Som nämnts tidigare har du som ledare ett stort ansvar i hur du agerar, bemöter och uttrycker dig. Ditt agerande kan spela stor roll i att förebygga samt upptäcka nutritionsrelaterade problem. Om du känner dig osäker på hur du ska bemöta olika medicinska problem kan du kontakta medicinsk expertis för att få råd och stöd.
Matallergier, intoleranser samt mag- och tarmproblem
Som ledare behöver du inte bara vara en god förebild när det kommer till kost, du behöver också veta om eventuella allergier, intoleranser eller andra mag- och tarmproblem som de aktiva har. Med kunskap om deras allergier eller intoleranser kan du som ledare vara bättre förberedd för att säkerställa att de aktiva får i sig bra mat vid exempelvis läger eller tävlingar. Att ha kännedom om dessa är också en trygghet, för så väl dig som de aktiva, i att veta hur du ska agera om något skulle inträffa.
Matallergier och intoleranser
Om du misstänker att en aktiv har en matallergi, intolerans eller överkänslighet ska du som ledare hänvisa dem vidare till vården för hjälp med eventuell diagnos. Har en aktiv svår allergi, behöver du som ledare ha kunskap om vilka mediciner hen tar, hur du ska agera och vilka åtgärder som bör vidtas om något skulle inträffa. Är du osäker kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning eller vid akuta problem 112.
Det är bra om du som ledare är uppmärksam på följande tecken på eventuell matallergi eller matintolerans hos de aktiva:
Anafylaxi (allergisk chock) kan vara livshotande. Ring 112 om den aktive har andningssvårigheter, är yr, håller på att svimma.
Mag- och tarmproblem som kräkningar, diarré, ont i magen, gaser, uppsvälldhet eller förstoppning.
Hudproblem som eksem, nässelutslag eller andra rodnande utslag.
Problem i munnen som irritation, klåda, svullnad på läppar och i halsen.
Luftvägssymtom som snuva, nästäppa eller astma.
Problem under träningen, exempelvis att den aktive har dåligt med energi, inte orkar, har problem med magen eller långvarig förkylning eller nästäppa.
Mag- och tarmproblem
Det finns många orsaker till att en aktiv får mag- och tarmproblem. Olika matallergier, intoleranser, energibrist, vätskebrist och intag av kosttillskott är exempel på bidragande orsaker till mag- och tarmproblem. Mag- och tarmproblem är vanligt inom idrotten. Om du har aktiva med magproblem bör du först rekommendera dem att ta kontakt med vården för att utesluta eventuella allergier, intoleranser eller mag- och tarmsjukdomar. En besvärlig mage eller tarm kan också leda till att den aktive får energibrist, vilket kan ge negativa konsekvenser för hälsa och träning. En krånglig mage kan också bidra till att en aktiv väljer att avsluta sin karriär i förtid.
En del aktiva upplever att magen eller tarmen är besvärlig i tävlingssituationer. Det kallas tävlingsmage; att magen krånglar och den aktive får problem med exempelvis diarré beror ofta på nervositet. Problem med tävlingsmage kan leda till att den aktive drabbas av vätskebrist och energibrist. Du som ledare kan hjälpa en aktiv att hantera sin nervositet genom att skapa trygghet i tävlingssituationen. Det kan du göra genom att skapa en detaljerad plan inför tävlingen, så att den aktive känner sig trygg i allt runt omkring själva tävlingen. När ska hen äta? När ska uppvärmningen börja? Vad händer när den aktive kommer till tävlingen? Att den aktive känner en trygghet i det som kan styras runtomkring tävlingen, kan leda till minskad nervositet vilket kan motverka magbesvären. I vissa fall kanske den aktive behöver hjälp från psykolog eller idrottspsykolog för att lära sig att hantera nervositeten.
Att tänka på inför tävling för aktiva med mag- och tarmproblematik:
Minska mängden fet, stark och fiberrik mat i måltiderna innan tävling.
Undvik kaffe och sportdrycker eftersom dessa kan leda till magbesvär.
