Lyssna aktivt
Det viktigaste i ett samtal med aktiva är att skapa förutsättningar för berättande. Det gör du bäst genom att lyssna aktivt, öppet och fördomsfritt.
Börja varje samtal på ett sätt som gör de aktiva delaktiga, även om du har en egen agenda att gå igenom. Lyssna aktivt och respektfullt på den aktives funderingar, till exempel om hens prestationer eller hur träningsgruppen och samarbetet med ledarna fungerar. Ett bra sätt att visa att du lyssnar aktivt är att hålla ögonkontakt, nicka lite, ställa följdfrågor och att inte hålla på med andra saker samtidigt.
En del aktiva säger inte så mycket, åtminstone inte om du visar brist på tålamod, avbryter och erbjuder färdiga lösningar. Var inte rädd för att det blir tyst ibland. Det kan ta lite tid för barn och unga att uttrycka känslor. Tystnad och uppmuntrande nickar eller ord kan innebära att du så småningom får möjlighet att lyssna.
Under samtalet bekräftar du det som den aktive säger, till exempel: ”jag hör att du är ledsen, stressad, arg”. Du kan också spegla det som du hör, till exempel ”jag förstår, du bråkade med Lotta i helgen”. Ett annat tips är att reflektera över det som den aktive har berättat, säg till exempel, ”stämmer det att du känner så här?”
Försök motstå frestelsen att tala om för den aktive vad hen ska göra. Givetvis är dina kunskaper betydelsefulla, men det är viktigt att du ber om lov för att tillföra dina förslag. Säg till exempel, ”får jag ge dig ett råd”? Avsluta samtalet med att sammanfatta vad ni har pratat om och fråga om den aktive vill ha hjälp med något.
Tänk på
Att lyssna är inte samma sak som att höra! När vi lyssnar så uppfattar vi med hela kroppen, våra öron, ögon, uttryck etcetera.
Aktiva med begränsad kognitiv förmåga
När du möter aktiva som har en begränsad kognitiv förmåga är det viktigt att vara extra lyhörd och uppmärksam. Kortare samtal som har en tydlig struktur är att föredra. Du kan till exempel ha nedskrivna punkter för att hålla ett gemensamt fokus. Ett annat alternativ är att använda bilder som den aktive enkelt kan relatera till.
Försök att föra samtalet i dialog eftersom det underlättar lärandet och hjälper den aktive att bibehålla engagemanget. Tala enkelt och tydligt, och ta pauser. Du kan också skriva ner eller rita det som är viktigast i samtalet. Ge tydliga alternativ som den aktive kan välja mellan, och kontrollera gärna att hen har förstått genom att ställa frågor.
Tänk också på att informera om stora händelser i god tid, till exempel åka på ett läger, samt påminna om händelsen när den närmar sig. På så sätt får den aktive god tid att ta till sig informationen och bearbeta sina känslor.
Tips
Tänk igenom om det är något särskilt du vill att de aktiva ska känna när de tänker på dig som ledare? Vad kan du tänka på för att vara en tydlig och trygg ledare?
Självkänsla och självförtroende
Som ledare har du en viktig uppgift att förmedla tro på de aktivas förmåga och bekräfta dem som individer. Självkänslan och självförtroende ökar genom ett respektfullt bemötande som framhäver de aktivas förmågor, försök, ansträngningar och inre egenskaper.
Självkänsla är den grundkänsla som individer har inför sin egen person, och hur de värderar sig själva. En individ som har en stabil självkänsla upplever att hen duger som hen är. Självförtroende handlar om individens upplevelse av sin egen förmåga att klara av olika saker, och kan variera i olika situationer.
Självkänslan grundas i barndomen, men är inte statisk. En av de viktigaste aspekterna som du kan göra är att visa omtanke och se varje individ. Känner sig den aktive omtyckt för den hen är, utan att graden av uppmärksamhet och omtanke villkoras till prestationer, ökar chansen att en stark inre självkänsla byggs upp.
Det är även viktigt att lära de aktiva att livet innebär både fram- och motgångar och att ingen kan prestera på topp jämt. Särskilt viktigt är det för aktiva som baserar sitt egenvärde på hur väl de lyckas inom idrotten. Du som ledare kan alltid stödja de aktiva att våga prova nya saker, visa att det viktigaste är att göra sitt bästa utifrån sina egna förutsättningar och ge dem utrymme att missa. När de aktiva känner att de vågar stärks deras självförtroende.
Låt de aktiva utvecklas i sin egen takt, utan jämförelse med andra. Hjälp dem att formulera rimliga målsättningar för upplevelsen av kontroll och kompetens. Genom att ha en rimlig ambitionsnivå, och stödja de aktiva att klara av lagom svåra utmaningar hjälper du dem att lägga grunden för en stabil självkänsla. Dessutom stärks deras tilltro till sin egen förmåga.
