Begrepp
Infektion och inflammation är ord som ofta används när man talar om sjukdomar. De hör ihop, men beskriver ändå två skilda tillstånd. Infektion betyder att kroppen utsätts för ett skadligt angrepp av exempelvis bakterier, virus eller svamp. När kroppens egna försvar inte lyckas stoppa angreppet blir det en inflammation. Infektioner är den vanligaste orsaken till inflammationer, men de kan även orsakas av exempelvis yttre slag och allergier. En inflammation ger ofta svullnad, rodnad, värk, värme och feber.
Bakterier – samma bakterie kan ge olika symptom. Bakterier bekämpas med antibiotika.
Virus – är mer svårbekämpade än bakterier. De ligger bakom förkylningar och influensa.
Svamp – ringorm är exempel på en hudinfektion som orsakas av svamp.
Symtom – tecken på sjukdom.
Diagnos – bestämning av en sjukdoms art.
Prognos – bedömning av en sjukdoms framtida utveckling. Blir hästen helt återställd eller inte?
Anamnes – Sjukdomshistoria. Beskriver hur sjukdomen/skadan har uppstått och hur den har utvecklats.
Första hjälpen
Första hjälpen handlar framför allt om att stabilisera läget och se till att hästen inte blir sämre till dess att veterinären kommer.
När du ringer veterinären behöver du berätta vilka symptom hästen visar och ibland även hästens anamnes, men exakt vad du bör göra beror på hästens symptom. Se till att det finns människor med god hästvana på plats när veterinären kommer – helst ägaren själv. Hästen ska om möjligt stå i stallet. Se till att belysningen är tillräcklig, att eluttag finns tillgängligt och att det finns varmvatten, tvål, handsprit och en ren handduk så att veterinären kan tvätta sig.
Stallapotek
Det är viktigt att se till att stallapoteket fylls på regelbundet.
Det här bör ditt stallapotek innehålla
febertermometer
brems
bomull, gärna på rulle
sårtvätt
koksaltlösning
blodstoppare
förband och sterila kompresser av olika slag
gasbinda, elastiska lindor, självhäftande bandage
mild tvål
sax och stor pincett
mjukgörande salvor
engångshandskar (används vid all sårvård)
Hästambulans
Det är inte så vanligt men det händer att hästen insjuknar eller skadas så svårt att den behöver transporteras i en hästambulans till veterinärkliniken. Det finns bara ett fåtal hästambulanser i Sverige. Du kan kontakta hästambulanser genom hästklinikerna.
Försäkrad
De flesta hästägare försäkrar sin häst. Det är lätt att underskatta hur kostsam vården kan bli om hästen drabbas av sjukdom eller en olycka. Behöver hästen veterinärvård och du fördröjer det, är det ett brott mot djurskyddslagen. Det finns olika typer av försäkringar, bland annat veterinärvårdsförsäkringar med olika alternativ och livförsäkringar som till exempel ger skydd vid dödsfall, olycksfall eller nedsatt användbarhet. Du bör alltid känna till vad just din försäkring innehåller och vad som täcks om olyckan skulle vara framme. Det finns flera försäkringsbolag som arbetar med hästförsäkringar. Ett av dem är Folksam som är samarbetspartner åt Svenska Ridsportförbundet.
Karens och konvalecens
En häst som behöver någon form av läkemedel anses inte vara i tävlingsmässigt skick och ska inte tävla, oavsett disciplin.
Med karenstid menas den tid som minst måste gå mellan avslutad medicinering och tills hästen får träna tävlingsmässigt och tävla igen. Inom hästsporten räknas i princip all medicinering som otillåten i anslutning till tävling. Det gäller alltså långt fler ämnen än den traditionella definitionen av dopning, som handlar om att påverka prestationen.