Frukostmat kan fungera bättre än lagade måltider.
Öva på att äta tävlingsdagsmat på en tuffare träningsdag.
Påminn den aktive att ta med mat som fungerar hemifrån, så behöver hen inte leta passande mat vid tävlingsarenan.
Relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende
I din roll som ledare är du i många fall den första personen som får veta eller upptäcker att en aktiv har relativ energibrist, ätstörningar eller stört ätbeteende. Din kunskap om hur du ska agera då, kan vara avgörande för att den aktive ska få rätt hjälp. Som ledare är din uppgift att prata med den aktive och dennes vårdnadshavare och att hänvisa dem till rätt instans. Behöver du hjälp i det samtalet finns råd och stöd att få i kontakt med medicinsk expertis.
Relativ energibrist
Relativ energibrist (Relative Energy Deficiency in sports, eller RED-S) är när en aktiv under en längre period har låg energitillgänglighet. Ett för lågt energiintag till följd av till exempel ökad träning och/eller lägre energiintag medför ofta en initial viktminskning – eller utebliven viktökning hos unga aktiva som växer. För att skydda kroppens livsviktiga funktioner och för att begränsa ytterligare viktreduktion sker en gradvis fysiologisk anpassning för att begränsa energikrävande processer och funktioner. På så vis uppnås energibalans på en lägre nivå vilket medför viktstabilitet, men utan att det finns tillräckligt med energi tillgängligt för att upprätthålla alla grundläggande fysiologiska processer, det vill säga en relativ energibrist.
Tecken på låg energitillgänglighet eller energibrist som du kan uppmärksamma hos en aktiv:
Viktminskning (observera att en aktiv kan ha låg energitillgänglighet även utan att gå ned i vikt).
Aptitlöshet.
Ont i magen.
Trötthet.
Infektionskänslighet (den aktive är sjuk oftare).
Koncentrationssvårigheter.
Humörsvängningar, irritabilitet och nedstämdhet.
Svårt att sova.
Orkar inte träning.
Orkar inte skola/jobb/sociala kontakter.
Kroppen kan inte växa/utvecklas normalt.
Kroppen kan inte bygga muskler.
Sänkt prestationsnivå eller utebliven respons på träning.
Sötsug.
Oregelbunden/utebliven menstruation.
Hormonella rubbningar hos män såsom låga testosteronnivåer.
Ökad förekomst av överbelastningsskador och stressfrakturer.
I många fall beror energibrist på okunskap: den aktive vet inte hur mycket energi som behövs för att täcka energibehovet. Energibrist kan uppstå på grund av mag- och tarmproblem, allergier, sjukdom eller till exempel tandproblem, men också på grund av till exempel en planerad viktnedgång, eller att den aktive glömmer mellanmål eller hoppar över lunchen för att hen inte gillar skolmaten. Observera att en aktiv kan ha energibrist utan att gå ner i vikt. Energibrist kan också uppstå vid psykisk ohälsa, som vid en ätstörning. Oavsett om energibristen beror på psykisk ohälsa eller inte, påverkas många av kroppens funktioner negativt.
Relativ energibrist kan leda till en försämrad fysiologisk funktion och kan vara riskfaktor för fysisk och psykisk ohälsa på både lång och kort sikt. Låg energitillgänglighet påverkar bland annat reproduktion, benhälsa, energiomsättning och immunförsvar och kan påverka faktorer som kan medföra nedsatt prestationsförmåga och en ökad risk för skador. Det finns också vetenskapligt stöd för att relativ energibrist kan medföra depression, nedstämdhet och sömnproblem.
Långvarig relativ energibrist under puberteten kan, utöver hämmad fysiologisk utveckling och tillväxt, även innebära en ökad risk för att en aktiv utvecklar en ätstörningsproblematik. Unga idrottare är både fysiologiskt och psykologiskt känsliga för energibrist. För en aktiv med relativ energibrist, oavsett ålder, är det av stor vikt att hen ökar energiintaget, gärna med stöd av en inom ämnet professionellt kunnig person.
