Koreografi
“You learn by choreographing, by experimenting, by creating little bits and pieces and fragments of dances and dance phrases, by playing with the materials of the craft over and over again…”
– Bloom & Chaplin
Det bästa rådet för att skapa koreografi är just som citatet ovan antyder: att prova sig fram och testa själv. Nedan finns tips på hur du kan experimentera med olika rörelser.
Rörelsefraser
Två rörelser sammankopplade bildar en fras. Alla fraser har en början, en mitt och ett slut. En koreografi skapas genom att flera rörelsefraser kopplas samman och bildar sekvenser. Sedan kopplas flera sekvenser ihop och bit för bit byggs en helhet.
Det finns flera sätt att bygga fraser och inget sätt är bättre än något annat. Att bygga en fras kan beskrivas som att utforma kroppens former i förhållande till tid. Genom att ge kroppen olika former kan fraser byggas bit för bit. I ett fristående är det viktigt att hitta naturliga samband mellan rörelser och former så att det blir logiska förbindelser mellan dem. Till detta kan BESS-konceptets begrepp body och shape vara till hjälp.
Koreografiska nycklar
Koreografiska nycklar kan användas tillsammans med gymnasterna, så att de själva får prova att sätta ihop fraser. Då får de utforska nya former och rörelser, och kanske kan någon fras också vara lämplig att använda i ett fristående. Nedan följer några tips på hur former och rörelser kan bindas ihop till fraser:
Använd rörelser du redan känner i din kropp.
Använd rörelser som gymnasterna har i kroppen.
Prova nya rörelser genom utforskande arbete, att improvisera kring aspekter av BESS-konceptet kan vara ett verktyg.
Försök att utforska så kallade vardagliga rörelser eller kanske rörelsemönstret från en annan idrott.
Vilken typ av inspiration finns i musiken? Vad vill kroppen göra till musik med hård och tung dynamik, till exempel? Låt musiken vägleda dig.
Prova att arbeta med bilder.
Utforska rörelser från ett specifikt tema, till exempel känslor, vatten eller djur.
Använd inspiration från danser du känner till eller har sett.
Bygg en staty av en kropp (använd en kollega eller en gymnast), bygg en annan och anslut de två, och så vidare.
Utgå från olika kroppsdelar som leder. Kanske att du i förväg skriver ner fem kroppsdelar i en liten fras.
Sätt ihop tre rörelser som förflyttas i sidled.
Sätt ihop tre till fyra rörelser som förflyttar sig över golvet. Sätt sedan ihop tre till fyra nya rörelser som förflyttar sig. Förbind de två fraserna med varandra.
Börja med att ligga på golvet. Förflytta dig upp till sittande för att sedan ta dig upp till stående.
Från en stående position, ta dig ner till golvet via sittande och sedan till liggande. Koppla ihop med frasen ovan för att skapa en längre fras.
Komma vidare
När du har ett antal rörelsefraser kan du använda dig av följande punkter för att förvandla fraserna till ett fristående:
Om du inte redan har gjort det så är det dags att koppla ihop musiken med rörelsefraserna. Ta hjälp av verktygen som finns i delen Musik längre ner på sidan.
Är svårighetsmomenten inbyggda i rörelsematerialet? Om inte, försök hitta naturliga övergångar för att lägga till svårighetsmoment.
Ta inspiration av musiken.
Experimentera med olika formationer och i olika riktningar.
Analysera rörelserna och försök omvandla eventuella isolerade arm- och benrörelser till rörelser som engagerar hela kroppen.
Försök att få rörelser att initieras i center av kroppen.
Skapa medvetenhet om bålens rörelser.
Använd checklistan och reglementena som vägledning.
Checklista för att skapa ett fristående
Nedan finns ett förslag på en process för att skapa ett fristående. Efter checklistan finns en länk till olika reglementen.