Vid såväl tävling som träning kan det förekomma provtagning av hästar för att undersöka om det finns någon otillåten substans i hästens kropp med syfte att påverka prestationen. Laboratorietesterna som används vid dopningskontroller är ytterst känsliga och avslöjar också mycket små mängder av ämnen. Att veta hur lång karenstid olika läkemedel har är hästägarens ansvar och listas av Svenska Ridsportförbundet. Det är viktigt att tänka på att listorna gäller läkemedelsubstanser. Vad medicinen kallas på förpackningen kan vara något annat (men substansen finns angiven i bipacksedeln). Även avmaskningsmedel och en del liniment innebär tävlingskarens. Var noga med att läsa innehållsförteckningen!
Om ett prov ger utslag och ämnet är en vedertagen hästmedicin fälls du som ryttare för otillåten medicinering. Om preparatet kan anses prestationshöjande och inte är/eller är vedertaget för häst klassas fallet som dopning och straffet blir mycket hårdare. I den svenska ridsporten görs årligen flertalet tester på häst och ponny.
Tillskott
Om du väljer att ge tillskott till din häst är det även här mycket viktigt att du är uppmärksam på innehållsförteckningen. Tillverkningen av tillskott är väsentligt mindre kontrollerad än den av läkemedel, och du kan riskera att preparatet innehåller ämnen som klassas som otillåtna.
Rutiner vid medicinering
Tänk på att skapa bra rutiner för medicinering av din häst. Gör du det minskar du risken för att läkemedelsrester blir kvar i boxen eller överförs till andra hästar i stallet.
Medicinera aldrig hästen i boxen (förutom om den ska få penicillin) utan ställ den gärna till exempel i spolspiltan där du efteråt kan spola bort eventuella läkemedelsrester.
Ska läkemedlet blandas i fodret kan du gärna blöta maten och använda en lös krubba eller hink så att inga rester av läkemedlet blir kvar.
Sätt gärna en lapp på hästens boxdörr om att den står under medicinering.
Självklart ställer du aldrig in en häst i en box där en häst som får läkemedel står eller släpper hästen som medicineras i en hage med en häst som tävlar.
Tänk också på att om du har rester av egna läkemedel på dina händer så kan de överföras till din häst. Var noggrann, använd handskar och tvätta händerna.
Receptbelagda mediciner ska förvaras inlåsta och vara märkta med hästens namn.
Konvalescens
Karenstider för medicinering har till syfte att säkra att hästen får tid att återhämta sig, med andra ord en konvalescens. Det gäller oavsett om den skadats eller har varit sjuk. Veterinär avgör från fall till fall hur lång tid och på vilket sätt konvalescensen ska läggas upp. Det kan vara smart att få råden nedskrivna eftersom det är lätt att glömma vad veterinären sagt. Equiterapeuter och sjukgymnaster kan också vara till hjälp under rehabiliteringen. I allvarliga fall kan veterinären ordinera boxvila om hästen måste stå helt stilla för bästa tänkbara läkning, men rekommendationerna för boxvila ser annorlunda ut nu jämfört med vad de gjorde för 10–15 år sedan. Då var det vanligt att en lång boxvila ordinerades. Nu påpekar många gånger veterinärer att det är viktigt att ta hänsyn till hästens känslomässiga välfärd. Behoven av social kontakt behöver tillgodoses under en boxvila så numera ordineras oftast alternativ som kan vara till exempel att vistas i en liten hage i närheten av andra hästar. Hästens kropp mår inte bra av att stå stilla under en längre period. En häst som får hålla fast vid sina rutiner och få daglig utevistelse mår oftast bättre.
Att vistas i en liten hage nära andra hästar under konvalescensen kan vara bättre för hästens mentala välfärd.
Mag och tarmproblem
Hästen kan drabbas av problem i mag-tarmkanalen. De är ofta foderrelaterade. Det är viktigt att försöka förebygga mag- och tarmproblem.
Låt grovfoder av god kvalitet vara det viktigaste i foderstaten.
