Säker med häst - Horsemanship
För att stallmiljön ska vara säker för både hästar och människor bör hästen tidigt lära sig att vara följsam och ha förtroende och respekt för människor. Du måste i din tur vara konsekvent, ha respekt för hästen och ge den fullt fokus vid all hantering. Det är vad som ingår i det som på engelska kallas ”horsemanship”. Det är när man slarvar och/eller släpper koncentrationen som risken för olyckor ökar. Bra rutiner är avgörande för säker hästhantering.
Förstå hästens signaler
Hästar är inte aggressiva av naturen, även om de kan vara rätt tuffa mot varandra med både bett och sparkar. Men du måste vara uppmärksam på hästens signaler. Vissa hästar gillar inte att bli störda när de äter, vissa upplever obehag när sadelgjorden spänns och andra är kittliga när de blir borstade under magen. Lär dig att vara uppmärksam och att alltid vara försiktig med hästar som visar tecken på irritation, inte minst om det är en häst du inte känner så väl. Sätt alltid din egen säkerhet först!
Hästar varnar oftast innan de bits eller sparkas. Men hur lugn och trygg en häst än är kan den reagera instinktivt om den blir överraskad. Om hästen av någon anledning inte kan komma undan snabbt nog och känner sig trängd, kan den reagera reflexmässigt med att sparka för att försvara sig. Därför är det viktigt att du alltid använder rösten när du närmar dig en häst bakifrån så att den vet att du är på väg och inte blir skrämd. En häst som inte blivit överraskad men tänker sparkas, ger ofta en första varningssignal genom att lyfta lite på ena bakbenet.
Utmaningar i umgänget med en häst beror nästan alltid på att hästen har dåliga erfarenheter sedan tidigare eller att den blir rädd och känner sig trängd. Ha tålamod och lär dig att tyda hästens signaler och beteende ordentligt. Det är först då du får hästens förtroende och tillgivenhet.
Skulle du någon gång möta en häst med mycket sänkt huvud och bakåtstrukna öron och som dessutom pendlar lite med huvudet från sida till sida – varning! Det signalerar att hästen är riktigt ilsken. Ston gör till exempel så ibland för att skrämma bort nyfikna besökare från sina föl.
Ta reda på orsaken så har du lösningen
Även för någon med lång erfarenhet av hästar kan det hända att hästen inte reagerar som man har tänkt sig exempelvis för att den inte förstår, att den är rädd, inte kan, har ont eller är ovillig. Då gäller det att omedelbart försöka förstå orsaken. Genom att ödmjukt fråga sig ”vad gjorde jag för fel?” har du kommit en bra bit på väg i din resa mot att bli en skicklig ryttare och hästmänniska.
Bind upp hästen
Vid hantering eller skötsel ska hästen vara uppbunden eller hållas av en annan person. När du binder upp hästen är det viktigt att du gör det i en anordning som är avsedd för det och att linorna du binder den i sitter tillräckligt högt så att hästen inte kan trassla in sig i dem. Många boxar har en bindring på den bortre boxväggen i mankhöjd, det vill säga cirka 160 centimeter upp. Grimskaftet du fäster i bindringen ska vara kort, cirka 30 centimeter. Om du binder upp hästen med en så kallad grimskaftsknut, se till att säkra knuten genom att dra repändan igenom öglan. Annars kan hästen dra upp knuten med tänderna och ta sig loss. Du kan även binda upp hästen i stallgången, där du fäster hästen i två linor. En i vardera sida av grimman.
För säkerhets skull
En häst kan bli rädd och kasta sig och då måste den kunna komma loss. Därför är det bra om du binder upp hästen med en säkerhetsknut och dessutom rekommenderas grimskaft med så kallad panikhake. Till skillnad från en vanlig karbinhake, öppnar sig panikhaken om hästen skulle bli rädd och kasta sig när den sitter fast. Nackdelen med panikhaken är att den kan gå upp även om hästen gör bara en häftig rörelse.