Det första steget är att veta vad friståendet ska användas till. Om det är tänkt till en tävling är det viktigt att veta vilket bedömningsreglemente och vilka tävlingsbestämmelser som gäller för den tävling som gymnasterna ska vara med i.
Det andra steget är att göra en checklista för vad som ska finnas med utifrån tävlingsbestämmelserna och bedömningsreglementet, om programmet ska användas till tävling. Om programmet inte ska användas till tävling kan det ändå vara bra att ha ett reglemente att utgå ifrån. Detta steg kan delas upp i två kategorier: svårighetsmoment och kompositionskrav.
Svårighetsmomenten är indelade i olika kategorier och de kan skilja sig åt mellan olika reglementen. Det är viktigt att kontrollera vilket reglemente som gäller för respektive tävling och hur många svårighetsmoment inom varje kategori som laget får tillgodoräkna sig enligt tävlingsbestämmelserna.
Även kompositionskraven skiljer sig mellan olika reglementen och tävlingar. De kan till exempel innehålla krav på att det måste finnas ett visst antal formationer, krav på att gymnasterna ska röra sig med en viss sida av kroppen som leder ett visst antal rörelser, ett flexibilitetsmoment, ett handstående och/eller ett gruppelement där alla gymnaster är aktiva i ett lyft eller kast. De kan också innehålla krav för förflyttningar mellan formationer, hur rörelser ska bindas samman eller hur svårighetsmomenten ska vara fördelade över friståendet.
Det tredje steget är att leta musik. Anpassa musikvalet efter gymnasternas mognad och välj musik med enkel takt. Vid behov, klipp ihop musiken för att få rätt längd på friståendet. Det kan vara roligt för gymnasterna att musiken ger någon känsla att arbeta med genom friståendet.
I det fjärde steget kan skapandet av friståendet börja. Här finns det olika sätt att göra. Ett sätt kan vara att göra en musikanalys och därefter en grovskiss av friståendet. Då kan momenten från checklistan fördelas ut över musiken och därmed ge svar på frågorna om i vilken ordning svårighetsmomenten ska komma och i vilken ordning kompositionskraven ska läggas in. Ett annat sätt kan vara att börja med att göra mindre fraser och sedan bygga ihop dessa till ett fristående (läs mer om detta i avsnittet Koreografi). Ingen process är rätt eller fel, men tänk på att anpassa rörelsenivån efter gymnasternas mognad och utveckling.
Reglementen
Kompositionskrav och bedömning skiljer sig mellan olika reglementen och tävlingar. Även hur många svårighetsmoment laget får tillgodoräkna sig och kraven för dessa ser olika ut. Därför är det väldigt viktigt att du som tränare har koll på vad som gäller för just det program som du ska skapa. Reglementena uppdateras dessutom ibland, så det är viktigt att du är uppdaterad på den senaste versionen.
Reglementen och tävlingsbestämmelser på Gymnastikförbundets webbplats.
I respektive reglemente kan du också läsa om vad domarna tittar på när det kommer till hur friståendet utförs vad gäller till exempel samtidighet, enhetlighet, amplitud och teknik i svårighetsmoment.
Att jobba med formationer
Det finns många olika sätt att arbeta med formationer. För vissa är det enklare att göra friståendet först och därefter sätta formationer. För andra kan det vara enklare att först göra formationerna och därefter göra friståendet. Oavsett när i processen du gör formationerna kan det vara bra att skriva ner dem på ett papper. Istället för att skriva ”X” för att markera var varje gymnast ska vara, kan du skriva dem som olika siffror och därefter se över vilken siffra som ska ta sig till vilken plats. På så sätt finns det en tydlig mall att gå efter vid inlärning av friståendet. Du kan även arbeta med färger för att se var det ska vara till exempel olika effekter eller kanon.
Exempel på hur två olika formationer kan ritas upp med siffror.
Här följer ytterligare några tips inför arbetet med formationer:
Inkludera gymnasterna i processen: Visa formation A och B och låt sedan gymnasterna själva skapa vägar till formationen.