Se till att hästen har tillgång till och dricker ordentligt med friskt vatten. Vätskebrist kan bidra till kolik.
Om din häst inte får fri tillgång till grovfoder, fodra flera gånger om dagen. Minst tre gånger men gärna fyra är rekommendationen.
Begränsa kraftfodergivorna och dela upp dem.
Var noga med fodrets hygieniska kvalitet. Släng allt foder som är mögligt. Tänk på att en ”matförgiftad” häst inte kan kräkas eller rapa.
Planera för foderbyten och gör dem över en tvåveckorsperiod.
Parasiter kan ibland orsaka kolik. Ta träckprov innan du avmaskar så att veterinären kan skriva ut rätt preparat.
Kolik
Kolik är ett samlingsnamn på magsmärta hos hästen, och då främst i tarmarna. Magsår och parasitproblem kan också ge koliksymptom. Kolik kan vara alltifrån lindrig till livshotande. Misstänker du kolik är det viktigt att du snabbt ta kontakt med veterinär. Ta hästens aktuella puls och mät andningsfrekvensen, det kan hjälpa veterinären att bedöma fallet.
Symptomen på kolik kan variera från nedsatt aptit till ett okontrollerat rullande. Symptom kan vara att hästen tittar åt flankerna, börjar svettas okontrollerat, får diarré eller ingen avföring alls. Att hästen får kolik kan bero på dåligt foder eller brister i utfodringsrutinerna. Om din häst har kolik, ta bort allt foder och ha mycket strö i boxen så att den kan rulla sig. Visar den lindriga symptom kan veterinären ge rådet att gå ut och leda hästen så att tarmaktiviteten kommer i gång. Det är mycket viktigt att en häst med kolik inte lämnas utan uppsikt och att hålla kontakt med veterinär. Försämras tillståndet måste hästen komma till klinik.
Ett av de största framstegen de senaste decennierna vad gäller veterinärers möjligheter att rädda svårt sjuka hästar, handlar om bukoperationer vid kolik. På några årtionden har prognosen vid buköppningar förbättrats väsentligt. Om hästen drabbas av svår kolik har studier visat att det är viktigt att inte fördröja resan till klinik. En buköppning kräver dock lång konvalescens, och som med alla åkommor är det bättre att försöka förebygga koliken.
Foderstrupsförstoppning
En häst som i samband med utfodring visar stark irritation och allmän oro, har foderblandat näsflöde, slår med huvudet och spärrar upp käkarna har sannolikt drabbats av förstoppning i foderstrupen. Det har helt enkelt blivit en foderpropp i strupen. Det kan hjälpa att massera strupen kraftigt för att lösa upp det foder som har fastnat, men ring veterinär direkt för att få vägledning och snabb hjälp. En vanlig orsak till foderstrupsförstoppning är vätskebrist, så se till att hästen får tillgång till mycket och smakligt vatten för att förebygga. Det är också viktigt att inte ge hästen foder direkt efter en hårdare ansträngning utan att den har druckit innan.
Magsår
Precis som människor kan hästar drabbas av magsår. Exempel på symptom är dålig aptit, humörsvängningar, nedsatt prestation, svårt att hålla hull och viktförlust. För att säkert fastställa magsår behöver hästen undersökas med fiberoptik. Magsår kan till exempel uppstå på grund av att hästen får för lite grovfoder, för mycket kraftfoder eller lever i en stressig miljö. Medicinering finns, men det är viktigt är att hästen får leva så naturligt som möjligt med mycket utevistelse och grovfoder.
Luftvägsproblem
Hosta är ett vanligt problem hos hästar och de flesta hästar blir förkylda ibland. Förkylning är vanligast bland unghästar som för första gången förs ihop med andra hästar. Det finns också mer allvarliga smittsamma luftvägsinfektioner, som influensa och kvarka. Mot influensa finns vaccin, som är obligatoriskt för tävlingshästar, och mot kvarka finns numera också vaccin. Misstanke om influensa och kvarka måste anmälas vidare av veterinär, se även under rubriken Smittsamma sjukdomar.
