Att leda barn och unga i ridsporten

Ridsporten är ung och som ledare är du en viktig förebild som står för trygghet, inspiration och kunskap. Du kan vara en viktig nyckelperson för de barn och unga som du möter i din ledarroll. Oavsett vilken ledarroll du har får du här grundläggande fakta, inspiration och reflektionsfrågor för att du ska känna dig trygg i din roll när du leder och utvecklar barn och unga.

Mål och motivation

För att bli en bra ryttare krävs oräkneliga timmar i sadeln, och för att bli en duktig hästmänniska krävs ännu fler timmar ihop med hästen. Tiden som spenderas måste ge lust och glädje för att det ska kännas värt mödan, annars finns det risk att ryttarna slutar.  I din roll som ledare har du stor möjlighet att påverka motivationen hos dem du leder, oavsett nivå. Genom att gemensamt sätta upp mål och veta vad det är som driver din elev, kan du anpassa undervisning och lärandemiljön så att den blir så motiverande som möjligt.

Motivera lärande  

Motivation är grunden till varför vi gör som vi gör, vad vi väljer att göra och inte göra – och varför. Att som tränare ha förmåga att stimulera motivation och skapa ett gynnsamt motivationsklimat är därför en viktig nyckel för att främja idrottarnas inlärning, prestation och välbefinnande.” (Idrottens ledarskap, SISU Idrottsböcker, 2018.) 

Gabriella Thorell, huvudlärare i pedagogik, doktor i idrottsvetenskap och Sofia Bengtsberg, landslagsledare för ponny och children har stor erfarenhet av att undervisa och motivera ungdomar i ridsporten. Se filmerna här nedan och fundera på hur du motiverar dina elever.

För att bli en bra ryttare krävs oräkneliga timmar i sadeln, och för att bli en duktig hästmänniska krävs ännu fler timmar ihop med hästen. Tiden som spenderas måste ge lust och glädje för att det ska kännas värt mödan, annars finns det risk att ryttarna slutar.  

Som ledare behöver du verktyg för att förstärka förutsättningarna för barns och ungas motivation i stall och ridhus. En god utgångspunkt är självbestämmandeteorin som beskriver mänsklig motivation och vilka drivkrafter som styr den. Teorin har utvecklats under mer än fyrtio år och bygger på studier av Edward L. Deci och Richard M. Ryan.  

Självbestämmandeteorin har fått sitt namn av att den visar att människor mår bäst och presterar som bäst när deras motivation kommer inifrån dem själva snarare än när de påverkas utifrån. Motivation kan enligt teorin delas upp i yttre och inre motivation.  

Yttre motivation handlar om faktorer utanför individen som påverkar om och hur individen vill göra något. Det kan vara belöningar: ”Om du rider felfritt och snabbast så vinner du”. Eller så kan det vara bestraffningar: ”Om du inte gör som vi säger får du inte vara med”. Motivationen handlar ofta om vad någon annan vill eller förväntar sig eller om vad individen tror att hen måste eller borde göra. Motivationen blir då beroende av omständigheter som kan förändras utan att individen själv kan kontrollera dem. Även om hen rider felfritt och snabbt kan någon annan vara snabbare. Detta kan leda till besvikelse och flytta fokus från den egna, lyckade prestationen. Eller så kanske individen inte lyckas göra precis som andra vill trots att hen gör sitt bästa. Jakten på yttre belöningar kan också minska intresset för själva aktiviteten.  

Inre motivation grundar sig i en drivkraft att göra något för att det känns bra och är meningsfullt. Den bygger på tre psykologiska behov. Tryck på rubrikerna nedan för att läsa mer om dem.

Autonomi

Autonomi eller självbestämmande, det vill säga att kunna göra något på egna villkor, att få vara med och bestämma. 

Kompetens

Kompetens, det vill säga att känna sig kompetent, att vara duktig på något. Det är viktigt för individen att aktiviteterna kan anpassas till hens förmåga och förutsättningar så att hen känner att hen duger. 

Tillhörighet

Tillhörighet, det vill säga att tillhöra en gemenskap, att individen bryr sig om andra och att andra bryr sig om hen. 

Som ledare bör du sträva efter att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att barns och ungas självbestämmande. De behöver vägledning samtidigt som de ska känna att det sker utifrån deras egna villkor och behov. Utmaningen för dig som ledare är att undvika att säga ”Gör så här och så här.” och i stället lägga tonvikten på att involvera ryttaren genom att säga ”Vad tror du skulle hända om du testade att …”, ”På vilka andra sätt kan du testa att göra …”  

Du måste även ta hänsyn till att lärande tar olika lång tid för olika individer och skapa förutsättningar för att barn och unga får träna och tävla på sina egna villkor. Självklart måste självbestämmande utövas med hänsyn tagen till hästars och människors säkerhet. Hästens välbefinnande kommer alltid först i ridsporten.

Reflektera och samtala

  • Har du som ledare arbetat med självbestämmande motivation? Hur skulle du vilja arbeta med detta?  

  • Fundera över en situation när yttre påverkan styrde en prestation. Vad hände? Varför? Hur hanterades situationen? 

  • Fundera över en situation när du upplevde att barns och ungas motivation kom inifrån. Vad hände? Varför? Hur upplevdes situationen? 

Så motiverar du bäst

Tips på hur du kan motivera på bästa sätt:

  • Ge barnen och ungdomarna möjligheter att vara med och påverka vad som ska ingå i en övning och hur den ska genomföras. Diskutera först vad som måste finnas med i övningen. 

  • Förklara varför en viss övning ser ut som den gör och varför det är viktigt. 

