Anpassad biomekanik 

Nu ska vi titta närmre på begreppet tröghetsmoment. Med kunskap om tröghetsmoment kan du exempelvis lära dina aktiva att anpassa rotation och på så sätt skapa goda förutsättningar för säkra och trygga landningar. Se begreppet tröghetsmoment som ett analysverktyg i din kunskapslåda. 

Begreppet tröghetsmoment är ett centralt begrepp för dig som ledare att ha koll på eftersom det avgör hur lätt eller svårt det är att få en kropp att rotera runt en specifik axel. Det handlar om en kropps motstånd mot rotationsändring. En stor och lång kropp har ett större tröghetsmoment än en liten och kort kropp i de fall då kroppen ska rotera runt den horisontella axeln. Det här innebär att det blir svårare att få i gång en rotation på den stora och långa kroppen, än vad det är att skapa rotation på den lilla och korta kroppen. 

Tröghetsmoment i volter och skruvar 

Det är längden på kroppen som är avgörande för hur stort tröghetsmomentet är. Ju längre bort en kroppsdel är ifrån rotationscentrum, desto större tröghetsmoment. Det är därför det går snabbare att rotera i en grupperad position än i en rak position.

I figuren ovan ser du att tröghetsmomentet för en helt rak kropp (med armarna utsträckta) sjunker till hälften vid pikering och till en tredjedel vid gruppering. Detta betyder att rotationshastigheten för en rak kropp ändras till ungefär det dubbla vid pikering och till cirka tre gånger så hög hastighet om kroppspositionen ändras i luften till en gruppering. 

Grundregeln är att ju högre rotationshastighet en aktiv har vid upphoppet ”med rak kropp”, desto högre hastighet kan den aktive skapa i volterna genom att ändra på kroppens position i luften. Ju tätare pik eller gruppering, desto större rotationshastighet, och ju snabbare ingång till volten, desto mer tid att rotera i den snabba positionen. En snabb ingång kräver stor styrka i bålen och stor rörlighet. Grundregeln för rotationshastighet är viktig för dig som ledare att känna till eftersom kunskapen möjliggör för dig att analysera och instruera dina aktiva när det kommer till att skapa eller bromsa rotation i volter och skruvar. 

På samma sätt som kroppens position (sträckt, pikerad eller grupperad) påverkar hur snabbt volter roterar, påverkar armarnas position hur snabbt vi roterar i skruvar. I figuren nedan ser du att tröghetsmomentet när armarna hålls helt utsträckta sjunker till hälften om den aktive tar in armarna utmed sidan och det sjunker ytterligare om man håller armarna korsade för bröstet. 

En grupperad eller pikerad volt har också större tröghetsmoment än en sträckt volt när det kommer till att skruva, då dessa positioner är bredare än den stäckta. Det leder till att en volt som utförs i sträckt position går snabbare att skruva jämfört med en pikerad och en grupperad volt. I figuren nedan kan du få en uppfattning om hur snabbt en skruv roterar i olika positioner, ju större tröghetsmoment desto mindre rotationshastighet. 

Öppningar 

Öppningar, eller utsträck som man oftast säger, är viktigt inom trampolin. Jämfört med övriga gymnastikdiscipliner ställs generellt högre krav på när en övning ska vara klar. Enligt Bedömningsreglementet ska en övning – oavsett om det är en enkel salto eller trippel volt – sträckas ut senast ”klockan ett” (dvs. när den aktive har 150° voltrotation kvar till landningen). Detta har delvis med estetik att göra; tidiga utsträck anses vara eftersträvansvärt i trampolin. Men det handlar minst lika mycket om säkerhet. Tidiga utsträck innebär tidig blickpunkt, vilket i sig innebär mycket tid för förberedelse för landning. På bilden nedan kan du se hur en aktiv har sträckt ut sig före klockan ett.  

I filmen nedan kan du se när en aktiv sträcker ut ungefär klockan ett.