Planering A och O

Som ledare behöver du ha struktur, ordning och reda och framförhållning. Detta är särskilt viktigt för personer med funktionsnedsättningar. Att inte veta vad som ska hända, snabba förändringar och otydlighet skapar en stor stress och kan för en del bli så kaotiskt att man inte ens klarar av eller vågar delta. En deltagares tidigare erfarenheter av att det inte har fungerat kan bidra till att man är tveksam till att delta i en ny aktivitet, och konsekvenserna av kaoset som uppstår på en träning kan ta flera dagar att reparera för den som är mest känslig.

Du har alltså mycket att bidra med genom att alltid ha en noggrann planering, se till att du och hjälpledarna är samspelta och att ni känner era deltagare och deras behov.

I planeringen kan det vara bra att börja med att fundera över:

• Vad är syfte och mål med träningen? Vad ska vi lära oss?

• Hur genomförs träningen till innehåll och form på bästa möjliga sätt?

• Varför är det viktigt? Varför gör vi som vi gör?

Med din målgrupp behöver du också fundera på:

• Vad och hur behöver du anpassa för vilken deltagare?

• Hur ska du förklara och instruera?

När deltagaren vet vad som ska hända och upplever världen som förutsägbar kommer förmågan att koncentrera sig och lära sig att öka och då växer också rörelseglädjen.

Därför rekommenderar vi att din träning har samma struktur varje gång och att du gör små förändringar på innehållet från gång till gång.

Exempel:

Om ni brukar göra två ramsor och två danser till uppvärmningen kan det vara bra om den första alltid är densamma. Kanske har du totalt sex olika övningar som ni varierar mellan, men från en träning till en annan är det bara en av de fyra övningarna som byts ut.

Innan du börjar

En del av din planering börjar redan när du bestämmer dig för att leda en gymnastikgrupp. Här behöver du fundera över vem eller vilka som kan gå i din grupp och om det finns några begränsningar. Vilken typ av gymnastik vill du leda.

Inom idrotten delar vi ofta in våra grupper utifrån ålder, vilket kanske inte alltid är det mest relevanta. Bara för att man har samma kronologiska ålder betyder det inte att man befinner sig i samma utvecklingsfas. Det gäller alla barn och ungdomar och särskilt personer med funktionsnedsättning. I en grupp med personer med funktionsnedsättning är det inte åldern som är det avgörande för vad man kan göra och inte. Samtidigt är det viktigt att deltagarna känner att de har något gemensamt med varandra och många tycker om att träffa kompisar i liknande ålder. Stora skillnader i kroppsstorlek kan också göra det utmanande att skapa stationer och övningar som passar alla. Kanske behöver du ett brett åldersintervall för att få fler deltagare till gruppen. Ibland får du helt enkelt pröva dig fram för att hitta det som fungerar bäst.

Lämpligt antal deltagare i en grupp beror på flera olika saker, exempelvis hur många ledare ni är och hur stor yta ni har. En annan sak som påverkar är vilka funktionsnedsättningar dina deltagare har och vilka behov de har. Vilken typ av träning du planerat påverkar också, ska du köra redskapsgymnastik varje gång kanske du behöver ta hänsyn till antalet redskap, men om du har motionsgympa kanske du kan ha fler deltagare. Din erfarenhet spelar också roll, och den ökar med tiden.

Planering av en termin

Gör alltid en terminsplanering. Den ska innefatta en grov plan för vad ni ska göra under hela terminen. Terminsplaneringen är en grov skiss för hela terminen som sedan bryts ner och blir till en träningsplanering för varje träningstillfälle. Under terminens gång förfinar du skissen och detaljplanerar varje träningstillfälle allt eftersom. Din detaljplanering kommer påverkas av dina deltagare och hur de utvecklas under terminen.

Ett sätt att göra terminsplaneringen är att skissa på vad du vill att deltagarna ska klara när terminen är slut, exempelvis en redskapsbana med ett antal olika moment och svårigheter som du vill att de ska ta sig runt. För att de ska kunna nå målet behöver du anpassa detaljplaneringen av alla träningstillfällen så att deltagarna får träna på moment som förbereder dem inför just denna hinderbana.

Ett annat sätt att göra terminsplaneringen på är att titta på vilka olika typer av aktiviteter och moment du vill ha med under en termin. Du kanske vill att deltagarna ska få arbeta med handredskap, prova dans och fristående eller prova parkour. För att klara det behöver ni kanske träna både grundformer och använda redskap, vilket innebär att olika lektioner kommer ha lite olika inriktning. I din terminsplanering kan du då skissa på om ni ska göra lite av allt vid varje tillfälle eller om ni ska göra mer av vissa saker under vissa månader. Generellt sett kan det vara bra att tänka att ni gör samma aktivitet flera veckor i sträck för att sedan byta aktivitet, det brukar gynna inlärningen bäst.

