Titta på filmen nedan och hör Susanne Meckbach, fil.dr i idrottsvetenskap, berätta om innebörden av Athlete Centered Coaching och Self-Determination Theory.
Reflektera
Föreställ dig att du har ett mål. Du pratar med din ledare om det och hen talar då om för dig varför målet är viktigt, vad du behöver göra för att nå det och hur du ska gå tillväga. Vad händer med motivationen när någon styr dina steg, och har en tydlig uppfattning om vad som fungerar bäst för dig?
Athlete Centered Coaching
Athlete Centered Coaching har de aktivas behov och välbefinnande i fokus. För att möta behoven försöker du som ledare lära känna de aktiva och stödja deras fysiska, psykiska och sociala utveckling på den nivå som de befinner sig. Du uppmuntrar dem att ta ansvar för sina handlingar, hjälper dem att analysera sina prestationer och känslor samt formulera mål. De aktiva upplever då att du verkligen bryr dig om dem, och att du representerar deras intressen och önskningar på bästa möjliga sätt i en tillåtande miljö.
Figuren nedan illustrerar ett ledarskap med utgångspunkt i Athlete Centered Coaching.
Jämför ledarskap
I tabellen nedan kan du jämföra ett ledarskap med fokus på ledaren och ett ledarskap som har de aktiva i fokus.
Coach Centered Coach | Athlete Centered Coach | |
Talar snarare än lyssnar på de aktiva. | Lyssnar på de aktiva. | |
Bestämmer regler. | Formulerar ledstjärnor med de aktiva. | |
Tar beslut åt de aktiva. | Låter de aktiva vara med och ta beslut. | |
Talar om vad de aktiva ska göra. | Låter de aktiva finna egna lösningar. | |
Bestämmer riktningen och målen. | Uppmuntrar de aktiva att bestämma mål. | |
Ger korrigerande feedback. | Ställer många öppna frågor. | |
Ser inte till de aktivas olika behov. | Lär känna varje aktiv, och hens behov. | |
Har fokus på resultaten och att vinna. | Har fokus på process och prestation. | |
Värdesätter yttre belöningar. | Värdesätter inre värden. | |
Använder hot och straff. | Uppmuntrar de aktiva. | |
Kritiserar misstag. | Betraktar misstag som lärande. |
Athlete Centered Coaching leder till aktiva som:
Upplever att de är betydelsefulla.
Utvecklar självkänsla och självförtroende.
Njuter av sin idrott och upplever stimulans.
Är mycket engagerade och visar entusiasm.
Tar ansvar för sin utveckling och sina handlingar.
Sätter sina egna mål och har en inre motivation att nå dem.
Tips
En fråga som kan hjälpa dig att tillämpa Athlete Centered Coaching är: Hur kommer det här beslutet att påverka den aktive som idrottare och som individ?
Self-Determination Theory
Inre motivation är den drivkraft som bygger på intresse, nyfikenhet, lärande och glädje av själva aktiviteten. Det är väl dokumenterat i forskning att aktiva som främst drivs av inre motivation mår och presterar bättre, lär sig mer och håller på längre med sin idrott.
En teori som beskriver hur inre motivation uppkommer är Self-Determination Theory (SDT). Enligt SDT uppstår inre motivation när tre grundläggande psykologiska behov är tillfredsställda: autonomi, kompetens och tillhörighet.
Autonomi
Autonomi innefattar betydelsen av att uppleva valmöjligheter och ha utrymme att påverka sin egen situation och vara delaktig i beslut.
Så här kan du stimulera känslan av autonomi:
Bjud in till samtal och ge förtroende.
Försök förstå de aktivas perspektiv och känslor.
Uppmuntra de aktiva att ta egna initiativ och utforska på egen hand.
Låt de aktiva vara med och bestämma upplägg, innehåll och genomförande.
Ge de aktiva möjligheter att välja hur en uppgift ska genomföras.
Säkerställ att det är de aktiva som väljer mål och strategier för att nå dem.
Kompetens
Kompetens innebär att ha en förmåga att lösa uppgifter och hantera utmaningar som man ställs inför, samt förutsättningar att lyckas.
Så här kan du stimulera känslan av kompetens:
Utforma spännande uppdrag som ska vara tydligt avgränsade och definierade.
Skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas genom att anpassa svårighetsgraden.
Skapa balans mellan att de aktiva får träna på sina bra och mindre bra sidor.
Planera realistiska mål tillsammans med de aktiva och justera målen på vägen.
Ge tydliga instruktioner och förklaringar samt konstruktiv feedback.
Ge meningsfulla förklaringar varför ni gör som ni gör under träning och tävling.
Tillhörighet
Tillhörighet innebär ett behov av att känna samhörighet och ha meningsfulla relationer med andra individer.
