Jag & utövaren – ungdom

För dig som är tränare för ungdomar 13–18 år finns i det här avsnittet stöd och kunskap som kan stärka ditt ledarskap i rollen som tränare. Du behöver bland annat ha koll på de riktlinjer som styr idrottsrörelsen och ungdomars utveckling så du kan planera dina träningspass på bästa sätt. Ungdomar är som du vet inte kopior av vuxna utan har helt andra förutsättningar och behov. I Idrotten vill, idrottens eget styrdokument, står det att idrotten i de tidiga ungdomsåren behöver ha ett barnperspektiv. 

Dokument som styr   

Det finns några ramverk som skyddar barn och deras behov. Barnkonventionen är ett av dem och Idrotten vill, med tillhörande anvisningar för vår barn- och ungdomsverksamhet, ett annat. Båda synliggör hur vi vill att verksamheten ska bedrivas. 

Tillsammans med BRIS har Riksidrottsförbundet även skrivit dokumenten Trygga idrottsmiljöer och Barnens spelregler som båda ger konkret vägledning för hur det går till att skapa trygga idrottsmiljöer för alla.

Syftet med dokumenten är att utveckla idrottsverksamheten så att den skapar trygghet och gör att så många som möjligt stannar kvar länge inom idrotten.

Riktlinjerna för barn och ungdom 

Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott är en vägledning i vad idrottens gemensamma värdegrund och mål betyder i praktiken, inom barn- och ungdomsidrotten. Riktlinjerna omfattar all verksamhet inom idrottsrörelsen för personer upp till och med 19 år. 

De fem huvudriktlinjerna för barn- och ungdomsidrott är: 

1. Trygghet: Skapa trygga och välkomnande miljöer. 

2. Delaktighet: Erbjud delaktighet och inflytande. 

3. Glädje: Främja inre drivkraft och långsiktig utveckling. 

4. Allsidighet: Möjliggör allsidigt och lekfullt idrottande. 

5. Hälsa: Bidra till hälsa och välbefinnande över tid

Fördjupning

I avsnittet Jag & Idrottsrörelsen har du tagit del av Idrotten Vill. Gå gärna tillbaka till det avsnittet i lärplattformen om du behöver uppdatera dig.

Barn- och ungdomsidrott

I filmen nedan ger Karin Redelius några exempel på hur barn- och ungdomsidrott bör genomföras.

Fördjupning

Vuxnas ansvar att agera

Det är viktigt för vuxna att agera om en ungdom visar att det inte mår bra. Som tränare är det avgörande att vara uppmärksam och stödja ungdomarna i gruppen. Om du misstänker att någon mår dåligt, sök stöd från föreningen och prata med barnen för att visa din omtanke. Från 2019/20 krävs att tränare lämnar in registerutdrag för att säkerställa en trygg idrottsmiljö. En förebyggande åtgärd för att på alla sätt säkerställa en trygg idrottsmiljö för alla idrottare.

Läs mer om begränsat registerutdrag på RF:s webbplats.

Barnkonventionen, BRIS och Barnens spelregler 

I Barnkonventionen finns texter om barns rättigheter. Barn är inte små vuxna, utan individer med egna rättigheter. Barnkonventionen är lag från och med 1 januari 2020. Du som tränare behöver därmed ha en bra bild om vad barnkonvention är och innebär i din roll som tränare. Följer du vad som står i Idrotten Vill och de anvisningar som är framtagna för vår barn- och ungdomsverksamhet följer du med all sannolikhet Barnkonventionen.

I filmen nedan får du en beskrivning av vad barnkonventionen är. 

BRIS och Riksidrottsförbundet

Främjande av Barnens Rättigheter

BRIS är en barnrättsorganisation som arbetar för att stärka barnets rättigheter på olika sätt. De arbetar bland annat med att stödja barn, att påverka samhället så att barn får stöd och att informera om barns rättigheter och behov. 