När du binder upp hästen är det viktigt att linorna sitter så pass högt upp att hästen inte kan trassla in sig i dem. Dessutom används ofta en så kallad säkerhetsknut vid uppbindning, som gör det lätt att få loss hästen om det skulle behövas. I den här filmen får du koll på hur du knyter en säkerhetsknut.
Säkerhetstips
Av säkerhetsskäl får rep eller kedjor där hästen binds upp inte fästas i någon rörlig del (exempelvis en boxdörr). Det ska inte heller finnas några föremål som kan skada hästen, exempelvis grepar och skottkärror, i närheten av den uppbundna hästen. En häst får aldrig bindas upp i bettringarna.
Leda hästen
Att leda hästen är något du kanske gör dagligen, och därför är det bra att veta hur det görs på ett säkert sätt.
De flesta hästar leds flera gånger per dag. Redan i stallet och i närmiljön läggs en viktig grund för kommunikationen mellan ryttare och häst. I stallmiljön leds hästen i regel med grimma och grimskaft, det gäller både till och från hagen och inne i stallet.
Hämta hästen i boxen
Gör hästen uppmärksam på att du kommer in i boxen eller om du närmar dig den bakifrån. Allt som rör sig plötsligt och okontrollerat kan göra hästen osäker. Därför ska du gå fram mot hästen lugnt, helst snett framifrån och tala lugnt till den, när du närmar dig. En häst iakttar ständigt sin omgivning och registrerar allt som händer.
Locka fram hästen mot boxdörren.
Ställ dig mellan hästen och boxdörren och sätt på grimman. Innan du sätter på hästen grimman bör du göra hästen uppmärksam på dig genom beröring. Som reaktion bör hästen vända sig mot dig. När den gör det sätter du på grimman och klappar hästen på halsen. Grimman dras nerifrån och uppåt över nosryggen och över öronen. Om grimman inte är hopknäppt, lägger du remmens öppna ände över halsen och knäpper ihop den med käkremmen. Grimman får inte sitta så hårt att den trycker, men inte heller så löst att den kan dras över hästens huvud.
Leda i grimma
Håll i grimskaftet, inte direkt i grimman eftersom hästen då kan slita sig om den skulle bli rädd för något. Grimskaftet fästs i den mellersta ringen nedtill på grimman. Grimskaftet bör vara utrustat med karbinhake.
Vira aldrig grimskaftet runt handen, använd alltid handskar och bär gärna hjälm, led bara en häst i taget.
Om hästen är väldigt pigg eller stark kan du koppla ihop grimskaftet med en kedja av metall. Lägg kedjan antingen under käken eller över nosryggen och fäst den i grimmans motsatta sidostycke.
Att leda rätt
Håll dig nära intill hästens vänstra bog. Det är den säkraste platsen och där har du också bra uppsikt och kontroll. Om hästen har bråttom drar du snabbt i grimskaftet och höjer vänster hand i hästens ögonhöjd, för att få bättre kontroll.
Håll höger hand under käken eller under bettringarna (med pekfingret mellan tyglarna). om du leder hästen i träns.
Håll i änden av grimskaftet eller tyglarna med vänster hand.
För höger hand framåt som en signal till hästen att den ska börja skritta. Du kan även förstärka signalen med en smackning.När du leder hästen genom en dörr eller grind, ställ upp dörren eller öppna alltid grinden helt så att den inte slår igen och skadar hästen. Se även till att hästen kommer igenom hela dörröppningen innan du börjar vända den så att den inte stöter i dörrkarmen.
När du leder in hästen i boxen, gå in själv först och se till att hästen är helt inne innan du vänder och släpper loss den.
Häst vid hand
Det finns tillfällen när du behöver visa upp hästen och hur den rör sig. Det kan till exempel vara vid en hästbesiktning, utställning eller unghästtest. I filmen nedan beskrivs hur du visar hästen på ett säkert och korrekt vis.
