Idrottspsykologi

Inom idrottspsykologin pratar man om de tankar, känslor och beteenden i idrottsmiljön som påverkar den aktive och prestationen. Om det till exempel är möjligt att utifrån ett psykologiskt perspektiv delvis förklara varför en aktiv inte vågar tävla, kan det ge en större förståelse för individen och för omgivningen. Den aktive kan då börja arbeta med den psykologiska förmåga som behöver utvecklas. I Sverige har idrottspsykologi vuxit och utvecklats avsevärt under de senaste 20–25 åren, och finns idag som både utbildning och forskning på många högskolor och universitet.

Se filmen och hör Göran Kenttä, fil.dr. i idrottspsykologi, berätta mer om innebörden av idrottspsykologi och psykologisk färdighetsträning.

Färdighetsträning

Psykologisk färdighetsträning innefattar metoder för att öka den aktives välbefinnande och förbättra prestationer. En vanlig missuppfattning är att psykologisk färdighetsträning alltid handlar om att åtgärda problem, och att man sedan är ”klar”. Det är egentligen precis tvärt om. Psykologisk färdighetsträning ska ske regelbundet och det gäller att vara uthållig för att nå önskvärd effekt. Precis som det tar tid att bygga upp en bra fysisk är psykologisk färdighetsträning en lång process. Denna process innehåller tre delar; kartläggning (nuläge), intervention (förändring genom psykologisk färdighetsträning) och utvärdering (nyläge).  

Kartläggningsprocessen handlar om att fastställa den aktives styrkor och svagheter, det vill säga en nulägesanalys. Behovet hos den enskilde individen är alltid det som avgör vad som är lämpligt. Det kräver en förståelse för hur den aktive är som person, och hur hen reagerar och agerar i olika situationer. Genom en ökad förståelse för den aktive ökar möjligheterna att individanpassa den psykologiska färdighetsträningen.  

Det är inte förrän den aktive är medveten om sina styrkor respektive svagheter, och har accepterat dem, som det är möjligt att inleda ett förändringsarbete. Ju bättre en individ känner sig själv desto större är utvecklingsmöjligheterna. Bara genom att exempelvis förstå sambandet mellan en reaktion i en tävlingssituation, och ett sviktande självförtroende kan den psykologiska färdighetsträningen bli mer effektiv.  

Dessutom ökar självmedvetenheten när den aktive mer konkret får analysera olika situationer. Reaktioner kan då bli mer begripliga och därmed möjliga att hantera. Här har du som ledare en betydelsefull roll, framför allt för yngre aktiva, för att stödja dem att starta processen med att lära känna sig själva.  

När kartläggningen ska genomföras: 

• Samtala om vilka psykologiska förmågor som den aktuella idrotten ställer på de aktiva.   

• Identifiera ett nuläge, till exempel genom samtal, observation och frågeformulär.   

• Den aktives behov, mognad och utvecklingspotential bildar underlag för förändringsprocessen.  

• Formulera en handlingsplan med övergripande mål och delmål utifrån nulägesanalysen.  

Intervention

Den psykologiska färdighetsträningens kärna utgörs av själva genomförandet (interventionen), och består av tre delar; utbildning, inlärning och träning.  

Innan själva träningen inleds är det nödvändigt att göra den aktive medveten om innebörden av psykologisk färdighetsträning. Samtala om hur träningen kan bidra till utveckling, på vilket sätt den kan genomföras och vad det kräver av den aktive. Som ledare har du en viktig roll att stödja i processen, men den aktive måste också vara beredd på att arbeta självständigt för att uppnå sina mål. 

Berätta om din egen kompetens och erfarenhet vad gäller psykologisk färdighetsträning. Förklara gärna varför många elitidrottare väljer att lägga tid på psykologisk färdighetsträning, och att det även finns forskning som visar på dess positiva effekter på välbefinnande och prestationer. Visa fullt ut att du tror på det. 