Som flera andra åkommor går hostproblem att förebygga. Hosta kopplas ofta till dålig luft i stallmiljön och damm från mögligt hö. Med god ventilation, mycket utevistelse och hygieniskt bra foder minskar riskerna för hosta. Får hästen allergiska luftvägsproblem misstas det ibland för en långdragen förkylning eftersom ett symptom är näsflöde. Ett typiskt symptom är att hästen hostar lite i början av ett ridpass, och det är inte normalt. Då är det viktigt att ta hjälp av en veterinär och göra en ordentlig utredning av hästens besvär. Som med människor som har fått astma har det visat sig att ju snabbare hästen får behandling, desto bättre mår den på sikt.
Ben
Det är viktigt att hästens ben visiteras dagligen för att hålla koll på att den belastar alla fyra lika mycket, att inget ben är varmt och svullet eller att det finns några sår.
Om flera ben är svullna kan man misstänka att hästen har en infektion i kroppen. Är bara ett ben svullet kan det bero på flera saker. Finns det även ökad värme i benet är det ofta tecken på inflammation. Vad som orsakar symptomen kan vara svårare att reda ut.
Mugg och rasp
Det tydligaste tecknet på att hästen har fått mugg är eksemliknande sår i karlederna. Andra symptom kan vara svullnad, värme och ibland även ömhet från hoven-karleden upp till kotleden. Möjliga orsaker kan vara småsår i huden som infekterats av bakterier, någon annan infektion, foderbyte eller allergi. Det är bra att, om möjligt, undvika leriga och blöta hagar och det är viktigt med god boxhygien för att hästen inte ska få mugg. Håll karleden torr och ren från smuts. Huden i karleden är tunn och området är därför extra känsligt.
Lymfangit
Lymfangit är en inflammation i benens lymfkärl som ger en kraftig svullnad av benet. Lymfangit orsakas för det mesta av sår på det drabbade benet. Även mugg som inte vill ge med sig kan leda till lymfangit.
Gallor
Galla kallas det när en led eller senskida fylls med mer vätska än vad som är normalt. De blir ofta mindre när hästen har varit i rörelse. Det är vanligare med gallor på hästar som är äldre eller som har tränats och tävlats mycket. Gallorna visar sig som ”bubbliga” svullnader på hästens ben, oftast i kotlederna.
Normalt behöver gallorna inte betyda någonting alls för hästens välbefinnande, men de kan vara tecken på överansträngning eller att hästen reagerat på något i fodret. Var uppmärksam på eventuella förändringar!
Hältor
Skador i rörelseapparaten är den vanligaste orsaken till veterinärvård och avslutad karriär för en häst. Är en häst halt och har en rörelsestörning så bedöms det på en skala från 1 till 5, där 1 är knappt synbart. 5 är blockhalt, en häst som inte stödjer på benet överhuvudtaget.
Känn längs hela benet och runt om i benets fulla längd. Var observant på avvikelser som svullnad och ökad värme. Akut blockhälta kan ha flera orsaker; ett brutet ben, en senskada eller en akut inflammation. Den vanligaste orsaken till blockhälta är dock hovböld. En blockhalt häst behöver akut hjälp, så därför är det viktigt att du ringer veterinär.
Hästen kan också vara halt på flera ben, och då är det nästan omöjligt för ett otränat öga att upptäcka hältan. Om det är en lindrig hälta kan longering, och den extra tyngd som hästen då lägger på det inre benet, ibland göra att hältan syns tydligare. Ibland kan hästen också börja springa snett, bli ovillig att gå fram och kanske inte vilja hoppa. Då kan det vara bra att kontakta veterinär. För att kunna fastställa exakt vilket problem hästen har, och för att kunna göra något åt det, måste en veterinär göra en hältutredning.
