Utveckla självständiga aktiva

Effektivt lärande kommer från att du som ledare utgår ifrån de aktivas bild av situationen, och att de får möjlighet att prova vad som fungerar för dem. På så sätt stimuleras de aktivas välmående och utveckling, och du förmedlar respekt till deras upplevelser, behov och kompetens.

Forskning visar att aktiva inom ungdomsidrotten upplever att det är mycket positivt för deras utveckling att ledaren sätter dem i centrum. Till skillnad från det kan ledare som styr för mycket kväva de aktivas potential, kreativitet och beslutsfattande, vilket medför att de enbart förlitar sig på ledarens kunskaper och erfarenheter.

Det finns ett antal verktyg som du kan använda dig av för att utveckla självständiga aktiva. Utgångspunkten är en tydlig och tillåtande lärandemiljö där de aktiva får vara delaktiga, tillåts göra misstag och ges möjlighet att reflektera kring sitt idrottande.

När de aktiva hör sina egna ord är det lättare för dem att komma till insikt, och det skapar mod att göra nödvändiga förändringar. Dessutom ökar sannolikheten att utvecklingen sker i praktiken. Det hjälper också de aktiva att fokusera på vad som är betydelsefullt för deras individuella utveckling, istället för att stirra sig blinda på resultaten.

Så kan du utveckla självständiga aktiva:

• Involvera de aktiva i planeringen av träning och tävling.

• Låt de aktiva bestämma delar i träning och tävling som de vill fokusera på.

• Formulera mål och handlingsplaner tillsammans. 

• Låt de aktiva dela med sig av sina upplevelser, vad de gjorde och hur det kändes.

• Uppmuntra de aktiva att analysera hur misstag kan användas för utveckling.

• Utvärdera ditt ledarskap, och verksamheten tillsammans med de aktiva.

Exempel på öppna frågor

I tabellen finns exempel på olika typer av öppna frågor som du kan ställa till de aktiva för att göra dem delaktiga och öka deras självständighet.  

Beröm och feedback

Att ge beröm och feedback är betydelsefullt för att stödja de aktivas utveckling och stärka deras självkänsla och självförtroende. Beröm och feedback kan förmedlas med ord och med ditt kroppsspråk, till exempel: nickningar, leenden eller tummen upp.

Ditt fokus som ledare ska vara att öka graden av önskvärda beteenden genom beröm och feedback, istället för att utifrån bestraffningar och kritik försöka minimera oönskade beteenden. Alla, såväl barn som vuxna, har lättare att förstå vad de ska göra om de får veta vad de ska göra, istället för vad de inte ska göra.

Feedback och beröm bör förmedlas på ett konkret och uppriktigt sätt, samt fokusera på specifika beteenden och prestationer. Återkopplingens fokus bör även ligga på sådant som går att kontrollera och vara personligt riktat till den aktive, för att motivera till handling. Nyckeln är att engagera den aktive med öppna frågor, uppmuntra försök och ansträngningar och bekräfta det som fungerar bra.

I de flesta fall bör feedback och beröm ges enskilt, framför allt om det handlar om sådant som kan upplevas som påfrestande. Vid en del tillfällen kan positiv återkoppling ske i grupp, för att därigenom stärka sammanhållningen. I så fall bör återkopplingen beröra hela gruppen.

Ge feedback så nära i tid som möjligt, och sätt gärna samman den med det önskvärda beteendet, till exempel ”bra jobbat, nu sträckte du på benen jättebra”. Dröjer det för länge försvinner detaljer ur minnet och återkopplingens värde minskar. I samband med tävling bör du dock avgöra vad som är lämpligt för stunden. Den aktive kan bli frustrerad om informationen dröjer, samtidigt som för mycket feedback kan ge upphov till stress. Det kan också vara frestande att ge mycket feedback på en gång för att hjälpa till. Försök istället att ge den feedback som är viktigast för stunden för att i nästa samtal fortsätta prata om utvecklingsmöjligheter.

Positiv sandwich (feedbacken är indelad i två positiva kommentarer):

1. Börja med att lyfta fram något positivt som den aktive gjorde. Ge sedan feedback så att fokus ligger på hur den aktive ska göra för att lyckas bättre vid nästa försök. Till exempel, ”om du startar lite senare nästa gång, kommer du komma rätt in i situationen”.

2. Avsluta med en positiv kommentar. Till exempel ”några försök till, så sitter det perfekt”.

Tips för en effektiv återkoppling:

• Lärmiljön är trygg och de aktiva känner tillit.

• Uppmuntra och belöna försök, ansträngning och förbättring.

• Fråga gärna om lov innan du ger feedback.

• Feedbacken ska vara anpassad efter mottagaren.