Det finns inga fula formationer, bara osmarta formationer. Sträva efter att gymnasterna inte ska behöva ta en för lång eller för kort väg till en ny formation.
Se till att gymnasterna har tillräckligt mycket plats inför svårighetsmoment så att de har förutsättningar att utföra dem så bra som möjligt.
Sträva efter att stanna i varje formation i några rörelser så att publiken och eventuella domare hinner uppfatta formationen ordentligt.
Några exempel på frågor du kan ställa dig själv i arbetet med formationer:
Var kommer nästa rörelsesekvens att färdas i rummet? Kan en förändring av formationen äga rum?
Vilka rörelsesekvenser är lämpliga för förflyttningar mellan formationer?
Om det ska finnas en rytmisk sekvens, var bör den börja? Behöver truppen färdas till denna utgångsposition?
Var kan en böjd formation vara lämplig att lägga till?
Var är gymnasterna placerade så att det kan passa med ett gruppelement?
Musik
I Truppgymnastik A fick du en grundläggande ingång till musikens grundkomponenter. Du som tränare behöver vara medveten om dessa både för att kunna träna gymnasterna och för att ha förståelse för hur musiken är uppbyggd, vilket är en viktig del i skapandet av friståendeprogram. I självstudierna fick du en repetition av puls, tempo, takt och taktarter, samt en introduktion till fler viktiga musikteoretiska begrepp: rytm, betoningar och accenter samt musikaliska fraser. Här nedan kommer en upprepning av de begrepp som är nya i Truppgymnastik fristående B och tips för hur du kan applicera dem i praktiken. Det finns också tips inför val av musik, att analysera musiken och att rörelsesätta den.
Musikteori
Musik är en av de viktigaste komponenterna i arbete med fristående, för att skapa friståendeprogram, meningsfulla lekar och rörelseskolningsprogram. En grundläggande förståelse för musikens struktur är till stor hjälp för att kunna använda musiken som redskap. Här beskrivs ett antal grundläggande begrepp för hur musik är uppbyggd, som du också läst om i självstudierna.
Rytm
Rytm kan beskrivas som sättet att tidsmässigt ordna de olika ljuden och tonernas längd i förhållande till varandra, samt växlingar mellan betonade (starkare) och obetonade (svagare) moment. Det är just upplevelsen av dessa växlingar som karakteriserar rytm. I en musik finns ofta flera rytmiska strukturer som pågår samtidigt och som ger musiken dess sammanlagda rytm. Genom att identifiera musikens olika strukturer får du fler verktyg för att rörelsesätta musiken istället för att bara följa musikens grundpuls.
Betoningar och accenter
Olika former av betoningar förekommer i nästan all sorts musik. Regelbundet återkommande betonade moment i musiken, till exempel ett eller flera pulsslag i takten, ger ofta musiken en viss karaktär. Accenter är liksom betoningar en förstärkning av en viss del i musiken, men av mer oregelbunden karaktär. Accenterna kan förstärkas med rörelser för att skapa effekter. I självstudierna fick du lyssna på exempel på betoningar och accenter.
Både lagren i musikens rytmer och betoningarna är användbara verktyg för att rörelsesätta musiken. Musiken är ofta dynamisk och genom att hitta och använda sig av olika betoningar kommer koreografin också att bli det. Lämna eventuellt de tillfälliga accenterna till slutet av arbetet med koreografin, som ett verktyg för att förbättra och skapa variationer.
Musikaliska fraser
Fraser är en naturlig indelning av det musikaliska flödet. Den enklaste frasen är en så kallad 8:a, alltså en hopslagning av två takter (vid 4-takt). Fyra takter tillsammans (16 pulsslag) kan också sägas ha ett samband med varandra. Musiken består även av andra fraser som håller ihop, oberoende av takterna, och som ger musiken en djupare innebörd. Att till exempel låta rörelserna följa hur melodin rör sig är ett exempel på en fras som har ett musikaliskt flöde snarare än ett matematiskt (utifrån grundpulsen).