Stärk självkänslan och självförtroendet genom att:
Skilja på person och prestation.
Visa respekt, omtanke, stöd och uppmuntran.
Förmedla respekt för de aktivas perspektiv och idéer.
Ge de aktiva feedback för deras inre egenskaper.
Bekräfta kunskaper, försök och ansträngningar så nära i tid som möjligt.
Ha en rimlig ambitionsnivå och planera för lagom svåra utmaningar.
Se filmen och få tips från forskaren Göran Kenttä, psykologen Mattias Lowebrant och några verksamma ledare om hur du kan stärka de aktivas självkänsla och självförtroende.
Reflektera
Hur kan du hjälpa de aktiva att stärka sin självkänsla och sitt självförtroende i samband med träning och tävling?
Emotionella övergrepp
Emotionella övergrepp kan betraktas som en slags dold misshandel, som kan vara svår att upptäcka. Övergreppen lämnar inte märken på huden, men de gör det på de aktivas sinnen.
Inom en del idrotter kan det ha utvecklats en tyst kunskap om att vissa olämpliga beteenden är okej som ett medel för att nå framgång. Forskning visar att emotionella övergrepp är ett hot mot barns och ungas psykiska hälsa, och kommer till uttryck på fyra olika sätt:
Negativ verbal kommunikation: Utskällning, negativ icke konstruktiv kritik, nedlåtande och ironi.
Negativ icke-verbal kommunikation: Kroppsspråk, blickar, suckar och skratt.
Försummelse, ignorering eller exkludering: Brist på uppmärksamhet eller att ledare negligerar andra ledares negativa beteenden.
Negativt prestationsinriktat förhållningssätt och beteende: Favorisering, negligering, mobbning, personliga angrepp, maktspel och hot.
Beteenden du som ledare ska försöka undvika:
Använda hot, kontroll och tvång.
Ge negativ feedback och inte förmedla vad de aktiva kan utveckla.
Förmedla hur de aktiva bör vara, och göra, för att bli respekterade och ha ett värde.
Visa de aktiva uppmärksamhet enbart när de har ”rätt” beteende och presterar bra.
Använda belöningar eller bestraffningar för att få de aktiva att agera på ett visst sätt.
Lyssna på aktiva i olika åldrar, från olika verksamheter, när de berättar om sina erfarenheter av emotionella övergrepp.
Reflektera
Hur kan du agera för att undvika att de aktiva blir kränkta?
Hur gör ni i er förening när ni får kännedom om att en aktiv far illa?
Arbeta förebyggande
Med Athlete Centered Coaching som utgångspunkt för ditt ledarskap kan du arbeta förebyggande med att skydda de aktiva från emotionella övergrepp. Ditt upplevda behov av att utöva makt över de aktiva kommer även minska, eftersom fokus är på deras säkerhet och välmående. Grundprincipen i ledarskapet ska vara att alltid behandla de aktiva med respekt, och att det ska vara nolltolerans för alla former av emotionella övergrepp.
Samverkan med föräldrar
Om du är ledare för barn och unga är det viktigt att du försöker skapa en bra relation till de aktivas vårdnadshavare, vanligtvis deras föräldrar. Föräldrarnas engagemang och inställning har stor betydelse för de aktivas idrottande, och för att ditt ledaruppdrag ska fungera bra.
Ditt förhållningssätt och bemötande av föräldrarna är avgörande för om intresse väcks för samarbete och engagemang. Försök ha en positiv inställning till föräldrarna, hälsa på dem med glada ögon, och skapa delaktighet genom att ge tydlig information och ordna möten.
För det mesta fungerar relationen med föräldrarna bra, men det kan finnas tillfällen när meningsskiljaktigheter uppstår. Det kan vara en förälder som är orolig för sitt barns idrottande, har åsikter om träningsupplägg, eller stressar sitt barn genom att kräva för mycket.
Vid sådana tillfällen är en rimlig ambitionsnivå att försöka ha en respektfull dialog, lyssna aktivt och förmedla respekt och intresse för förälderns åsikt. Det är också viktigt att vara tydlig med gruppens ledstjärnor och mål samt föreningens värdegrund.
Att tänka på när en förälder uttrycker oro för den aktive eller ifrågasätter dig som ledare:
Bekräfta förälderns oro för den aktives välbefinnande.
Se eventuell kritik som tecken på välvilja för den aktive.
Klargör att den aktives välbefinnande och utveckling är ert gemensamma intresse.
Undvik att gå i försvar eller komma med motargument.
Förmedla respekt, och försök att förstå vad som ligger bakom frustrationen.
Föreslå en tid för samtal några dagar senare när känslorna eventuellt har lugnat ner sig.
Om du känner att ni inte når varandra i dialog, ta hjälp av en ansvarig i föreningens styrelse.