Den växande kroppen

I takt med att barnet växer på längden sker också andra fysiologiska förändringar i kroppen. Barns skelett är mjukare än vuxnas och hårdnar successivt under uppväxten. Tillväxten sker inte linjärt och olika system i kroppen utvecklas vid olika åldrar och olika fort. Ett exempel: huvudet växer två gånger sin längd från födseln till mogen ålder, medan bålen växer tre gånger sin längd, armar fyra gånger sin längd och benen fem gånger sin längd. Ett ben kan dessutom växa i olika takt i dess olika ändar, exempelvis lårbenet och skenbenet (ben i underbenet), där två tredjedelar av den totala längdtillväxten av benen sker vid knäleden. 

Tillväxtzoner 

Längdtillväxten av de olika benen i kroppen sker vid något som heter tillväxtzon. Det finns två olika typer av tillväxtzoner. Den ena finns vid ändarna (epifyser) på de långa, smala benen i armar och ben. Den andra typen av tillväxtzon finns vid senfästen (apofyser). 

Tillväxtzoner finns bara hos barn och unga. Zonerna består av tillväxtbrosk som successivt omvandlas och blir till ben. Ombildningen av brosk till ben medför att skelettet växer på längden. En tillväxtzon är mjukare och har sämre hållfasthet än resten av benet och är därför extra känsligt för skador. Under tillväxten säger man att tillväxtzonerna är öppna eftersom det hela tiden sker en tillväxt av ben. Tillväxtzonerna sluts i samband med att man vuxit färdigt. Då har brosket förbenats. 

I filmen Vad är en tillväxtzon får du lära dig mer om tillväxtzoner, se var de sitter på kroppen och lära dig mer om hur tillväxten går till. 

Tillväxtzon i rörben

Hos barn och unga som ännu inte vuxit färdigt finns det tillväxtzoner en bit innanför slutändan på rörbenen i till exempel armar och ben. Tillväxtzonen består av tillväxtbrosk som omvandlar benceller till ben.   

Tillväxtzonerna finns till exempel på både övre och nedre delen av lårbenet, övre och undre delen av skenbenet (ben i underbenet) och övre samt undre delen av strålbenet (ben i underarmen).  

Tillväxtzonerna är skapta för att klara kompressionkrafter (krafter som pressar ihop benet i dess längdriktning) men är känsliga för rotation- och skjuvkrafter (krafter från sidan). Vid höga och upprepade kompressionskrafter kan dock dessa typer av tillväxtzoner skadas. 

Från vänster: Kompressionskraft, skjuvkraft, rotationskraft 

Tillväxtzon vid senfästen

Den andra typen av tillväxtzon finns där muskelsenor fäster i skelettet. Dessa tillväxtzoner har en benutväxt från skelettet som är fästet för kraftiga senor. Mellan benutväxten och själva huvudbenet finns en tillväxtzon med tillväxtbrosk. De mest kända tillväxtzonerna vid senfästen är på hälbenet och skenbenet. Andra ställen i kroppen som har dessa tillväxtzoner vid senfästen är bäckenet som har åtta tillväxtzoner, armbågen som har två och axelleden som har en.  

Tillväxtzoner vid senfästen är skapta för att klara skjuvkrafter. Sådana krafter utvecklas när en muskel drar ihop sig (kontraherar) vilket skapar ett drag i senfästet: tillväxtzonen utsätts för en skjuvkraft. Tillväxtzoner vid apofyser blir oftast skadade på grund av överbelastning.