Så här kan du stimulera känslan av tillhörighet:
Visa omtanke, välvilja och ge stöd.
Stärk sammanhållningen och ”vi-känslan”.
Uppmuntra de aktiva att lyssna på och stötta varandra.
Planera för sociala aktiviteter.
Genomför olika samarbetsövningar.
Inkludera alla oavsett om de kan delta eller väljer att avstå.
Låg motivation
När de aktiva har låg motivation, det vill säga visar ointresse för utveckling, lågt engagemang eller kanske uppgivenhet, är det viktigt att du som ledare lyssnar aktivt och försöker att förstå deras situation.
Stärk den aktives självförtroende genom att bekräfta försök, ansträngningar och prestation samt så frön som kan öka viljan. Fråga till exempel den aktive vad hen skulle önska om vad som helst gick att uppnå. Försök att tydliggöra det som fungerar och tillför därefter ytterligare information som kan hjälpa den aktive vidare. Visa att du tror på den aktive och säg gärna, ”jag tror på dig”.
Var uppmärksam på om de aktiva visar nedanstående tecken:
Tvivel på den egna förmågan.
”Vad jag än gör blir jag aldrig lika bra som de andra”.Tvivel på att själv ha kontroll.
”Det spelar ingen roll vad jag gör, domarna hatar mig”.Tvivel på den valda strategin, och en oförmåga att finna alternativ.
”Det fungerar inte vad jag än gör, och jag vet inte hur jag kan göra annorlunda”.
Tips
Se till att dina motiv är i linje med de aktivas motiv till att delta i idrott. Ifall de inte överensstämmer finns en risk att du leder dem på ett felaktigt sätt.
Barnrättsperspektiv
Alla barn och ungdomar som deltar i gymnastiken ska känna sig välkomna och värdefulla. Som ledare inom Svensk Gymnastik ska du vara medveten om hur barn- och ungdomsidrott bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Se barnrättsperspektivet som en nödvändighet men också som en möjlighet att bedriva en utvecklande och rolig verksamhet.
Se filmen och hör Cecilia Åhl berätta om barnkonventionen och barnrättsperspektivet.
Reflektera
På vilket sätt ges alla möjlighet att vara med i er förening?
I vilken utsträckning låter du de aktiva själva komma till tals?
Brukar du fundera över konsekvenserna av dina beslut och handlingar?
Det är viktigt att uppmuntra de aktiva till att känna glädje till rörelse och idrott från början för att vilja fortsätta hela livet. Din roll som ledare och de val du gör kan få stor påverkan. Se filmen selektering och nivåindelning och reflektera över hur du agerar.
I praktiken
Hur kan du som ledare då översätta detta i praktiken? Här är några exempel:
Barns idrott ska vara rolig. Tänk på detta när du utformar träningen.
Ha alltid barnens bästa och välmående i fokus.
Låt barnen vara delaktiga i beslut efter ålder och mognadsgrad.
Lyssna på och respektera barnens åsikter och ta dem i beaktande.
Uppmuntra alla utifrån deras egna förutsättningar och utvecklingstakt.
Var medveten om att kostnader påverkar deltagande och håll därför kostnaderna nere.
Tre perspektiv
När det gäller barns rättigheter finns det tre delvis parallella perspektiv som är bra att känna till: barnrättsperspektiv, barnperspektiv och barns perspektiv.
Barnrättsperspektiv
Barnrättsperspektivet är ett begrepp som handlar om att utgå från barnkonventionen. Det markerar att barn är rättighetsbärare och att deras rättigheter ska säkerhetsställas i beslut och handlingar som rör barn. Barnkonventionen gäller för barn och ungdomar upp till 18 års ålder.
De grundläggande principerna i barnkonventionen är:
Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Ingen får diskrimineras (artikel 2).
Vid alla beslut som rör barn ska i första hand barnets bästa beaktas (artikel 3).
Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6).
Ett barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter utifrån ålder och mognad (artikel 12).
Utöver de grundläggande principerna är artikel 31 i barnkonventionen central för barns och ungdomars idrottsutövande. Artikeln handlar om barns rätt till lek, vila och fritid. Överfört till idrotten är budskapet att alla barn och ungdomar har rätt till en trygg idrottsmiljö där de skyddas från fysisk och psykisk skada, blir respekterade, rättvist behandlade och inte utsätts för olika former av kränkningar.
Barnperspektiv
Barnperspektiv är när du tänker dig in i barns situation och funderar på vad som blir bäst för dem och hur dina beslut påverkar dem. Perspektivet kan gälla ett barn specifikt eller en grupp barn generellt.
Barns perspektiv
Barns perspektiv är när ett barn eller flera tycker till i en fråga. För att få ett barns perspektiv så måste du vända dig till barnen, lyssna och förstå hur de ser på frågor, beslut och träning.