• Ge den feedback som är viktigast för stunden.

• Fokus ska vara på specifika beteenden och prestationer som är inom kontroll.

• Förmedla feedbacken på ett personligt, konkret och uppriktigt sätt så nära i tid som möjligt.

• Ställ öppna frågor, lyssna aktivt och låt den aktive vara delaktig i samtalet.

Frågebaserad feedback

Reflektion är ett viktigt verktyg för lärande. Att lära sig reflektera handlar om att kunna analysera tekniken i en övning, men också om att skapa förståelse för exempelvis taktiskt upplägg och sitt eget beteende, motivation och känslor. 

Reflektion kan bidra till att de aktiva får en utökad förståelse för vad de gjorde, vilka effekter insatsen gav och hur den kan förändra resultatet. Aktiva som lär sig reflektera blir mer självständiga och kan i större utsträckning motivera sig själva och hantera olika situationer.  

Reflektionsförmågan är individuell och kan tränas precis som alla andra kunskaper i idrott, till exempel genom att ställa öppna frågor. Det möjliggör att de aktiva får uttrycka sig fritt, reflektera kring olika situationer och lita på sin egen förmåga.

Öppna frågor är formulerade utan att det finns något givet svar, och inleds ofta med hur, när, vem, var, vad och leder inte till endast ja- eller nej-svar. Andra bra ord som du kan variera dig med är berätta/beskriv/förklara. Säg till exempel: ”berätta vad du tänker”, ”vill du förklara varför du blev arg?”, ”beskriv vad du kände”. Motsatsen är att ställa ledande eller slutna frågor, till exempel ”visst kände du dig trött redan innan träningen började”?

En öppen fråga ska vara lagom utmanande och anpassas utifrån den aktives ålder och mognadsnivå. Generellt behöver yngre aktiva färre och lättare frågor medan en äldre aktiv kan reflektera kring olika typer av frågor. Utnyttja de tillfällen som ges till att bekräfta och förstärka reflektionen hos de aktiva, men tänk också på att skapa en balans mellan att använda dig av frågebaserad- och instruerande feedback.

Rådgivarfällor

Det finns ett antal rådgivarfällor som det är lätt att hamna i och som kan skapa problem i samarbetet mellan dig och de aktiva. Dessa minskar dessutom de aktivas uppmärksamhet och engagemang.

Ett tydligt tecken på eventuella problem är att den aktive visar att du är en motståndare, snarare än en samarbetspartner. Det kan till exempel inträffa när du styr samtalet för mycket, söker fel hos den aktive och talar om hur felet kan rättas till.

När missnöje uttrycks är det viktigt att inte värdera det som den aktive säger, utan istället förmedla empati. Ditt bemötande av den aktive har en avgörande betydelse för ett fortsätt samtal och samarbete i en konstruktiv anda. Var respektfull och gå försiktigt fram när en känslig fråga behöver tas upp. Undvik att argumentera emot, ifrågasätta, använda pekpinnar och be om ursäkt när det är lämpligt. Genom att ställa frågor till den aktive kan du förebygga risken för framtida missförstånd mellan er.

Exempel på vanliga rådgivarfällor:

• Ge order, dirigera, styra.

• Kritisera, döma, skuldbelägga och förlöjliga.

• Försöka övertala och argumentera för sin lösning.

• Byta samtalsämne, distansera sig, vara okoncentrerad. 

• Ge råd och förslag som inte är tajmade eller efterfrågade.

• Generalisera en aktiv utifrån en negativ etikett, till exempel ”du är bekväm”.

Formulera mål

Som ledare kan du hjälpa de aktiva att formulera mål för att de ska känna att de styr över sin egen utveckling. Mål gör dessutom verksamheten tydligare, och ger svar på frågan, vart är ni på väg?

Forskning visar att kombinationen av prestations- och upplevelsebaserade mål hjälper de aktiva att utvecklas optimalt. Mål som formuleras utifrån prestationsförmåga blir viktigare i högre åldrar om idrottssatsningen fortsätter, till exempel att göra personbästa i barr. Prestationsmål bör kompletteras med processmål, till exempel utveckla styrka i bålen för att göra personbästa i barr. Med prestations- och processmål riktas uppmärksamheten inåt, på uppgiften och vägen mot målet och det som är möjligt att påverka.

Ett mål ska vara anpassat utifrån den aktives förutsättningar, och vad hen själv upplever som realistiskt att uppnå. Formulera ett fåtal delmål och långsiktiga mål. Delmål är betydelsefulla för att kunna se resvägen mot de långsiktiga målen, och ska upplevas hanterbara för att stärka den aktives självförtroende att kunna uppnå dem.

