RF följer upp satsningen på en övergripande nivå genom att skicka en enkät till medverkande skolor. Resultatet uppdateras och rapporteras årligen till regeringen. Svaren visar att de flesta av skolorna är väldigt nöjda med stödet. De ser att arbetet ger ökad rörelse för eleverna, ökad trivsel både bland elever och personal, lugnare klassrum samt piggare och mer koncentrerade elever. Skolorna ser positivt på samverkan med föreningslivet men behöver många gånger stöd för att få igång arbetet.
Vill du starta upp med Rörelsesatsningen i din skola?
Ta kontakt med våra kontaktpersoner i något av våra RF-SISU distrikt.
Kom igång - gör en handlingsplan
För att arbetet ska bli långsiktigt och hållbart är det bra att göra en handlingsplan.
Handlingsplan - dialogduk att skriva ut och arbeta med tillsammans (pdf)
Syftet med handlingsplanen är att underlätta nulägesanalys och prioriteringar för att skapa er skolas egna mål inom området. Underlaget är framtaget med utgångspunkt från Skolverkets systematiska kvalitetsarbete och utgår från fyra frågorna:
Var är vi?
Hur gör vi?
Vart ska vi?
Hur blev det?
Behöver ni stöd i arbetet med handlingsplanen?
Ta kontakt med våra kontaktpersoner i något av våra RF-SISU distrikt som gärna hjälper dig i gång.
Inspireras av filmen steg för steg mot mer rörelse.
Var är vi?
Hur ser det ut hos er? Använd observationer och gör gärna en elevenkät för att ta reda på ert nuläge.
Exempel på frågor som kan ingå i en elevenkät (pdf)
Här utvecklar vi frågorna som ingår i handlingsplanen, för att ni lättare ska få syn på vad er skola redan gör bra och vad som kan bli bättre.
Organisation
För att kunna arbeta långsiktigt och hållbart med rörelse under skoldagen är det bra om ni har en organisation som ger förutsättningar för detta. På vilket sätt ger er organisation alla barn förutsättningar för rörelse under skoldagen idag? Vad kan göras med den organisation ni har? Vilka långsiktiga förändringar skulle behöva göras?
Skolans fysiska utomhus- och inomhusmiljö
Skolans fysiska utomhus- och inomhusmiljö kan öppna för nya möjligheter till rörelse och har många gånger stora utvecklingsmöjligheter. Hur ser inomhusmiljön ut? Är skolgården tillgänglig för alla och hur kan den bidra till att de minst aktiva tycker att det är roligt att röra sig och idrotta? Hur ser förutsättningarna ut för utlåning av material? Är materialet tillgängligt för alla?
I filmen får ni mer inspiration kring hur skolmiljön kan utvecklas för att fler ska känna rörelseglädje under skoldagen.
Undervisning och rörelsepauser
Att bryta stillasittandet ger många positiva effekter. Hur ser era lektioner ut idag? Skulle ni kunna utveckla er pedagogik så att rörelse integreras i större utsträckning? Det kan exempelvis handla om uteundervisning, arbete vid stationer där förflyttning sker, reflektionspass under rörelse utomhus, olika former av tipspromenader och utnyttjande av digitala hjälpmedel för rörelse kopplat till undervisning.
Ett annat sätt är att bryta av med en gemensam eller individuell rörelsepaus. Underlag och inspiration för att göra egna rörelsepauser hittar du längre ner på sidan. Ge varandra tips och idéer och försök få med alla i arbetet.
Rasten och fritidshemmet
Rasten och fritidshemmet ger fina lärandetillfällen när det gäller rörelse och idrott. Här kan eleverna utmanas och utveckla sina färdigheter när det gäller rörelse utan prestationskrav. Kan ni skapa trygga, utvecklande arenor med aktiviteter som är inkluderande kan ni göra stor skillnad. Se över vilka roller ni har på rasten. Hur samverkar skola och fritids? Hur ser skolans arbete ut när det gäller att även få med de minst aktiva barnen? Har ni samverkan med några idrottsföreningar?
Erbjud gärna olika typer av aktiviteter, både organiserade och fria. Genom att erbjuda olika typer av idrotter kan alla barn lättare hitta det de tycker om. Titta gärna på webbsidan Inspiration till rörelse där många olika idrotter utvecklat nytt material som är lätt att komma i gång med och bidrar till rörelseglädje och gemenskap under rast och fritids.
