Sverige har en stolt tradition av att arrangera internationella idrottsevenemang, och varje år står vi värd för omkring 40–50 evenemang med VM-, EM- eller världscupstatus. Runt om i Sverige genomförs också årligen närmare 1 000 lokala, regionala och nationella idrottsevenemang. Allt från deltagar- och publikevenemang till cuper och seriespel.
Att ansöka om ett internationellt idrottsevenemang är en fantastisk möjlighet. Det öppnar dörrar för att visa upp sporten, inspirera nästa generation och skapa nya upplevelser. Men det är också en process som kräver förberedelse. Vissa evenemang har tydliga och formella ansökningskrav, andra är mer flexibla – och därför kan vägen till ett värdskap se olika ut.
Oavsett hur processen ser ut börjar allt med en viktig fråga: varför vill vi ta hem det här evenemanget? Genom att tidigt formulera syftet – och tänka in vilken legacy evenemanget ska lämna – lägger ni grunden för ett evenemang som gör verklig skillnad.
En genomarbetad evenemangsstrategi hjälper er dessutom att se helheten: vilka framtida evenemang som är mest relevanta att satsa på och hur förbundet långsiktigt kan utveckla sitt arrangörskap.
Evenemangsstrategi
En evenemangsstrategi tydliggör hur olika typer av evenemang kan bidra till idrottens utveckling och fungerar som en gemensam kompass för beslut, prioriteringar och stöd till arrangörer. Genom att samla riktning och mål i en sammanhållen strategi skapas en gemensam förståelse för vad som är viktigt och hur organisationen kan arbeta mot samma mål.
En strategi kan exempelvis beskriva:
Hur evenemang kopplas till verksamhetens övergripande mål – som rekrytering, bredd, elit, inkludering eller synlighet.
Vilka evenemang som är mest betydelsefulla för sporten och varför.
Vilket stöd och vilken kompetensutveckling arrangörer behöver.
Hur evenemang kan skapa ett varaktigt legacy, exempelvis fler aktiva, stärkt kompetens eller utvecklade anläggningar.
Hur man gör prioriteringar när flera arrangörer eller idéer är aktuella.