Body, shape och space handlar mestadels om kompositionen, alltså hur friståendet är uppbyggt och vilka rörelser som utförs, men är också till stor hjälp för att få till ett synkroniserat och enhetligt utförande. Effort fokuserar på hur rörelserna utförs och är därför bra för att vägleda gymnasterna så att de utför rörelserna till exempel på samma sätt, lika snabbt och med dynamik.

BESS är också ett verktyg för att experimentera med rörelse och förstå kroppens rörelsemöjligheter. Prova gärna att arbeta med bilder och metaforer både till yngre och äldre gymnaster, till exempel att röra sig som i en trång gränd (i arbetet med plan), som spindelmannen som kastar iväg sitt spindelnät (arbeta ut i fjärrzonen) eller som att de kramar en stor pilatesboll (rund form). I det här avsnittet kan du läsa om de fyra begreppen body, effort, shape och space och dess innebörd. Texterna är ungefär desamma som i Truppgymnastik A, men något utvecklade.

Body

Begreppet body handlar om vad kroppen gör i en rörelse och innefattar:

• I vilken kroppsdel rörelsen startar och hur den tar sig genom kroppen. Det är bra att veta för att få gymnasterna att arbeta som en enhet.

• Kroppens rörelsemöjligheter: böja, sträcka och vrida.

• Totala rörelser som engagerar hela kroppen.

• Isolerade rörelser som endast utförs i separata kroppsdelar.

Här förklaras begreppet body i en film.

Genom att kombinera olika typer av rörelser utökas gymnasternas rörelsevokabulär. Att vara medveten om var en rörelse startar, hur den tar sig genom kroppen och hur det påverkar övriga kroppsdelar, är bra att veta för att få gymnasterna att arbeta som en enhet. En medvetenhet kring totala och isolerade rörelser är också viktig, för att i så stor mån som möjligt sträva efter att utföra rörelser som engagerar hela kroppen.

Effort

Det dynamiska uttrycket kan beskrivas som hur kroppen utför en rörelse vilket påverkar utförandet i ett friståendeprogram mycket. Det här begreppet delas in i fyra underkategorier: rum, flöde, tid och kraft/tyngd.

Rum

Rum handlar om direkta och flexibla rörelser. Direkta rörelser är när rörelsen tar den raka och närmsta vägen från punkt A till B. Flexibla rörelser utförs med en slingrigare väg från punkt A till B. Den direkta rörelsen är mer energisnål och något enklare att få enhetlig, medan den flexibla rörelsen har en tendens att engagera större del av kroppen.

Flöde 

Flöde handlar om fria och bundna rörelser. Ett fritt flöde innebär att övningen har ett naturligt avslut och att rörelsebanan inte kan påverkas när övningen startat, till exempel ett hopp. Ett bundet flöde kan stannas när som helst.

Tid 

Tid handlar om plötsliga och ihållande rörelser. En plötslig rörelse görs, precis som det låter, plötsligt. En ihållande rörelse upplevs som att den inte slutar utan fortsätter. Tid handlar alltså inte om hur lång tid (som i sekunder) en rörelse tar, utan beskriver rörelsens kvalitet snarare än hastighet. Plötsliga rörelser upplevs dock ofta som snabba och ihållande rörelser som mer långsamma. Tidsbegreppet är en viktig parameter för att gymnasterna ska utföra rörelserna i ett fristående samtidigt.

Kraft/tyngd

Kraft/tyngd handlar om tunga, kraftfulla rörelser och lätta rörelser. En tung eller kraftfull rörelse upplevs som att den är tung att utföra eller att den kräver mycket kraft. En lätt rörelse är en rörelse där inte så mycket kraft används. I både tunga och lätta rörelser spelar tyngdkraften en stor roll, och det är viktigt att gymnasterna är medvetna om den. I tunga rörelser handlar det om att använda sig av och förhålla sig till tyngdkraften, medan det i lätta rörelser handlar om att röra sig bort från den. Kraft/tyngd är en viktig aspekt att ta hänsyn till för ett dynamiskt utförande.

Här förklaras begreppet effort i en film.

Shape

Begreppet shape handlar om vilken form kroppen har och vilka spår en rörelse lämnar efter sig.

Form

Kroppens form delas här in i fyra grundformer. Även om det är svårt att isolera rörelsen till just en form, är det viktigt att veta grundformen för att gymnasterna ska göra likadant och få en enhetlighet:

• Pinnen – den raka formen.

• Väggen – den stora formen.

• Bollen – den lilla och runda formen.

• Spiralen – den vridna formen.

Spår

Rörelser kan lämna spår både i luften och på golvet. Om en gymnast utför en rörelse som en soluppgång med armarna, ritas någon form av cirkel i luften. Om en gymnast istället går rakt över golvet, blir det en rak linje längs golvet. Att se sin väg, det vill säga vilket spår gymnasten ska följa på golvet, är till hjälp vid förflyttningar mellan olika formationer i ett fristående.

Rörelsespåren delas in i fyra grundläggande mönster:

• Linjen.

• Böjen eller kurvan.

• Cirkeln.

• Spiralen.

Här förklaras begreppet shape i en film.

Space

Space handlar om var i rummet rörelsen utförs. Runt var och en finns ”det personliga rummet”: så långt gymnasten kan sträcka sig utan att förflytta fötterna. Det kan ses som en låda som kroppen är placerad i och som följer med när kroppen förflyttar sig. Förhållandet mellan kroppen, friståendeytan och lagkamraterna kallas för det generella rummet. När en gymnast förflyttar sig i det generella rummet följer alltid det personliga rummet, lådan, med.

Olika sätt att röra sig i det personliga och generella rummet kan förklaras genom nivåer, riktningar, plan och zoner. De förklaras nedan.

Nivåer

Nivåer handlar om var i det personliga rummet en rörelse utförs:

• Hög nivå – huvudhöjd eller hoppande.

• Mellannivå – stående.

• Låg/djup nivå – sittande eller liggande.

Att veta var i det personliga rummet som en rörelse ska utföras är en förutsättning för att gymnasterna ska göra likadant i ett fristående.

Riktningar

Riktningar handlar om vart fokus riktas:

• Framåt (mot åskådarna).

• Bakåt (från åskådarna).

• Sidan – höger eller vänster (profil mot åskådarna).

Plan

Plan beskriver åt vilket håll, i förhållande till den egna kroppen, rörelsen utförs. Det finns tre plan:

• Frontalplanet, även kallat dörrplanet, där sidan av kroppen leder.

• Sagitalplanet, eller hjulplanet, där fram- eller baksidan av kroppen leder.

• Horisontalplanet, bordsplanet, där rörelsen utförs gentemot horisonten, tänk rotation.

Zoner

Zoner talar om var i förhållande till kroppens centrum som rörelsen sker. Det finns tre zoner:

• Närzon – rörelsen utförs nära kroppen.

• Mellanzon – rörelsen hamnar lite utanför kroppen, sådär lite mittemellan.

• Fjärrzon – rörelsen utförs så långt från centrum som möjligt.

Sträva efter att varje rörelse ska ha ett så stort rörelseomfång som möjligt i förhållande till den zon som den utförs i. Även de små rörelserna som utförs i närzon kan utföras med kraft och medvetenhet. I mellanzonen är risken ofta stor att gymnasterna hamnar i ett läge där armar och ben inte är helt genomsträckta.

Här förklaras begreppet space i en film.