Inspiration till rörelse och idrott (rf.se)
Aktiva skoltransporter
Genom att i dialog med vårdnadshavare se över möjligheter när det gäller transporten till och från skolan kan fler barn få rutiner som främjar hälsan. Hur ser er skolas förutsättningar ut? Kan fler barn ta sig till skolan på egen hand eller tillsammans med vuxna genom att exempelvis gå eller cykla? Genom aktiva skoltransporter kan vi även utveckla trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan.
Delaktighet
För att arbetet med rörelse ska bli hållbart krävs att både skolpersonal, barn och deras vårdnadshavare blir delaktiga. Hur kommer ni att göra?
Föreningssamverkan
Här finns ett antal frågor att reflektera över
Vilka föreningar känner ni till i er närhet?
Har ni sedan tidigare någon samverkan med idrottsföreningar?
På vilka olika sätt skulle samverkan kunna se ut?
Vilka värden finns det för er och barnen?
Vilka värden finns för föreningen?
Vad tycker barnen?
Vad blir nästa steg?
Hitta idrottsförening
Att hitta föreningar i närheten kan göras på flera sätt. Kommunen har ofta en lista över alla idrottsföreningar. Facebook eller Google är andra sätt att hitta en idrottsförening i närheten. De allra flesta föreningar har en egen webbplats eller facebooksida. På Riksidrottsförbundets webbplats kan ni söka efter idrottsföreningar i er kommun.
Sök efter idrottsförening på rf.se
Föreningar med aktiviteter för barn med funktionsnedsättningar
Hittar du på parame.se
Vart ska vi?
Utgå från nulägesbeskrivningen samt elevenkäten om den är genomförd och prioritera vad ni vill utveckla. Sätt upp skolans mål och de effekter ni vill uppnå.
Hur gör vi?
Använd resultaten från nulägesbedömningen för att prioritera och planera hur ni ska arbeta.
Lyft in skolans mål.
Beskriv vad som behöver göras.
Vem ansvarar för vad?
När ska det göras?
När och hur ska det utvärderas?
Hur blev det?
Kom ihåg att utvärdera insatserna när de är genomförda för att ta reda på vilka effekter de faktiskt haft.
Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process som aldrig tar slut. Genom att analysera vilka insatser som gett effekt – och vilka som inte gjort det – blir det fortsatta utvecklingsarbetet bättre för varje varv. Efter uppföljningen blir nästa steg i kvalitetsarbetet att åter igen definiera: Var är vi (nu)?
Överväg om det går att avsätta en tjänst eller en del av en tjänst på skolan som arbetar fokuserat med området.
Samverka gärna inom kommunen för att utbyta erfarenheter och kunskap med andra skolor, och mellan till exempel utbildningsförvaltning, fritidsförvaltning och stadsbyggnadsförvaltning.
Inspiration till rörelse och idrott (rf.se) - här hittar ni idéer och inspiration om hur idrotten kan samarbeta med skolor.
Material och inspiration
För att få barn och unga att röra på sig mer, krävs att de skapar en egen inre motivation för rörelse. Den förändringen hos det enskilda barnet bör alla vuxna hjälpas åt med – både i skolan, i hemmet och i idrottsföreningen. Vi har tagit fram en film och en samtalsguide som kan vara till hjälp i det arbetet.
Samtalsguide för snacka om rörelse (pdf)
Film - snacka om rörelse
Titta på den här filmen tillsammans med barnet och prata sen om hur barnet ser på rörelse och idrott.
Skolpersonal
Informera om varför ni kommer att prioritera rörelse. Argument för att väva in rörelse i skolans vardag och att samverka med föreningar hoppas vi att ni hittar här.
Eleverna är särskilt viktiga i rörelsesatsningen. Det är bra om eleverna deltar i planeringen av satsningen genom exempelvis elevrådet, ett speciellt rörelseråd eller genom en skolidrottsförening.
Skolidrottsförening
Vill du veta mer om vad en skolidrottsförening är och hur man startar en, besök Skolidrottsförbundets webbplats.
Utbildning rörelseledare - elev
Vi har också tagit fram ett material som ni på skolan kan ha som stöd om ni själva vill utbilda elever till rörelseledare. Utbildningen innehåller praktiska inslag och syftar till att utveckla ledare för rastaktiviteter och rörelsepauser i klassrummet.
Utbildningen kan delas upp på två fristående delar där Rörelsepauser är en egen del. Nedan hittar du länkar till handledning med mera.