Ätstörningar och stört ätbeteende
Ätstörningsproblematik, förkommer såväl inom idrotten som utom idrotten. Gymnastik är en bedömningsidrott och har högre risk än andra idrotter att aktiva utvecklar ätstörningar. Ätstörningar handlar om en överdriven upptagenhet kring mat, ätande, vikt och figur. Ett stört ätbeteende innebär samma upptagenhet av mat, ätande, vikt och figur men är inte av samma allvarlighetsgrad som en ätstörning. Ett stört ätbeteende kan däremot utvecklas till en ätstörning. Det är viktigt att du som ledare är en bra förebild och har kunskap om ätstörningar, så att du kan förbygga att problemen uppkommer och identifiera tidiga varningstecken. Upptäcks dessa problem på ett tidigt stadium är chansen större att den aktive tillfrisknar och att förloppet att tillfriskna går snabbare. Det är även viktigt att du vet ditt ansvar, föreningens ansvar och vad du ska göra om du misstänker ätstörningar.
Gymnastikförbundet har tagit fram rekommendationer kring ätstörning och energibrist som du som ledare ska vara bekant med. Läs igenom materialet via länken, innan du går vidare i denna kurs.
En ätstörning är en allvarlig sjukdom. Vid misstanke är det viktigt att du som ledare vågar prata med den aktive och dennes vårdnadshavare. Ätstörningar ska bedömas och behandlas av professionella: legitimerad läkare och/eller psykolog samt ofta dietist eller näringsfysiolog. Du som ledare ska inte bedöma eller behandla ätstörningsproblem, men det är viktigt att du har kunskap för att kunna upptäcka avvikande beteenden, vara ett stöd och hänvisa den aktive och den aktives vårdnadshavare till professionell hjälp. Om en aktiv är under behandling, eller kommer tillbaka efter behandling, ska du som ledare följa de rekommendationer som den aktive fått från vården. Det är något du bör kontrollera med den aktive och dennes vårdnadshavare.
I filmen nedan får du lära dig hur du som ledare kan förbygga ätstörningar och ätstörningsproblematik i din träningsmiljö. Du får också kunskap om tidiga varningstecken och konkreta tips på hur du ska agera om du misstänker att någon av dina aktiva har någon ätstörningsproblematik.
Medskick till dig som ledare
Det är av stor vikt att du som ledare tänker på hur du kommunicerar eller gör när det kommer till mat och vikt. Då de aktiva har ett stort förtroende för dig är det viktigt att du föregår med gott exempel och har ett sunt förhållningssätt till detta och att du som ledare inte kommenterar individernas utseende och kostvanor. Dina åsikter eller kommentarer kan komma att spela stor roll i hur de ser på sig själva. Uppmuntra och förespråka därför sunda beteenden och var uppmärksam på förändringar i de aktivas beteende eller mående. Du som ledare ska inte heller väga eller mäta de aktiva. Inte heller mäta kroppssammansättningen, alltså vad kroppsvikten består av; muskelmassa, fettmassa, vävnader, skelett och vatten. Detta kan trigga individer och orsaka ätstörningsproblematik antingen under tiden denne är aktiv eller avslutad karriär. Vikt- och kroppsammansättningsmätningar kan även skapa enorm oro och stress hos den aktive. Om den aktive själv önskar råd om kost, vikt eller mätning av kroppsammansättning ska du hänvisa till kunnig medicinskt utbildad personal.
I dialog med de aktiva är det viktigt att du skapar en trygg och tillåtande miljö där de aktiva kan träna, utvecklas och känna förtroende för ledare och lagkamrater. En sådan miljö är fri från kommentarer och kritik kopplat till kropp och vikt där fokus istället ligger på träning, optimal återhämtning (vila, sömn och nutrition) och hälsa som prestationsfrämjande faktorer. Det är också viktigt att du stöttar och uppmuntrar de aktiva som genomgår behandling av ätstörningsproblematik eller RED-S.