Böjprov
Att göra böjprov är sannolikt den vanligaste metoden vid hältutredning. Hela benet eller en separat led böjs ihop cirka en minut. Efter det springer man med hästen på ett plant och hårt underlag. Veterinären kan då se om böjningen har framkallat någon kraftigare reaktion – alltså om hästen haltar mer än före böjprovet. På så sätt kan man lokalisera i vilket område orsaken till hältan sitter. Ett böjprov ska alltid göras av en veterinär.
Exempel på en annan metod som ibland används vid hältutredning är lameness locator som ger en objektiv bild. Sensorer fästs på hästens huvud, kors och framben. Sensorerna skickar en bild till en digital läsplatta och mätningarna analyseras. Vid en del hältutredningar används ibland också rid -eller körprov för att lättare hitta problemet.
Bedövning
Om hästen visar en reaktion efter böjprov kan veterinären gå vidare genom att lägga en bedövning lokalt där hästen misstänks ha ont, tillexempel i en led. Efter bedövningen görs ett nytt böjprov. Reagerar då inte hästen med ökad hälta så har man med stor sannolikhet hittat var i benet problemet sitter.
Röntgen
Med hjälp av röntgen kan veterinären hitta frakturer, sprickor, cystor och liknande. Mjuka vävnader som muskler och senor syns inte lika bra på röntgen.
Ultraljud
Vid skador i mjuka delar som senor, ledband och muskler används ultraljud för att undersöka skadan. Vid senskador är ultraljud helt nödvändigt för att veterinären ska kunna bedöma hur pass allvarlig skadan är och även kunna se hur den läker.
Med ultraljud kan veterinären bedöma hur allvarlig skadan är.
MRT
Förutom röntgen och ultraljud finns magnetresonanstomografi (MRT). Fördelen med MRT är att den ger en mycket detaljerad bild av såväl mjukdelar som skelett. All undersökning sker under narkos eftersom det är viktigt att hästen ligger still. MRT kallas lite slarvigt för magnetröntgen trots att tekniken som används skiljer sig helt från traditionell röntgen.
Scintigrafi
Scintigrafi ordineras vanligtvis bara i samband med större hältutredningar. Veterinären sprutar in en radioaktiv isotop (helt ofarlig för hästen) i en ven. Den tas upp i de vävnader som veterinären vill titta på. På platser där det finns en ökad blodgenomströmning kommer isotopen att samlas i större mängd. Med hjälp av scintigrafi kan man hitta skador i ben som inte går att se med röntgen. Man kan också upptäcka skador tidigt och hålla koll på läkningen.
Muskulära problem
Vid palpering, det vill säga när du undersöker hästen med dina händer, kan du upptäcka att vissa muskler är spända och ömma. Vad som orsakar ömheten kan variera.
Korsförlamning
När en häst får korsförlamning blir musklerna spända och ömma vid palpering Hästen får också en stelhet som ofta startar i nacken och sträcker sig över korset. Andra vanliga symptom är att hästen svettas, andas häftigare och får högre puls och feber. En häst som visar tecken på korsförlamning ska inte tvingas att röra sig mer än nödvändigt. Är det svalt i luften, lägg på den ett täcke och ring veterinären. Symptom på korsförlamning misstolkas ibland som kolik.
Muskelbristningar
Om en muskel sträcks över sin förmåga, till exempel om den inte är tillräckligt tränad för en viss rörelse eller om den inte är uppvärmd, kommer celler i muskeln att brista och det blir en blödning – muskeln sträcks ut. Muskelsträckningen kan utlösa en muskelinflammation. Inflammationen gör muskeln varm, öm och svullen eftersom det finns ökad mängd vätska i området. Vid en muskelsträckning och/eller muskelinflammation får hästen inte träna hårt. Skadan måste få läka ut.