I ett samarbete med BRIS (Barnens rätt i samhället) har Riksidrottsförbundet tagit fram Barnens spelregler. Det är ett material som förklarar hur barnkonventionen kan användas som ett verktyg inom idrotten. Det hjälper dig som tränare att följa barnkonventionen i ditt arbete. Materialet är uppbyggt kring 7 spelregler:

1. Alla barn är lika mycket värda och ska behandlas med respekt

2. Alla barn har rätt att träna och utvecklas på sina villkor

3. Alla barn har rätt till stöttande vuxna

4. Inga barn ska bli utsatta för sexuella övergrepp

5. Inget barn ska bli utsatt för våld

6. Inget barn får bli utsatt för mobbing eller trakasserier

7. Alla barn har rätt att känna sig delaktiga i sin förening

» BRIS har dessutom tagit fram en broschyr kring Barnkonventionen som du hittar här. 
» Alla regler kan läsas i sin helhet på Barnens spelregler som du hittar här.

Stödtelefon 

BRIS har i samverkan med Riksidrottsförbundet en stödtelefon dit du som tränare kan ringa om du har frågor, funderingar eller om du vill ha tips och råd, till exempel om du tror att ett barn inte mår bra.

I filmen nedan berättar BRIS mer om vad Stödtelefon är. 

Uppgift - reflektera själv

Bemötande och kommunikation 

Kommunikation ska vara enkel och tydlig, för att alla ska förstå. Det är extra viktigt när du talar med ungdomar.  De här tipsen kan vara vägledande för en bra kommunikation vid exempelvis en träning:  

Samling

• Försök att samlas där det är lugnt, samla idrottarna framför dig, så att du ser dem och de ser dig. Du kan gärna tillsammans med barnen hitta på tecken för olika saker, till exempel ”samling”, ”titta här”, ”var tyst” och ”lyssna”. Då kan du nämligen göra tecknet på samma gång som du säger orden. Då blir det ännu tydligare.  

Instruktioner

• Gör dina instruktioner så korta och tydliga som möjligt.   

• Ge instruktioner på olika sätt: prata, visa, låt barnen pröva och så vidare.  

• Ta upp en viktig sak i taget. Ge instruktioner i delar, så att du kan utveckla övningen efterhand. 

Konsekvent

• Var konsekvent i strukturer och till exempel börja varje träning med att berätta vad ni kommer att göra under passet och avsluta alla samlingar likadant. 

• Ändra inte på exempelvis regler. Barnen bör veta vad du tycker är viktigt och hur du kommer att bete dig i olika situationer. Att du är konsekvent skapar trygghet och tillit till dig som tränare. 

Uppmärksamma hur ungdomarna mår 

Försök att uppmärksamma och prata med varje ungdom under träningen för att ta reda på hur alla mår och känner sig inför varje övning. Detta är ofta svårt att hinna med, men försök! Om du har kollegor vid din sida kan ni dela upp gruppen så att ni får varsin liten grupp. Då får ni möjlighet att hinna med att göra high five och ge feedback till varje utövare.    
 
I nedanstående film får du tips på hur du kan samtala med ungdomar för att skapa goda förutsättningar för en ökad tillit och för att upptäcka om någon mår dåligt.

Uppgift - Reflektera själv

Samhället påverkar

Hur samhället fungerar påverkar om en ungdom är aktivt i en idrottsförening eller inte. Det beror till exempel på om det finns aktiviteter i närområdet, om vilka aktiviteter som finns och om skolan, föräldrar (eller andra närstående vuxna), syskon och kompisar visar intresse och engagemang för idrott. Allt och alla är med och påverkar ungdomen till att medverka i idrott. 

Trender i samhället 
Vissa ungdomar är inaktiva och andra är väldigt aktiva. Skillnaden mellan olika ungdomar beror bland annat på trender i samhället. Ett exempel är att ungdomar i dag är vana vid "snabba kickar" och direkt feedback i form av "likes" i sociala medier. Ett annat exempel är att krav och förväntningar på ungdomar ofta är stora, bland annat från dig som tränare. Både sociala medier och höga krav kan skapa stress hos ungdomarna.
 
Fysisk aktivitet ger positiva effekter 
Forskning visar att fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet i sammanlagt minst 60 minuter varje dag ger bättre hälsa hos barn och ungdomar. Träning med hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan. Fysisk aktivitet ger många positiva effekter för hälsan.

Bilden ovan visar olika aspekter som påverkar idrottande, så kallade påverkansaspekter. Du som tränare kan påverka idrottaren på och under träning. Förståelsen för varje ungdoms sammanhang hjälper dig att möta var och en på bästa sätt.  

