kan arbeta:
Samverka med grundskola, anpassade grund- och gymnasieskola, till exempel genom Rörelsesatsningen i skolan eller annan skolsamverkan.
Bjud in till öppna träningar eller prova på tillfällen som skapar ett tryggt första möte med idrotten och erbjuder en låg tröskel in i verksamheten.
Delta vid evenemang och lokala aktiviteter som erbjuds där barn och unga får prova olika idrotter. Exempelvis vid olika idrottsskolor, idrottsläger, Idrottens dag och Special Olympic Schooldays.
Se över hur information och inbjudningar kommuniceras, så att de är tillgängliga oavsett språkliga och kommunikativa förutsättningar.
Samverka med dagliga verksamheter, LSS boenden eller fritidsverksamheter i kommunen.
Ta del av ParaMe – en webbplats som informerar om möjligheter till idrott och träning som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Utforska webbplatsen ParaMe (Svenska Parasportförbundet)
Tillgänglighet
Tillgänglighet handlar om att skapa tydliga, strukturerade och förutsägbara träningsmiljöer. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva mer visuellt stöd, tydligare instruktioner eller längre tid för att förstå och bearbeta information. Små anpassningar gör stor skillnad.
Så kan du arbeta med tillgänglighet:
Ha tydliga rutiner för hur ett träningspass börjar och avslutas.
Som ledare kan du i din planering av en aktivitet ha hjälp av att kunna svara på dessa frågor: Vad? När? Hur? Varför? Var? Vad händer sedan?
Använd visuella stöd som bilder, scheman eller korta steg-för-steg-instruktioner.
Minimera onödiga intryck – röriga miljöer kan skapa stress.
Dela upp övningar i mindre delar och visa moment praktiskt.
Se till att miljön är trygg, förutsägbar och lugn.
Bemötande
Bemötande handlar om att skapa trygghet, delaktighet och förståelse. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva längre tid att svara, upprepning eller stöttning i sociala situationer.
Så stödjer du genom bemötande:
Bekräfta insats – inte bara resultat.
Ge tid för svar och förklara i lugn takt.
Var konsekvent med rutiner så det blir lättare att känna trygghet.
Tydliggör roller: vad ledaren gör, vad gruppen gör och vad individen ska göra.
Kommunikation
Kommunikation behöver ofta vara konkret, visuellt och kortfattat.
Tips för effektiv kommunikation:
Ge en instruktion i taget.
Använd konkret språk, undvik metaforer och abstrakta begrepp.
Kombinera muntliga instruktioner med visuell demonstration.
Säkerställ förståelse genom att praktiskt få prova på.
Var konsekvent med begrepp och ord – använd samma uttryck varje gång.
Förstärk gärna muntlig kommunikation med visuellt stöd. Exempelvis bildstöd, time-timer (visuellt tidshjälpmedel).
Idrott och rörelsenedsättning
Rörelsenedsättning innebär en nedsatt förmåga att kontrollera, samordna eller utföra kroppsrörelser, eller att förflytta sig. Det kan bero på många olika orsaker – både medfödda och förvärvade. Exempel på vanliga orsaker är cerebral pares (CP), ryggmärgsskador, amputationer, ryggmärgsbråck samt neurologiska tillstånd som MS eller olika muskelsjukdomar.
En rörelsenedsättning kan påverka styrka, balans, koordination, finmotorik eller möjligheten att styra och kontrollera rörelser. Hur det yttrar sig varierar mycket mellan individer.
I idrotten kan anpassningar i miljö, utrustning, kommunikation och bemötande göra stor skillnad. Genom att skapa flexibla och tillgängliga träningsmiljöer ökar möjligheten för fler att delta utifrån sina förutsättningar.
Tips och verktyg för tränare
Tillgänglighet
Personer med rörelsenedsättning kan ha olika behov kopplat till balans, styrka, koordination, rörlighet eller användning av hjälpmedel.
Att tänka på i träningsmiljön:
Säkerställ att lokaler är tillgängliga med ex. ramp, hiss och breda passager.
Planera träning så att det går att delta både med och utan hjälpmedel.
Finns behov av anpassad utrustning?
Ha flexibilitet i stationer och övningar så alla kan delta på sitt sätt.
Skapa gott om utrymme och undvik onödiga hinder.
Bemötande
Fråga alltid personen själv om vilket stöd som behövs – undvik antaganden.
Utgå från individens förmågor, inte begränsningar.
Var positiv och lösningsfokuserad.
Visa respekt för hjälpmedel – de är en del av idrottarens möjligheter.
Kommunikation
Kommunikationsbehov varierar, men ofta underlättar:
Praktisk demonstration av övningar.
Anpassning av tempo så alla hinner förflytta sig och delta.
Planering i god tid så idrottaren kan förbereda hjälpmedel eller transport.
Idrott och synnedsättning
Synnedsättning innebär en nedsatt förmåga att se. Det kan påverka orientering, avståndsbedömning och möjligheten att ta del av information, detaljer eller rörelser i omgivningen. En synnedsättning kan handla om att man till exempel har synfältsbortfall, ljuskänslighet eller nedsatt synskärpa.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO), räknas det att man har en synnedsättning om ens synskärpa är mindre än 0,3 och full syn räknas som 1,0.
Tips och verktyg för tränare
Med tydlig information, god belysning, visuella och taktila stöd samt anpassade instruktioner kan fler delta i idrottsaktiviteter utifrån sina förutsättningar.
Tillgänglighet
Säkerställ bra och jämn belysning.
Undvik bländande ljus eller starka ljuskällor bakom dig.
Markera ytor och redskap med kontrastfärger.
Använd ljudgivare eller taktila markeringar vid behov.
Beskriv lokaler, banor och övningar noggrant.
Bemötande
Presentera dig alltid när du möter gruppen.
Beskriv vad som händer i rummet och vad du visar.
Fråga personen vilken typ av guidning som fungerar bäst.
Visa respekt för vit käpp eller andra hjälpmedel.
Kommunikation
Var tydlig i dina instruktioner och berätta när saker händer.
Kombinera verbal instruktion med taktil eller fysisk guidning (om personen vill).
Använd klara riktningar: “framåt tre steg”, “till höger om konen”.