Ryggont
Ryggproblem märks oftast när hästen tränas. Den kan bli istadig och ovillig att göra vissa rörelser eller visa obehag vid uppsittning.
Få delar av hästen kan göra även experterna så oeniga som just ryggen, både när det gäller var hästen har ont och varför. Ryggproblem hos hästar är som hos människor ofta en ”arbetsskada”, och en utmaning för alla inblandade – hästen, ryttaren och veterinären.
En diagnos är kissing spines, eller överridande tornutskott, vilket innebär att tornutskotten i ryggraden ligger väldigt nära varandra, bildlikt talat ”kysser” varandra. Under senare år har specialisterna lärt sig att en häst kan ha kissing spines och ändå inte visa symptom utan fungera bra i ridning med rätt träning.
Ländkota med tornutskottet som sticker upp i mitten. Bild: Svensk Travsport
Så mycket orkar hästen bära
Det finns riktlinjer från de gamla kavalleriernas tid som säger att en häst kan bära maximalt 20 procent av sin egen vikt, och då räknas både ryttare och sadel. Det är hittills endast lite utforskat, men i bland annat Storbritannien pågår nu forskning för att få stärkta riktlinjer. Tanken är inte att en tung ryttare ska avstå från att rida, utan att få en uppfattning om vad som är lämplig vikt att bära för den individuella hästen. Kvoten ryttarens och sadelns vikt gentemot hästens är inte det enda att ta hänsyn till utan också hästens kroppsbyggnad (grov eller gracil), hur tränad hästen är och vilka krav som ställs. Det är skillnad på om hästen ska ut på en skrittur i skogen eller om den ska hoppa hinder eller springa fort.
Visste du att …
för varje centimeter som din sits förskjuts från den ena till den andra sidan av mitt-över-hästen-linjen ökar belastningen på hästen. Om du sitter en centimeter snett i sadeln ger det din häst en snedbelastning med 10 procent av din vikt. Väger du till exempel 60 kilo och flyttar vikten en centimeter åt höger belastas hästens högersida med sex kilo extra.
Hovproblem
Fång
Fång är en sjukdom som kan bli väldigt smärtsam för hästen. Egentligen är det inte en ren hovsjukdom då den kan utlösas från andra håll i kroppen, men det är hoven som drabbas. Fång är en inflammation i lammell-lagret i hästens hovar. Vid fång sker en nedbrytning av de inre stödjande lamellerna i hoven, mellan hovväggen och hovbenet. Den normala tillförseln av blod till lamellerna störs, och tillståndet orsakar svår smärta i hovarna. När lamellerna skadas kan hovbenet rotera och/eller sänkas, vilket skapar ett tryck mot sulan. I värsta fall kan hovbenet penetrera (tryckas ut genom) sulan. Om hästen står i så kallad fångställning (avlastar framhovarna), och har ökad puls vid kotan, varma hovar och feber kan den ha drabbats av akut fång. Kontakta veterinär direkt. Går hästen på bete ska den tas in i stallet och allt foder ska plockas bort tills veterinär är på plats och kan ställa diagnos. Symptomen behöver inte vara så akuta. En häst som verkar ovanligt stel och ovillig kan också ha fått fång. Drabbas hästen av fång är det viktigt att den hålls i stillhet för att inte belasta hovarna, och förutom behandling av veterinär behöver den få kompetent hovslagarhjälp.
Det verkar finnas många orsaker till att hästen får fång och flera forskningsprojekt har genomförts, men frågetecknen är fortfarande många om varför den uppstår. Hästar som drabbats av tarmstörningar orsakade av hastiga foderbyten, stora givor av stärkelse eller hästar med övervikt verkar vara extra utsatta. Även dräktiga ston och hästar som har underliggande sjukdomar som PPID (cushings) kan drabbas av fång. Hästar som en gång har haft fång verkar ha större risk att drabbas igen.