Täcke
Innan du börjar använda täcke på hästen är det bra att fundera på om det verkligen behövs och i så fall när det behövs. Hästen har päls och tål både värme och kyla bra. Är det kallt kan man ge mer grovfoder och se till att det finns skydd i hagen. Om du väljer att använda täcke utgå då från det aktuella vädret och den enskilda hästens behov. Det kan många gånger bli väldigt varmt för hästen med att ha täcke på om vädret är fint och det är också lätt att hästen får skav av täcket. Så se till att det är väl tillpassat.
En del väljer att klippa sina hästar för att undvika att de blir svettiga när de rider. Då är hästens skydd mot väder och vind borta och då kan de ibland behöva ett täcke som ”ersätter” pälsen.
Det finns många sorters täcken, till exempel utetäcken i olika tjocklekar som skyddar hästen mot kyla och regntäcken som hjälper mot regn och vind.
Har din häst tränat och är svettig finns det täcken som släpper igenom fukt. De kan vara i fleece eller annat genomsläppligt material. Det finns också flugtäcken som skyddar mot insekter och särskilda eksemtäcken om hästen skulle behöva ett sådant under sommaren.
Ibland används också ländtäcken när hästen rids. Det kan då vara bra att fundera på när du ska ha det täcket på. Bara vid skritt eller vid allt arbete vintertid? Känner du dig ibland för varm i kroppen när du tränar och har för varma kläder på dig? Tänk på att det kan kännas så även för hästen.
Läs mer om olika sorters täcken.
Läs mer om när hästen kan behöva täcke.
Täcke av och på
Det är viktigt att ta på och av hästens täcke på ett säkert sätt. Ha alltid hästen uppbunden eller låt någon hålla i den.
Ta av täcket
Börja bakifrån med att först lossa bensnörena (om det finns sådana), därefter bukgjordarna och sist bogspännet.
Ta sedan av täcket.
Ta på täcket
Lägg täcket på hästens rygg. Tänk på att inte ”kasta” på täcket, det kan skrämma hästen. Samla i stället ihop täcket och lägg det lugnt över hästens rygg/manke.
Börja med bogspännet, därefter bukgjordarna och avsluta med eventuella bensnören, det vill säga arbeta i omvänd ordning mot när du tar av täcket.
När täcken ska tas på eller av är det viktigt att du vet i vilken ordning de olika spännena ska knäppas eller knäppas upp. Det är en viktig del av säker hästhantering.
Ryktsaker
Att rykta och borsta hästen gör vi för att den ska bli ren och fin, men också för att öka blodcirkulationen. Samtidigt som du ryktar har du också möjlighet att se om hästen exempelvis har skav eller svullnader på kroppen.
Rykta
När du ska rykta är det bra om du gör likadant varje gång så minskar risken att du missar något. Gör så här:
Bind upp hästen.
Borsta bort all synlig smuts och strö med en rotviska.
– Börja framifrån och jobba dig bakåt, ner över hals och bringa. Kom ihåg områdena mellan frambenen, innanför benen och vid hästens armbåge (där sadelgjorden ska ligga).
– Om hästens ben är smutsiga kan du spola dem rena med vatten. När du sköter hästens ben: tänk på att själv stå med raka ben eller sitta på huk så att du lätt kan hinna undan och inte riskerar att bli trampad om hästen flyttar sig.Rykta hästen med borste och skrapa.
– Håll ryktborsten i handen närmast hästens huvud och ryktskrapan i den andra.
– Rykta med långa, lugna tag och dra av borsten mot skrapan efter varje eller vartannat tag med borsten. Ju renare hästen blir, desto ljusare blir stövet (hudrester och damm).
–Slå regelbundet av skrapan mot golvet så att den töms på stöv. Du kan använda antalet tömda skrapor som ett mått på hur noga du ryktat och se till att du tömmer lika många skrapor på vardera sida av hästen.Borsta man, pannlugg och svans.
–Red ut manen och pannluggen med en mankam eller en borste.
–Red först ut svansen med fingrarna och borsta sedan med en borste. Ta tag om hela svansen och borsta lite i taget. Se till att tagel inte slits loss så att svansen tunnas ut, eftersom svansen används som skydd mot flugor och andra insekter.Se över ögon och näsborrar.