Tips för att applicera teorin för rytm och betoningar i praktiken
Hitta en musik som består av många olika rytmiska strukturer. Försök att identifiera de olika strukturerna och betoningarna tillsammans med gymnasterna. Låt gymnasterna myllra runt i rummet, eller i dansormar, och be dem att förhålla sig till en struktur/betoning i taget. En utveckling kan vara att gymnasterna i en grupp ska förhålla sig till och dansa i olika strukturer samtidigt, för att se vad det blir för rytmisk struktur av rörelserna. Kanske kommer några att förhålla sig till rytm och andra till betoningar.
Tips för att applicera teorin för fraser i praktiken
Be gymnasterna att göra en rörelse som håller på hela takten (1–4). En utveckling av detta kan vara att rörelsen ska ta två takter att utföra, det vill säga det som brukar kallas en 8:a. Gymnasterna kan också få dansa efter melodin, det vill säga att när melodin ljuder så rör de sig, dansar, och när den försvinner så är de stilla.
Val av musik
De krav som finns när det gäller friståendemusik är att den ska vara instrumental, eller åtminstone utan något sjunget eller talat språk. Om det är ett tävlingsprogram ska musiken vara inom en viss längd. Annars är det valfritt vilken typ av musik som används. Som nämnts i Truppgymnastik A är det viktigaste med valet av musik att det är anpassat för gymnasternas nivå av mognad och färdighet. Det spelar inte någon roll hur bra du koreograferar ett fristående, om musiken inte överensstämmer med det. Det finns inga krav på att en viss typ av musik ska användas. Här är det du som tränare, tillsammans med gymnasterna, som väljer och kan då göra kreativa val. Det finns många plattformar för att söka efter musik, till exempel Youtube, Spotify och iTunes. När du söker brukar du också få tips om fler liknande låtar eller artister.
Att analysera musiken
I Truppgymnastik A gjordes en tematisk musikanalys. Här följer ytterligare ett sätt att analysera musiken för att identifiera musikens grundstruktur och ta ställning till om det är en lämplig musik att skapa till.
Det första steget är att fundera över vilka bilder, känslor och variationer av rörelser som musiken ger hos dig. Fråga dig om musiken passar gymnasterna.
Det andra steget är att fundera över om grundpulsen är lätt att identifiera, så att gymnasterna kan känna den. Det är också ett första verktyg för att skapa tempoväxlingar.
Det tredje steget är att fundera över om du kan identifiera taktarten. Det är viktigt för att säkerställa att rörelserna passar in i musiken och för att kunna räkna så att gymnasterna blir synkroniserade.
Det fjärde steget är att fundera över om du kan identifiera de regelbundna accenterna. Det är ett bra verktyg för rörelsesättning av musiken och för att identifiera dynamiken i musiken.
Det femte steget är att identifiera de tillfälliga accenterna. Det är ett bra verktyg för att förhöja koreografin och det kan göras när koreografin är klar.
Att rörelsesätta musiken
Här följer några punkter som kan vara till hjälp ur ett musikaliskt perspektiv, när du koreograferar:
Försök att inte fastna i att bara räkna 1–8 eftersom rörelsefraserna då har en tendens att ta slut på 8:an. Fraserna ska bindas ihop genom hela programmet.
Lär dig musiken utantill. Då kan du låta musiken leda dig in i rörelserna.
Du behöver inte börja från början av musiken. Börja där du känner inspiration.
Var inte rädd för att lämna delar okoreograferade och fylla i luckorna senare.
Använd betoningarna och lagren av rytm som vägledning när du förstärker musiken med rörelser. Då använder du dynamiken inom musiken och kommer att ha mycket gratis.
Försök att fånga känslan av musiken i rörelserna, hitta karaktären och uttrycka det genom rörelser. Rörelserna ska harmonisera med musiken och ge en känsla av att du hör det du ser och ser det du hör.