Hornsprickor
De flesta hästar har små, ytliga sprickor i hovhornet, men blir de djupare kan de orsaka problem och göra att hästen blir halt. Torra hovar är vanligt och kan göra att hovmekanismen fungerar sämre, vilket i sin tur kan ge hornsprickor – sprickor från kronranden och nedåt. Motion på ett fast men naturligt sviktande underlag kan bidra till att ge hoven bättre cirkulation. Fukt kommer framför allt inifrån hoven. Vanlig vegetabilisk olja tillför ingen fukt, men kan hjälpa till att hålla kvar den som redan finns i hoven. Se till att använda en utbildad hovslagare som skor hästen så att hoven får arbeta rätt och som även kan hjälpa till om hästen fått en hornspricka. Ibland behöver sprickan till exempel plastas eller nitas.
Hovböld
Att hästar drabbas av hovböld är relativt vanligt. Ofta blir hästen blockhalt, hoven är varm och pulsen vid kotleden ökad. Det är först lätt att tro att skadan sitter i benet. Hovböld är en infektion som ofta hänger ihop med att hästen har haft en hovspricka eller att något främmande föremål på ett eller annat sätt trängt in i hoven. Det kan bildas var i bölden, och det behöver tömmas av hovslagare eller veterinär.
Spiktramp orsakas av att hästen har trampat på något vasst föremål som gått in via sulan eller strålen upp i hoven. Det kan bli livshotande. Om en söm däremot punkterar kötthoven när hästen skos kallas det för sömstick. Båda varianterna kan utvecklas till en hovböld.
Strålröta
Det kan finnas flera orsaker till att hästen får strålröta. Det kan bero på en dåligt utvecklad stråle, att hoven inte kratsas regelbundet, att hästen har varit för stillastående, att boxen eller spiltan inte är tillräckligt rengjord eller att hästen går i leriga och smutsiga hagar. Du märker att hästen har strålröta om strålens horn är mer eller mindre bortfrätt eller trasigt på grund av bakterier och om de uppkomna håligheterna är fyllda med smuts och luktar illa. Hästen kan vara mer eller mindre halt. Om du misstänker strålröta, ta hjälp av en utbildad hovslagare och en veterinär.
Sårskador
En sårskada måste alltid tas om hand, och i många fall är det klokt att låta en veterinär göra en bedömning av skadan. Om det är en mindre skada kan det räcka med att du själv tvättar rent och eventuellt skyddar såret.
Om såret behöver sys ska det göras inom några timmar. En veterinär kan behöva kika på såret om skadan är större och gör hästen halt eller om skadan sitter nära en led eller senskida. Börja med att tvätta rent såret med rikligt med vatten eller koksaltlösning. Se efter hur stort och djupt såret är. Ser det mycket smutsigt ut måste det rengöras så fort som möjligt för att minska risken för en infektion.
Sår brukar delas in i fyra kategorier beroende på vilken typ av sårskada det är och hur allvarlig sårskadan kan bli för hästen.
Sticksår
Dessa sår brukar inte blöda så mycket, men medför flera risker och behöver bedömas av veterinär. Om ett sticksår missas kan det utvecklas en infektion i såret innan det upptäcks. Såret kan även gå in i en led eller senskida. Det kan ge livshotande komplikationer och går inte alltid att bedöma utan specialkunskap och utrustning, så veterinär måste tillkallas.
Skärsår
Ett skärsår kan orsaka en kraftig blödning som måste stoppas i tid för att förhindra att hästen förblöder. Om hästen blöder från en pulsåder är det allvarligt. Du ser att blodet kommer från pulsådern om blodet kommer stötvis och är ljusrött till färgen.
Krossår
Dessa sår kan uppkomma om hästen har fått en spark. Såret i sig behöver inte vara så stort, men vävnader under huden kan vara skadade. Krossår kan ta tid att läka. Det skadade området brukar bli både varmt, svullet och ömt.
