Att leda barn och unga i ridsporten

Ridsporten är ung och som ledare är du en viktig förebild som står för trygghet, inspiration och kunskap. Du kan vara en viktig nyckelperson för de barn och unga som du möter i din ledarroll. Oavsett vilken ledarroll du har får du här grundläggande fakta, inspiration och reflektionsfrågor för att du ska känna dig trygg i din roll när du leder och utvecklar barn och unga.

Att möta barn och unga som mår dåligt

Som ledare möter du ibland barn och unga som är otrygga, oroliga eller ledsna. Om nedstämdheten håller i sig, om det verkar som om något konstant tynger barnen, är det viktigt att du som ledare försöker stötta och vägleda.

Psykisk ohälsa

Depression

Det är inte bara vuxna som kan få en depression. Det händer även barn och unga, men depressionen kan ta sig andra uttryck än för vuxna. Barn och unga blir inte alltid nedstämda utan i stället arga och irriterade. Men med rätt stöd och hjälp från familjen och vården blir de oftast snart bra. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på tecknen och kontakta föräldrar/närstående vuxna. 

Vid en depression har barn och unga ett eller flera av följande symtom: 

  • är irriterad 

  • är nedstämd 

  • känner sig inte glad 

  • har inte lust till något. 

Läs mer om depression på 1177.  

Ångest

Det händer tyvärr ibland att träning och tävling kan skapa stress och ångest hos barn och unga. Oron för att inte leva upp till egna eller andras förväntningar kan skapa oro, rädsla eller panik. Det är inte farligt att ha ångest, och själva ångesttillståndet brukar gå över av sig självt. Det är när ångesten dagligen påverkar och begränsar livet som barnen och ungdomarna bör söka hjälp. 

Som ledare kan du börja med att försöka få ett barn som har ångest att uttrycka vad hen är rädd för och prata om det. Det är viktigt att du är själv är lugn och kan hjälpa barnet att försöka skilja på upplevelse och verklighet.  

Läs mer om ångest på 1177.  

Ätstörningar

Stark fokusering på att träna mycket och äta rätt kan ibland leda till en ätstörning. Detta syns inte alltid utanpå och kommer ofta gradvis, och det kan vara svårt för både personen själv och omgivningen att förstå att det handlar om en ätstörning. Den drabbade tänker mycket på sin kropp och sin vikt samt är ofta sträng mot sig själv.  

Det är viktigt att våga prata om ätstörningen med fokus på att det ska kännas tryggt och att barnet inte behöver skämmas för att hen mår dåligt. För att få hjälp med hur du som ledare ska närma dig är en god idé att kontakta någon stödorganisation för vägledning.   

Vårdguiden har en hel del information och vägledning kring ätstörningar

Kunskapscentrum för ätstörningar 

Reflektera och samtala

  • Hur kan du förbereda dig för att skapa förtroende och stötta barn och unga som mår dåligt?Vart kan du vända dig för att få stöd?

  • Fundera på en situation där du upplevde att ett barn/en ung person mådde dåligt. Vad hände? Varför? Hur hanterades situationen?

  • Vad kan du och andra ledare gemensamt förändra eller utveckla för att stötta och vägleda barn och unga som mår dåligt?

Koncentrationssvårigheter  

Ibland kan barn och unga ha svårt att koncentrera sig eller ta till sig information. Det behöver inte bero på att lektionen är tråkig eller att innehållet är svårt utan på att det finns annat som upptar deras tankar. Det kan ha hänt något i skolan eller hemma. De kanske fryser, är trötta eller hungriga. Det finns också tillfällen då gruppens sammanhållning inte är optimal och att en eller flera i gruppen upplever någon form av nervositet och rädsla för att göra bort sig inför de andra eller åskådarna på läktaren. Det viktigt att du som ledare är lyhörd och kan hitta rätt orsak till koncentrationssvårigheterna så att också dina åtgärder landar rätt.

Reflektera och samtala

  • Hur kan du förbereda dig för att identifiera anledningar till att barn och unga har svårt att koncentrera sig? 

  • Fundera på en situation när du upplevde att ett barn/en ung person var okoncentrerad. Vad hände? Varför? Hur hanterades situationen? 

Rädslor 

Det är inte ovanligt att barn och unga är rädda för hästar, både när de ska rida och när de ska sköta eller hantera hästarna. Det är viktigt att du är lyhörd och tar deltagarnas rädsla på allvar. Var också uppmärksam på om någon i barnens närhet, exempelvis en förälder eller en kompis, överför sin egen rädsla. 

Det är viktigt att ett barn med rädsla vågar identifiera känslan för att motverka att rädslan växer och tar fart. Försök att tillsammans med barnet skapa trygghet och tillit. Det kan då vara lämpligt att ta ett steg tillbaka i utbildningen och arbeta med grundläggande kunskaper om hästen och om ridning.  

Rädslan kan skapa bilder i barnets huvud av vad som skulle kunna gå fel. Det gäller då att skapa nya bilder, bilder av att hen rider och är lugn, avslappnad och glad. Eller bilder av att hen står och ryktar en lugn och trygg häst. 

Ett annat sätt att kommer över rädsla är att barnet under planerade former och steg för steg får utsätta sig för det hen är rädd för. Först när hen klarar ett steg utan att känna obehag går hen vidare till nästa. Det allt den som är rädd som bestämmer takten! 

Reflektera och samtala

  • Hur kan du förbereda dig för att identifiera och stötta barn och unga som blivit rädda?  

  • Fundera på en situation när du upplevde att ett barn/en ung person var rädd. Vad hände? Varför? Hur hanterades situationen?