Handledning för dig som ska hålla utbildningen (pdf)
Folder att dela ut till elever (pdf)
Diplom att skriva ut efter genomförd utbildning (pdf)
Elevenkät
Ett exempel på en elevenkät finns framtagen, som är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Enkätresultatet kan vara en vägledning för vilka insatser som ska göras och hur. Enkäten skulle också kunna genomföras på nytt vid ett senare tillfälle, för att ge en indikation på om insatser har lett till förändring. Vi rekommenderar er att göra en digital enkät där ni lätt kan sammanställa och analysera svaren.
Frågorna vi tagit fram utgör ett ”batteri” av frågor och inte ett färdigt frågeformulär. Det är förslag på frågor som kan plockas från och eventuellt kombineras med andra frågor. Anpassa frågorna utifrån åldern på de elever som ska svara.
Inspiration för att skapa mer rörelse under skoldagen
Rörelsebingo – att fylla i själv (pdf)
Rörelsepaus – att fylla i själv (pdf)
Rörelsepaus vinter – att fylla i själv (pdf)
Rörelsejulkalender - att fylla i själv (pdf)
Rörelseförståelse
För att våga och kunna röra sig och idrotta krävs rörelseförståelse. Den förståelsen kan tränas upp, precis som läs- och skrivförståelsen. För att öka rörelseförståelsen hos så många barn som möjligt är det viktigt med ett gemensamt arbete mellan hem, skola, idrottsförening och samhället i stort.
Begreppet rörelseförståelse kommer ursprungligen från engelskans physical literacy och innebär en helhetssyn på rörelse. Den helheten består av fyra delar, den fysiska, sociala, psykiska och idrottsliga.
Vi vuxna måste skapa miljöer som fokuserar på glädjen i att röra på sig. Miljöer där individen känner sig trygg att testa något nytt. Framsteg ska bekräftas, men upplevelsen och glädjen i själva görandet är det viktigaste.
I skolan handlar det om att skapa en miljö som inspirerar till rörelse. Vi vuxna behöver tänka på att alla barn ska utveckla motivation, självförtroende och kunskap för att vilja vara aktiva hela livet. I skolan möter vi många barn med olika erfarenheter, förutsättningar och behov. En del rör sig flitigt på fritiden, andra har begränsad eller dålig erfarenhet av idrott och fysisk aktivitet. Om vi är medvetna om detta kan vi skapa miljöer där fler känner sig trygga och motiverade. Genom att få utforska och utveckla olika rörelser och moment på olika underlag och under olika årstider ökar individens rörelseförståelse. Och om varje barn själv får bestämma svårighetsgraden kan alla lyckas.
Film - öka rörelseförståelsen
Titta på filmen för att få mer kunskap om hur ni kan utveckla barns rörelseförståelse i skolan.
Rörelseförståelse i idrottsrörelsen
Rörelseförståelse finns också med som en viktig byggsten i idrottsrörelsens arbete för att så många som möjligt ska kunna idrotta, må bra och utvecklas. I Introduktionsutbildning för tränare kan du lära dig mer om vad det innebär i en förening.
Utveckla rörelseförståelse till lekar
I häftet Lek med rörelseförståelse som finns att köpa hos SISU Förlag kan du läsa mer om hur man utvecklar rörelseförståelse i lekar. Med utgångspunkt i 10 vanliga lekar ger häftet dig förslag på hur du med enkla förändringar kan locka fler att vilja delta, utmanas och ha roligt tillsammans.
Utbildning för skola
Vill er skola lära sig mer om rörelseförståelse och utveckla er verksamhet för att få fler att vilja, våga och kunna vara aktiva? Vi har utformat en utbildning som genomförs av RF-SISU distrikten inom Rörelsesatsning i skolan. Utbildningen kan genomföras i sin helhet (3 timmar) eller i delar utifrån behov och önskemål.
Innehåll
Syfte
Att bidra med kunskap, idéer och verktyg för att öka rörelseförståelsen hos fler barn i skolan.
Att ge tips på hur skolan kan organisera sin verksamhet för att få fler elever fysiskt aktiva.
Att skapa förståelse för att varje enskild personal kan göra skillnad.
Mål
Att få fler barn i rörelse i skola och på fritiden.
Att skapa ett gemensamt och långsiktigt arbete bland skolpersonal och elever för att inspirera till fysisk aktivitet och rörelse.
Att ge konkreta tips på övningar och rörelsepauser som skolpersonalen kan använda under skoldagen.
Vill ni ha stöd i det här arbetet?
Hör av er till kontaktpersonen för Rörelsesatsning i skolan i ert RF-SISU distrikt!