Trycksår/skavsår
Dessa sår är ofta orsakade av hästens utrustning, till exempel om den varit smutsig eller dåligt anpassad. Trycksår börjar oftast som en lätt, varm och öm svullnad. Om ingenting görs kan det övergå till ett öppet sår. Har hästen fått trycksår behöver utrustningen ändras/ses över och hästen ska vara utan den till såret är läkt.
Modern sårbehandling
Sårbehandling är ett område som har utvecklats och förbättrats väsentligt på senare decennier. Det finns många nyheter som bland annat ger möjlighet att avsevärt minska användningen av antibiotika. Användandet av moderna sårförband kan leda till att läkningen stimuleras på rätt sätt, vilket leder till färre problem med svallkött och kortare läkningstid.
Att ställa diagnos på hudåkommor kan vara ganska klurigt. Ofta är problemen lätta att se, men symptomen kan vara väldigt lika trots att orsakerna varierar. Det man kan säga är att om det är kliande utslag är orsaken ofta parasiter eller allergier. Om det inte kliar är det ofta bakteriella angrepp eller svampangrepp. Kontakta veterinär för att få rätt behandling.
Här kan du läsa mer om behandling av sår.
Smittsamma sjukdomar
Hästar kan drabbas av en rad smittsamma sjukdomar. Får hästen en temperaturhöjning bör du ta tempen en gång i timmen för att se om den fortsätter att stiga eller om den går tillbaka. Feber är ett vanligt tecken på att hästen har en begynnande infektion i kroppen.
Vissa infektionssjukdomar som hästar kan drabbas av är väldigt smittsamma. För att minska spridningen av smitta och begränsa utbrott är därför vissa sjukdomar anmälningspliktiga. Två av de viktigaste är kvarka och hästinfluensa. Misstänker du sådan smitta måste en veterinär tillkallas för att genom provtagning säkerställa eller utesluta smitta. Det är även veterinären som behandlar de sjuka hästarna och talar om vilka regler som gäller för stallet och hästarna fram till att hästarna anses friska igen. Det kan betyda att stallet sätts i karantän då. Karantän innebär att inga hästar får lämna eller komma till stallet under en viss tid, och endast ett fåtal personer får vistas i stallet och de får inte heller vistas i andra stall.
Mer om anmälningspliktiga sjukdomar kan du läsa om på www.sjv.se eller www.sva.se.
För att förebygga de här sjukdomarna ska du vara noga med smittskydd och att vaccinera hästen i den mån det går.
Hästinfluensa
Hästinfluensa är en luftburen infektionssjukdom som är mycket smittsam. Hos hästar med vaccinationsskydd blir sjukdomen inte så allvarlig, men kräver en konvalescentperiod. För hästar som inte har kommit i kontakt med smittan (och inte har vaccinerats) kan influensan däremot bli dödlig. Vaccination ska göras redan under hästens första levnadsår och sedan upprepas varje år.
Kvarka
Kvarka är en infektion som orsakas av bakterier som enbart angriper hästar, men som är släkt med samma bakterie som ger halsfluss hos människor. Vanliga symtom är feber, hosta, snuva och svullnader mellan ganascherna. Smitta sprids via både direktkontakt mellan smittade hästar och indirekt genom människor som varit i kontakt med smittade hästar. Mot kvarka finns numera också vaccin.
Herpesvirus/EHV-1/abortvirus
Herpesvirus kan orsaka feber och förkylning, men har också två allvarligare former. Dräktiga ston som smittats kan kasta, man talar då om abortvirus. Herpesviruset EHV-1 kan också orsaka neurologisk sjukdom hos häst. Den drabbade hästen kan uppvisa alltifrån milda symptom till allvarlig sjukdom med vinglig gång och till och med förlamning.
Det finns vaccin mot luftvägs- och abortformen, men inte mot den neurologiska formen.