– Torka försiktigt runt ögonen och näsborrarna med en fuktig svamp.
– Använd en annan svamp för att torka under hästens svans. Du kan även behöva göra rent hästens skap eller juver, men kom ihåg att vissa hästar kan vara känsliga för det.
Fläckar
Hästar, kanske fram för allt skimlar, får ibland gula fläckar av träck eller urin på sin kropp efter en natt i boxen. Fläckarna går oftast bort om du borstar hårremmen fram och tillbaka några gånger. Att tvätta med tvål och vatten funkar också. Genom att hålla bädden ren och torr kan du i viss mån undvika att hästen
Rotborste/rotviska (med grövre och längre strån än ryktborsten) för att borsta av hästen innan du börjar med själva rykten.
Ryktborste för att avlägsna stöv (hudrester, smuts och damm) och massera hästens kropp och hud vilket ökar blodcirkulationen. Du behöver en borste med en kort och ganska hård borst för att du ska tränga in i hårremmen när du med långa tag drar längs hårremmen. Vissa hästar kan visa irritation mot en hård borste, och då får du välja en mjukare med längre borst.
Ryktskrapa för att göra rent ryktborsten från stöv.
Gummiskrapa eller piggborste för att avlägsna hår eller jord när det är tid för hårfällning eller om hästen är lerig.
Mankam för att reda ut manen.
Svampar för att göra rent hästens vid de områden som inte lämpar sig för att borsta. Av hygieniska skäl ska du använda olika svampar för olika områden, till exempel en för nosen och en annan för skapet.
Putsduk – för att få till den slutliga glansen i pälsen.
Hovkrats för att kratsa smuts ur hovarna.
Här presenteras olika borstar och ryktsaker, och hur de används vid den dagliga rykten.
Kratsa hovarna
Att kratsa hästens hovar ingår i den dagliga skötseln. Här får du lite hjälp på traven.
Kratsa hovarna bör du göra i samband med att du ryktar hästen och när den har tränats eller varit ute i hagen. Det är viktigt att få bort stenar som kan ligga och klämma i hoven liksom gödsel och urinrester som kan ha en frätande effekt.
En häst som är ovillig att lyfta benen har vanligtvis någon obehaglig händelse i minnet. Det kan vara alltifrån att benet har lyfts för högt, till att den kan ha haft (har) ont eller kanske fått stå med benet i en vinkel som inneburit obehag.
Var mycket försiktig när du kratsar hovarna och se till att du inte riskerar att bli trampad på fötterna eller att få en spark.
Kratsa hovarna så här:
Börja med framhovarna. Stå bredvid hästen med ryggen mot hästens huvud. Stryk ena handen längs hästens ben uppifrån och ner, lyft sedan upp hoven och ta ett stadigt tag om den.
Kratsa hoven från strålen ner till hovens tådel. Om hästen är skodd, känn efter så skon och eventuella brodd sitter stadigt.
Ställ försiktigt ner hoven när du är klar. Om du bara släpper ner hoven kan hästen uppleva det obehagligt.
Fortsätt med bakhovarna. Stryk ena handen längs bakbenet från hasen och ner mot hoven. Lyft bakhoven och håll den sträckt en bit från hästen och ta samtidigt ett stadigt tag om bakhovens tådel. Låt bakbenet vila mot ditt knä och lår och kratsa på samma sätt som framhovarna. Om hästen är skodd, känn efter så skon och eventuella brodd sitter stadigt.
Ställ försiktigt ner hoven när du är klar.
Visitering
För att kontrollera att hästen mår som den ska, görs en daglig visitering. Steg för steg kollar du att hästen verkar må bra. Har du koll på vad du ska titta på? Ju bättre du känner din häst, desto lättare kan du upptäcka små avvikelser och undvika att de växer till stora problem. Rykten är ett perfekt tillfälle att undersöka hur hästen mår. Visitera hästen varje dag för att undersöka hur den mår.