  • Visa att du förstår hur barnen och ungdomarna ser på övningen.  

  • Skapa möjligheter för egna initiativ och beslut. 

  • Ge vägledande och motiverande feedback som involverar individen. 

  • Arbeta för att lösa uppgifter i stället för att visa resultat. 

  • Hjälp till att skapa individuella utvecklingsstrukturer. 

  • Visa omtanke.  

Motivera långsiktigt  

Inre motivation är en viktig förutsättning för lusten och viljan att utvecklas i ridsporten. Men det finns ytterligare en motivationsfaktor, nämligen det som motiverar att fortsätta att kämpa vidare trots att det tar emot, trots att barnen och ungdomarna möter utmaningar. 

Den amerikanska psykologen Angela Duchworth kallar detta grit. Det är ett engelskt ord som betyder beslutsamhet. Hon beskriver grit som konsten att inte ge upp, att hitta sin passion och att ständigt fortsätta arbeta mot långsiktiga mål. Det handlar om att öva, öva och åter öva samt att se motgångar som lärande och utveckling.  

Gabriella Thorell förklarar i filmen vad grit innebär och hur du som ledare förstärker förmågan till att utveckla grit. 

Grit som drivkraft påminner barn och unga om att lärandet inte händer av sig själv när något är roligt och lustfyllt. Alla behöver träna långsiktigt och metodiskt för att bli säkrare och skickligare på en uppgift. Då blir den också roligare. I takt med att barn och unga märker att träningen ger resultat ökar drivkraften att anstränga sig och ta sig an nya utmaningar.  

Lärandet tar olika lång tid för olika individer. Som ledare skapar du trygghet i att det inte måste gå fort, och du peppar deltagarna att fortsätta. Du kan förstärka och utveckla deras grit genom att erbjuda lagom svåra utmaningar, avdramatisera misslyckanden, ge konstruktiv feedback och ständigt uppmuntra dem att fortsätta öva. 

Reflektera och samtala

  • Fundera på ett tillfälle när du som ledare såg exempel på grit. Vad var det som hände? Vilka lärdomar drog du av situationen? 

  • Fundera på ett tillfälle när motivation att fortsätta saknades. Vad var det som hände? Varför? Hur upplevdes situationen? 

Mål 

Motivationen stimuleras av att sätta mål. Mål ökar självmedvetenheten hos unga och leder till att de får en större kontroll över vad de gör och vart de är på väg.

Gabriella Thorell förklarar vikten av tydliga mål i filmen.

Mål kan ha olika karaktär och sättas på olika nivåer. Det kan vara mer eller mindre lätt att påverka utfallet.  

  • Resultatmål handlar om att nå ett visst resultat eller en viss placering vilket innebär att måluppfyllelsen beror på hur väl individen lyckas i jämförelse med andra. Yttre faktorer påverkar alltså målen vilket kan vara hämmande för motivationen. 

  • Prestationsmål är kopplade till kvantitet eller kvalitet när det gäller den egna prestationen. Individen bestämmer själv vad/hur hen vill förbättra och jämför sedan med det. 

  • Processmål handlar om det individen konkret ska göra, hur hen ska prestera och vilket resultat hen siktar mot. Det är en plan för de aktiviteter, tankar och beteenden som individen ska fokusera på vid träning. 

Mål fungerar olika för olika individer och i olika sammanhang. Någon blir motiverad av att göra ett visst resultat medan någon annan behöver fokusera på sin egen prestation eller hur en process kan se ut för att kunna göra resultat. När målen ska diskuteras måste du som ledare vara lyhörd för vad varje individ är mest intresserad av och mår bäst av. Är det att umgås med kompisar och pyssla med hästen som är viktigast? Eller är det att bli tävlingsryttare eller kanske ungdomsledare? När du arbetar med barn måste du lyssna in och stötta dem i att formulera mål och beskriva hur de kan nå målen. Ungdomar kan göra förarbetet på egen hand genom att i lugn och ro tänka ut och skriva ner mål och förväntningar som ni sedan gemensamt diskuterar och planerar utifrån. Skapa också en rutin för hur ni gemensamt utvärderar och kanske omvärderar mål i takt med måluppfyllelse eller förändrade förutsättningar.

Oavsett mål så är det viktigt att varje individ möter acceptans för sina mål och sin motivation. Det behövs för att hen ska må bra, känna tillfredsställelse och kunna vara nöjd med sin insats.  

Det finns en rad verktyg som du kan använda för att arbeta med mål. Exempelvis SMART-modellen. 

SMART

Detta är ett verktyg för att formulera mål. Genom att kartlägga och synliggöra målen steg för steg blir de förhoppningsvis enklare att följa upp och utvärdera. Ett smart mål kännetecknas av flera saker:

  • Specifikt. Konkretisera målet och bryt eventuellt ner det i delmål.

  • Mätbart. Hur kan du utvärdera att målet har uppnåtts?

  • Accepterat. Ska målen kunna uppfyllas är det viktigt att alla som är inblandade står bakom.

  • Realistiskt. Går målen att uppnå? Är de realistiska?

  • Tidssatt. När ska målet vara uppnått? Sätt en tidsplan som är realistisk.

Reflektera och samtala

  • Fundera över situationer där olika målnivåer fungerar bättre respektive sämre. Varför är det så? 

  • Ge exempel på frågor du kan ställa för att identifiera barns och ungas mål. 

  • Hur kan en rutin för utvärdering se ut? 

  • Vissa barn och unga kan ha svårt att beskriva vad som varit bra och mindre bra under en lektion. Hur kan du som ledare hjälpa dem att känna efter och uttrycka sig?