Totalt 1 734 skolor i 266 kommuner har sedan starten deltagit i Rörelsesatsning i skolan.
Skolorna samverkade med över 900 idrottsföreningar inom ramen för satsningen.
Över 90 procent av specialidrottsförbundet har samverkat med skolan genom satsningen.
Skolans uppdrag
I läroplanen för grundskolans och anpassade grundskolans inledande kapitel Skolans värdegrund och uppdrag står att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Det här gäller för hela skolan och för alla lärare i alla ämnen. I läroplanen står dessutom att skolan ska verka för att utveckla kontakter med kulturliv, arbetsliv och föreningsliv.
Genom att arbeta med rörelse kan man utveckla områden inom demokrati, värdegrund, elevhälsa, trygghet, studiero och elevinflytande som är viktiga delar av skollagen och läroplanen.
Ur läroplanen för förskoleklass
”Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer.
Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande.”
Utdrag ur det Centrala innehållet för Förskoleklassen med koppling till rörelse
Natur och samhälle
Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt.
Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse
Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.
Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer.
Kost, sömn och fysisk aktivitet och hur de påverkar hälsa och välbefinnande.
Ur läroplanen för fritidshemmet
”Genom att eleverna får vistas i natur och samhälle ska undervisningen också stärka deras möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet och utevistelse kan påverka hälsa och välbefinnande.”
Utdrag ur det Centrala innehållet för Fritidshemmet med koppling till rörelse
Natur och samhälle
Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt.
Närsamhällets och föreningslivets utbud av aktiviteter och platser för kultur, fritid och rekreation.
Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse
Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.
Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.
Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Livsstilens betydelse för hälsan, till exempel hur kost, sömn och balansen mellan fysisk aktivitet och vila påverkar det psykiska och fysiska välbefinnandet.
För fritidshemmet i anpassad grundskola gäller samma innehåll som för fritidshemmet i grundskolan (se ovan).
Fakta och argument för mer rörelse i skolan
Vi vet att fysisk aktivitet är bra för barns mående, för resultaten i skolan och för folkhälsan. Samtidigt visar forskningen att barn och unga rör sig för lite och är stillasittande en för stor del av dagen. Endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når den rekommenderade nivån på 60 minuters fysisk aktivitet.
Få unga rör sig tillräckligt (pdf)
Skolor som kommit i gång med satsningen berättar att några av effekterna de märkt är:
Bättre trivsel och trygghet
Piggare, gladare och mer koncentrerade elever
Färre konflikter
Fler som umgås över ålders- och gruppgränser
Bättre trivsel bland personalen
Rekommendationer
Folkhälsomyndigheten har tagit fram svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Riktlinjerna ger rekommendationer om att alla barn bör vara fysiskt aktiva i genomsnitt 60 minuter per dag.
I rekommendationen ingår direktiv om hur mycket barn och vuxna ska röra på sig, hur mycket pulshöjande aktiviteter som bör finnas varje dag och hur mycket träning för att stärka musklerna som bör genomföras.
Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande som presenteras nedan gäller för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning.
Nytt i den nya rekommendationen är att all rörelse räknas, inte bara det som faller in under kategorier som idrott och motion. Helt nytt är också att man lägger in rekommendation om att begränsa stillasittandet.
Riktlinjerna i sin helhet på Folkhälsomyndighetens webbplats
Att tänka på
Barn och unga mår bra av att röra på sig regelbundet. Underlätta för barn att röra sig i vardagen och ge möjlighet till en variation av aktiviteter.
Vanor grundläggs tidigt. Att ge barn i förskola och skola möjligheter att vara utomhus bidrar både till mer fysisk aktivitet och till deras utveckling.
Lite fysisk aktivitet är bättre än ingen. Fysisk aktivitet främjar hälsan för barn och unga, även om de inte uppfyller rekommendationerna.
Riskerna med att vara fysiskt aktiv bedöms som små och uppvägs av fördelarna.
Positiva effekter
De positiva effekterna av att röra på sig och ha ett aktivt liv är många. Det finns hälsoekonomiska vinster och vinster för både skola, förening och för det enskilda barnet. Här hittar du fakta om effekter på olika områden och varför det är så viktigt att vi inkluderar alla!
Hälsoekonomiska vinster
Forskning visar att om idrottsrörelsen når ytterligare 100 ungdomar kan följande hälsovinster och besparingar förväntas:
5 ungdomar kommer inte drabbas av depression.
25 ungdomar kommer inte ha symtom som magont, huvudvärk med mera.
En mindre besparing görs i sjukvården för ett antal färre läkarbesök och mindre konsumtion av antidepressiva läkemedel.
Skolresultat kommer att förbättras för minst 5 elever tack vare mindre sjukdom/symtom.
Världshälsoorganisationen WHO har i en rapport räknat ut vad bristen på fysisk aktivitet kostar olika länder, i form av sjukdomar och vårdkostnader som vi hade kunnat undvikas om vi rörde oss mer. För Sveriges del handlar det om 1,3 miljarder kronor årligen. Den här rapporten visar vilken enorm potential som finns i att satsa på fysisk aktivitet.
WHO: Svensk miljardnota för bristen på fysisk aktivitet rapport (pressmeddelande)
Effekter på fysisk hälsa
Personer som rör på sig har bättre hälsa än personer som inte gör det. Men man behöver inte träna på hög nivå för att må bättre. Den största hälsovinsten syns hos personer som går från en stillasittande livsstil till att röra sig åtminstone måttligt.
Forskningen har visat att barn som rör sig mycket har en låg risk för fetma, får bättre motorik, kognitiva egenskaper och starkare skelett. Det finns även ett samband mellan hög daglig fysisk aktivitet hos barn och ungdomar och minskad risk för bland annat höga blodfetter och högt blodtryck.
Regelbunden konditionsinriktad fysisk aktivitet har också visat sig ha positiva effekter för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och motverka cancer.
Effekter på psykisk hälsa
Många barn och unga lider av mer eller mindre allvarliga psykiska symptom som huvudvärk, stress och sömnbesvär. Andelen som mår dåligt har ökat under senare år.
Rörelse och träning har betydande positiva effekter för att förhindra eller lindra depressiva symptom. Regelbunden fysisk aktivitet har även en antidepressiv effekt hos personer med neurologiska sjukdomar. Träningen förbättrar livskvalitet och stresshantering, stärker självuppfattning och social kompetens. Dessutom minskar fysisk aktivitet oro hos personer som lider av oros- och stressrelaterad sjukdom.
Många sjukdomar som påverkas av fysisk aktivitet och stillasittande livsstil kommer senare i livet. Därför kan rörelse och idrott i unga år vara av stor betydelse för hälsan om det leder till fortsatt rörelse och ett mer aktivt liv som vuxen.