Var så konkret som möjligt och ge tydliga och enkla förklaringar för de övningar som ska genomföras. Stäm av förändringsarbetet regelbundet och se om något behöver justeras. När de aktiva kan utföra övningarna utan att du är med kan de införlivas i den dagliga rutinen, till exempel i samband med träning. Påminn de aktiva regelbundet om att psykologisk färdighetsträning är en lång process, som kräver tålamod och uthållighet. 

Så här kan interventionen genomföras:  

• Berätta om din egen kompetens och erfarenhet av psykologisk färdighetsträning.   

• Var en förebild och visa på goda exempel.  

• Beskriv innebörden och målet med psykologisk färdighetsträning.  

• Ge tydliga och enkla förklaringar för de övningar som ska genomföras.  

• Träningen bör genomföras regelbundet, strukturerat och målinriktat.  

• Stäm av och utvärdera regelbundet förändringsarbetet.  
  

I filmen nedan kan du höra aktiva och en ledare berätta hur de arbetar med psykologisk färdighetsträning.

Utvärdering

Efter en tid när den aktive har arbetat med psykologisk färdighetsträning är det dags att göra en utvärdering. Syftet är att utvärdera effekterna av träningen och hur nyläget överensstämmer med tidigare uppsatta mål.  

Utvärdering är den tredje, och sista delen, i den psykologiska träningsprocessen och bör genomföras regelbundet. Det gäller att vara uthållig i processen och fortsätta justera och utveckla planer. Målet är att den psykologiska färdighetsträningen ska bli ett naturligt inslag i den aktives vardag.  

När ni genomför utvärderingen använder ni samma metod som ni använde för att identifiera nuläget, till exempel samtal, observationer och frågeformulär. Har målen uppnåtts, kan ni formulera nya mål med fokus på att utveckla den aktives psykologiska förmågor. Är målen inte uppnådda behöver ni fundera över potentiella orsaker och möjliga förklaringar, till exempel ”var målen och tidsplanen orealistisk?”. När bilden har klarnat utvecklar ni nya strategier för att nå målen eller formulerar om dem.

När utvärderingar ska genomföras:  

• Var uthållig och genomför utvärderingar kontinuerligt.  

• Använd samma metod som användes för att identifiera nuläget.  

• Justera mål, planer och strategier utifrån utvärderingen.  

Psykisk ohälsa

En betydelsefull del inom psykologisk färdighetsträning handlar om att förbättra de aktives välbefinnande. Till det hör även att skapa förutsättningar för att tidigt upptäcka de som mår dåligt och därmed se till att de får stöd och hjälp i tid. 

Miljön som aktiva befinner sig i innebär olika utmaningar, som till exempel otillräcklig återhämtning, höga krav på prestation, skador och karriärövergångar, som kan leda till utveckling av psykiska symptom och psykiska sjukdomar. 

Den psykiska hälsan hos aktiva är viktig, men tyvärr hamnar den ibland lite i skymundan. Dessutom kan det finnas en mytbild om att idrottare är psykologiskt osårbara, robusta och starka, på samma sätt som deras fysik. Men de är vanliga människor i en miljö med höga krav och förväntningar.  

Forskning visar att uppkomsten av psykiska symptom och psykiska sjukdomar hos elitidrottare är lika hög som i befolkningen i stort för de flesta diagnoser, och högre när det gäller ätstörningar. Psykiska symptom och psykiska sjukdomar har dock inte uppmärksammats särskilt mycket inom idrotten, då det har funnits en övertygelse om att elitidrott och psykisk ohälsa inte hör ihop. Det är problematiskt, eftersom det försvårar för den som är drabbad att uttrycka sig om sitt välbefinnande och få rätt hjälp.  

Det är därför viktigt att du som ledare är medveten om dessa utmaningar och är uppmärksam på hur de aktiva mår. Se och uppmärksamma alla, och inte bara de som visar tydliga tecken på att inte må bra, och skapa tillfällen för samtal. Att få berätta för någon som lyssnar om både vardagliga och allvarliga saker kan ha stor betydelse för den psykiska hälsan.

Hör Göran Kenttä, fil.dr i idrottspsykologi, berätta om hur du som ledare kan agera för att uppmärksamma och hjälpa aktiva som visar tecken på att inte må bra.