Mål ska vara tydliga och specifika så att de definierar vad den aktive ska göra, och när de ska uppnås. Det skapar trygghet och stärker uthålligheten i agerandet. Mål bör även vara utmanande så att det krävs en ordentlig ansträngning för att uppnås, och om möjligt mätbara, till exempel tid, längd, höjd, för att kunna utvärdera hur processen framskrider och fastställa när målet är uppnått.

Att tänka på vid målsättning:

• Mål ska vara anpassade utifrån den aktives förutsättningar och kunskaper. Vad är rimligt att uppnå utifrån nuläget?

• Mål bör vara bestämda utifrån vad den aktive upplever som angeläget. Vad talar för att den aktive vill uppnå målet?

• Mål ska vara tydliga och specifika. Vad är det som ska uppnås?

• Mål ska formuleras så att de definierar vad som ska göras i handling. Vad är det som den aktive ska göra?

• Mål ska vara avgränsade i tid. När är det möjligt att uppnå målen?

• Mål ska vara, om möjligt, mätbara. Hur vet vi att målet är uppnått? 

Ledarskap och tävling

Tävling kan skapa nervositet och oro. För dig som ledare handlar det om att ge stöd och uppmuntran samt hjälpa de aktiva se vad de har gjort bra och vad de kan utveckla.

Se filmen och lyssna på hur olika ledare gör för att stötta de aktiva inför och under tävling.

Olika sätt att stötta de aktiva:

Fair Play

Tävlingssammanhang kan ge upphov till en mängd olika känslor som kan få dig ur balans och agera på ett negativt sätt. Det kan handla om allt från en blick som säger att prestationen inte är tillräckligt bra till skrik och ett oacceptabelt språkbruk. Genom att exempelvis skälla på funktionärer och domare lär du de aktiva att det är ett accepterat beteende. Dessutom blir du distraherad och förlorar fokus. Som ledare behöver du inse effekterna av att den här typen av beteenden, och istället ta ansvar för att du och de aktiva agerar utifrån Fair Play. Ledorden för ett gott ledarskap ska vara att uppträda med respekt, vara ärlig, rättvis, följa regler och bidra till att skapa en trevlig stämning.

Så här kan du och de aktiva agera enligt Fair Play:

• Hälsa på lagkamrater och andra tävlande.

• Heja på lagkamrater och håna inte andra tävlande. 

• Använd ett uppmuntrande språk.

• Tala inte illa om funktionärer, domare och andra tävlande. 

• Följ regler och respektera domarnas beslut.

• Tacka arrangör och domare för en bra tävling, oavsett resultat.

Se filmen och lyssna på vad aktiva från olika verksamheter behöver för att trivas, må bra och prestera på tävling.

Bakslag och misslyckande

Att träna och tävla inom gymnastik medför att de aktiva kommer att råka ut för bakslag och misslyckande. Det är en naturlig del av utvecklingen, och kan bero på kroppens utveckling, skador, den idrottsliga miljön etcetera.

Se filmen och lyssna på hur olika ledare gör för att stötta aktiva som råkar ut för bakslag och misslyckande och hur en aktiv vill att ledaren ska agera.

Ditt agerande vid bakslag och misslyckande

När bakslag och misslyckanden inträffar är det viktigt att du som ledare visar empati och ger mycket stöd. Samtidigt gäller det att se upp så att inte den aktives känslor får ett för stort spelrum, och att du själv kontrollerar dina egna känslor för att kunna vägleda på bästa sätt. Lyssna aktivt och ge feedback på ett stödjande sätt. Känn efter om den aktive är mottaglig för feedback direkt efter att misstaget har skett, eller om det passar bättre att vänta en stund.

Genom att använda omformuleringar kan du hjälpa den aktive att fokusera på det som fungerar bra och vad hen kan lära sig. Den aktive säger, ”jag misslyckas hela tiden”. Du omformulerar, ”du har tagit lärdom på vägen”. Omformuleringar kan även öppna upp för nya perspektiv som fokuserar på vad den aktive behöver för att stärka självkänslan och självförtroendet. Den aktive säger, ”jag tror inte att det kommer att funka”. Du omformulerar, ”du är ledsen och vill hitta den bästa vägen framåt”.

När den aktive känner sig bekräftad ökar sannolikheten att hen fortsätter samtalet med riktning mot det som fungerar bra, vad nästa steg är, och hur liknande situationer kan förebyggas i framtiden. Förmedla tro på den aktives kompetens och säg gärna, ”jag tror på dig”. Uppmärksamma även den aktives vilja och tankar om framtiden.

Exempel på frågor till en aktiv som upplever bakslag:

• Vad fungerade bra innan du missade?

• Vad tror du orsaken var att du missade?

• Vilka erfarenheter har du gjort som hjälper dig nästa gång?