När du visiterar hästen kan du utgå från frågorna i checklistan visitering.
Reagera
Om hästen visar tecken på att den inte är frisk, kontakta i första hand den som är ansvarig för hästen. Det kan även hända att du kommer till stallet och hittar en häst som är allvarligt sjuk eller skadad. Då ska du genast kontakta en veterinär.
Ta tempen
Kroppstemperaturen kan variera mellan olika hästar men normalt ligger den mellan 37,2 till 38,2 grader. Genom att ta tempen på hästen några dagar i rad vid ungefär vid samma tidpunkt kan du få mer exakt koll på din hästs normaltemperatur. Filmen visitering visar även hur det går till att ta tempen på en häst.
Det är enklast att använda en digital termometer som du kan du köpa på ett apotek. En del hästar tycker det är obehagligt med en termometer i ändtarmen. Ta det lugnt, prata med hästen och beröm den så att den inte upplever obehag.
Ta tempen så här:
Fäst ett snöre i termometern och håll sedan i snöret när du tar tempen.
Stryk lite vaselin på termometern så att den lättare kan glida in i ändtarmen.
Ställ dig i höjd med hästens bakben för att vara säker när du tar tempen.
Lyft på svansen och för försiktigt in termometern i hästens ändtarm.
Vänta cirka en minut tills termometern piper – dra då försiktigt ut termometern och läs av vilken temperatur hästen har.
Torka noga av termometern.
Dekorativ hästvård
Den mer dekorativa delen av hästvården handlar i första hand om att göra hästen extra snygg till tävling och utställning. Många flätar till exempel hästens man till tävling, särskilt när dressyr står på programmet. Att fläta manen (knoppa) är en konst, men med lite övning brukar de flesta lära sig att få till knopparna både snabbt och snyggt.
Man och svans
”Hästmodet” bestämmer ibland hur man och svans ska se ut. Under en period ryckte man manen så att den blev både tunnare och kortare, men att rycka är inte alltid så skönt för hästen, så lika vanligt i dag är att manen i stället klipps till önskad längd. Vid öronbasen, där nackstycket på träns och grimma ligger an, är det vanligt att manen snaggas. Även svansen klipps till önskad längd, någonstans strax ovanför bakkotan. För att svansen ska upplevas som rakt avklippt kan du behöva klippa något snett så att de yttre stråna blir cirka fem millimeter längre än de inre.
Hästens huvud
Du kan även trimma hästens huvud genom att klippa bort lite längre päls under ganascherna och käken. Det kan få hästens huvud att se ädlare ut. Däremot ska känselhåren på hästens mule aldrig klippas eftersom de fyller en funktion för hästen. Hästen använder de känselhåren för att känna sig fram till exempel när den inte ser gräset framför sig när den betar. Även hår på öron kan klippas genom att du håller ihop örat och klipper försiktigt längs kanten. Håret inuti örat skyddar mot smuts och insekter, så det ska du låta sitta kvar.
Hovar
Ibland trimmas det även lite på hovskägget, men var försiktig då hovskägget också skyddar karleden. Du kan även smörja in hovarna med hovfett eller hovolja så att de ser svarta och glänsande ut.
Tvätta hästen
Att tvätta hästen ersätter inte den dagliga rykten, men kan vara ett bra komplement om hästen ska bli extra ren, exempelvis till en tävling eller utställning. Att duscha hästen är också ett komplement i varmt väder och om hästen blivit väldigt svettig.
Tvätta hästen - så här gör du
För att schamponera hästen behöver du en hink, en svamp, ett schampo avsett för hästar, en svettskrapa och en handduk.
Börja med att spola av hela hästen ordentligt.
Blanda sedan schampo och vatten i en hink, doppa svampen i blandningen och gnugga hästen med den blöta svampen. Eftersom vattnet rinner nedåt är det bäst att börja uppifrån, men undvik huvudet. Avsluta med att doppa svansen i hinken och tvätta svanshåren noga.