Planering av den enskilda träningen

Det är många olika saker som påverkar planeringen av träningen:

• Hur ser träningshallen ut?

• Vilka redskap finns?

• Hur många deltagare har du?

• Vad kan dina deltagare?

• Vilket behov av anpassning har dina deltagare?

• Hur många ledare och hjälpledare är ni? Finns det assistenter och medföljande som kan hjälpa till?

• Vad kan ni som ledare?

• Hur lång träningstid har ni?

Övningar och aktiviteter kan ta längre tid i en grupp där deltagarna har funktionsnedsättningar då du kan behöva bryta ner både instruktioner och övningar i fler steg och varje steg kan behöva tränas på flera träningar.

Det grundläggande syftet med träningen ska alltid finnas i bakhuvudet när du planerar träningen, nämligen att deltagarna ska få möjlighet att uppleva rörelseglädje och den positiva känslan av att få vara med i ett socialt sammanhang. 

Redskap och medföljande

Det skiljer sig från grupp till grupp om det är lämpligt att deltagarna hjälper till att ta fram redskap, eller om det är bättre att allt står framme när ni börjar. För en del deltagare kan det uppfattas som rörigt när redskapen tas fram och det ger en stress och oro. För dem kanske det underlättar om redskapen redan står i hallen när träningen startar. Hur er träningslokal ser ut påverkar också vad som passar bäst. Ska uppvärmning ske på samma yta som ni ska ställa redskapen på kanske ni inte kan ta fram dem i förväg. Om det behövs kanske assistenter/medföljare kan hjälpa till att ta fram material medan en av ledarna gör en kort övning med gruppen.

Det kommer också vara olika om det är bra för deltagarna om medföljande sitter i hallen eller om det är bättre att de sitter utanför. Var beredd på många olika lösningar, och var inte rädd för att testa något för att se om det blir bra.

Lektionsplaneringen

När du planerar en lektion bör du planera allt ni ska göra från första stund till sista. Det innefattar att planera alla delarna: start och samling, uppvärmning, huvudaktivitet/er, avslutning och slutsamling. 

Här är några exempel på uppvärmning med rockring och uppvärmning med dans.

Säkerhet

Det är mycket viktig att hela tiden tänka på säkerheten. För deltagare med till exempel utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det vara svårt eller till och med omöjligt att förstå konsekvenstänkande. Det innebär att de inte inser att det är svårt att ta sig ner om de klättrar upp på en hög höjd eller att det är farligt att hoppa ner om det inte finns en matta under.

Som ledare behöver du därför tänka säkerhet både när du planerar träningen och när du leder den i praktiken. Det blir extra viktigt att inte lämna ett osäkrat redskap framme, och att ha tydliga regler som att man inte får klättra på redskap innan aktiviteten börjat. Reglerna bidrar till en tydlighet om vad som gäller och vad som förväntas av deltagarna. Du som ledare kan dock behöva påminna dig om att dina deltagare kommer ha olika förutsättningar när det kommer till att följa reglerna. 

Det finns så klart många saker som kan innebära risker, men här kommer några exempel på vad som kan hända och hur du som ledare kan tänka:

• Vid kullerbytta - Om en deltagare saknar muskeltonus, det vill säga förmågan att spänna musklerna, i benen och magen är det en risk för att landa på rygg eller huvud. Då blir passningen från dig som ledare extra viktig. Använd hjälpmedel som voltkudde eller en cylinder under magen så att deltagaren ligger stabilt. Använd därefter dina händer för att hjälpa huvud, rygg och ben att komma rätt och runt i kullerbyttan. Kanske behöver ni vara två för att passa säkert. För att minska skaderisken behöver ben och rygg säkras.

• I en trampolin – Om en deltagare ska vara i trampolinen med sin rullstol eller om en ledare/assistent ska hjälpa en sittande eller stående deltagare med hopphöjd är det lätt att bli exalterad och ta i för mycket. Kom ihåg att många saknar förmågan att spänna kroppen för att hålla emot kraften vilket innebär att en hög höjd både kan blir en säkerhetsrisk och skrämmande för deltagaren.

• Vid balansgång – Många deltagare har sämre balansförmåga och behöver träna på den. Genom att ställa två bänkar intill varandra blir balansytan bredare och det är lättare att klara övningen. Detta är extra viktigt när balansövningen är i lutande plan.