Fördjupning

Ungdomars utveckling

Genom att se på ungdomars utveckling från ett holistiskt perspektiv och utifrån fyra dimensioner (psykiska, sociala, fysiska och idrottsliga) går det att identifiera ett antal viktiga aspekter. Det är dock viktigt att påpeka att aspekterna är generella och kan skilja sig från individ till individ. En del upplever ungdomsåren som väldigt turbulenta med mycket oro och svackor medan andra inte alls känner så.

Kort sagt – det är mycket som sker under ungdomsåren.

Det är mycket som sker under barn och ungdomars utveckling. Att utgå ifrån vart barnen eller ungdomarna befinner sig är avgörande för att träningen skall bli lyckosam.

Fördjupning

I filmen nedan beskrivs det hur viktigt det är att förstå varje utövares behov och inte jämföra dem med varandra. Du som tränare behöver tänka på detta när du anpassar och utformar träningens innehåll och omfattning.

Att tänka på som tränare

• Tänk på att det kan råda stora skillnader mellan utövarna i en träningsgrupp, dels utifrån kronologisk ålder, dels utifrån den fysiska mognaden. Detta beskrevs också under avsnittet Jag och träningen.

• Under ungdomsåren, när kroppen förändras, är det många som känner att de blir sämre eller står stilla i sin idrottsliga utveckling. Då är det viktigt att du har regelbunden kommunikation med såväl utövare som föräldrar. 

• Kraven på ungdomar ökar från flera håll, från skolan, hemmet, idrotten och andra aktiviteter. Att hjälpa dem att få bättre balans blir därför viktigt. 

• Som vuxen bör du hjälpa ungdomarna att lära sig att planera, ha koll på sina saker och förstå vikten av att äta och sova tillräckligt. 

• Träningen behöver vara varierad för att hjälpa ungdomarna att skapa en bred rörelserepertoar och där även grundmotoriska rörelser ingår. 

• I många fall blir tävlingar viktigare och där måste du hjälpa idrottarna att lägga fokus på rätt saker, där långsiktig utveckling bör vara dominerande. 

• Kom ihåg att det finns många ungdomar som vill idrotta men inte tävla. 

Uppgift - Reflektera själv

Lustfylld och lekfull träning – ungdom

För att ungdomar ska stanna kvar inom idrotten under lång tid behöver träningen upplevas som positiv. Träning och tävling bör få varje idrottare att må bra, ha roligt och utvecklas. Att skapa en träning med lekfulla moment kan bidra till att träningen känns lustfylld.  
En lekfull träning utgår ifrån att ungdomarna ska ha roligt. Om de känner trygghet i sig själva har de lättare att utveckla sitt idrottande. Leken ger möjligheter att testa sig fram, att kanske kliva ut ur trygghetszonen och träna färdigheter utan rädsla för att bli bedömda utifrån sin färdighetsnivå.  

Som tränare är du ofta duktigt på att planera in de olika tekniska, taktiska och fysiska momenten. Kom ihåg att du som tränare kan variera sätten du lägger upp de momenten i all oändlighet. Det mesta går att göra lekfullt så att leendet och skrattet är nära även om det kan vara ansträngande och krävande övningar. 

Sammanfattning av: Jag & utövaren – ungdom

Avsnittet ger riktlinjer och verktyg för tränare som arbetar med ungdomar inom idrotten. Den betonar vikten av att anpassa träningen efter ungdomarnas specifika behov och betonar barnperspektivet inom idrotten.

Fokus ligger på att skapa:

• Trygghet

• Inkludering

• Glädjefylld miljö

Samtidigt lyfts fram dokument och organisationer såsom Barnkonventionen, BRIS och Riksidrottsförbundet, som stöd för att säkerställa barnens välbefinnande och trygghet.

Det finns också en betoning på kommunikationens tydlighet, att vara uppmärksam på individernas välmående samt att skapa lustfyllda och lekfulla träningsmiljöer för att främja långsiktigt engagemang inom idrotten.

Avslutning

Bra jobbat!
Nu har du gått igenom avsnittet 'Jag & utövaren – ungdom'.
Du har fått med dig en hel del lärdomar och det ska du få dela med dig med din utbildare.

Du får du givetvis välja fler inriktningar om du tränar olika åldrar. Då går du vidare genom att välja den inriktningen på menysidan till vänster.

Om du är klar nu gör du uppgiften Valbar inriktning.