Gnugga hästen ren och dra bort överflödigt skum med en svettskrapa. Skölj sedan hästen, gärna med ljummet vatten, tills alla schamporester är borta.
Dra bort överflödigt vatten med svettskrapan.
Tvätta huvudet med ljummet vatten och svamp om hästen inte gillar att få huvudet duschat. Torka huvud och karleder torra med en handduk.
Lägg eventuellt på ett täcke som andas och kan göra att hästen torkar snabbare.
Är hästen inte så smutsig utan bara svettig kan du hoppa över schamponeringen och enbart duscha hästen i ljummet vatten.
Klippa hästen
Hästar som tränas vintertid bör klippas ofta. Då torkar de snabbare efter träning, de blir mindre svettiga och är lättare att hålla rena.
Ibland klipps hela hästen, så kallad helklippning. En annan variant är täckesklippning, och då klipper man hästen längs halsen, under magen och mellan frambenen. Man använder en elektrisk klippmaskin (nätansluten eller batteridriven). Finns det en sladd till maskinen är det väldigt viktigt att den inte ligger på golvet där hästen riskerar att trampa på den.
Klipp med omsorg - så här gör du
Om du inte har klippt en häst förut så be en erfaren person om hjälp de första gångerna. Då undviker du lättare misstag som riskerar att ge hästen dåliga erfarenheter som i sin tur kan göra att den blir svårare att klippa nästa gång.
Att en häst som ska klippas första gången har fått vänja sig vid klippmaskinen ger bättre förutsättningar för att klippningen ska gå lugnt och säkert till. Du kan förbereda hästen på att den ska klippas genom att föra maskinen över hästens kropp utan att starta den. Starta sedan klippmaskinen och låt hästen vänja sig vid ljudet och kylluften som maskinen blåser ut. Innan du börjar klippa hästen bör du säkerställa att maskinens klippblad är slipade och smorda. Klä dig i kläder som skyddar mot alla småhår som har en förmåga att fastna överallt.
Börja med att rykta hästen. Är hästen smutsig kan det irritera hästen och göra klippningen ojämn.
Ska du klippa ett mönster så rita med en krita var linjen ska gå för att klippningen på båda sidor ska bli så lik som möjligt. Tänk på att välja ett mönster som passar den aktuella hästens behov och be gärna en erfaren person om råd.
Starta maskinen. Se till att hästen känns lugn och tillfreds.
Börja klippa den, gärna på ett enkelt ställe, till exempel på hästens bog. Håll maskinen platt mot hästens hud och för maskinen i långa tag mot hårremmens riktning. Klipp nästa drag parallellt med det första, men låt det överlappa någon centimeter.
Är pälsen tjock kan du behöva klippa 2–3 gånger på varje ställe, lite djupare för varje gång.
Kontrollera att maskinen inte blir för varm. Vid behov kan du behöva göra rent och smörja bladen under klippningens gång.
Vid vissa mer svåråtkomliga partier kan du behöva extra hjälp. Exempelvis när du ska klippa bak- och insidan av armbågen kan det vara bra om en medhjälpare håller upp och sträcker ut frambenet. Du kan även behöva hjälp när du klipper hästens huvud. För att förhindra en spark när du klipper bakbenen kan det vara bra om någon håller upp samma sidas framben.
När hästen är klippt och klar, borsta av den ordentligt. Lägg på ett täcke och samla ihop allt lös hår som täcker stallgolvet.
Skoning
En hov växer ungefär 1 centimeter i månaden. Om hästen arbetar på underlag som sliter på hovarna är det vanligt att den behöver vara skodd för att hoven ska skyddas mot slitage. En godkänd hovslagare bör verka och eventuellt sko hästen regelbundet, vanligtvis var 6:e–8:e vecka, men ibland oftare. På vintern när det är halt ute, eller om hästen ska ridas på gräs, kan det också vara nödvändigt att kunna skruva brodd i skon.
Det finns många typer av skor. Vanligast är att man till ridhästar använder järnskor som finns i olika varianter– smala, breda, lätta och tyngre. Skor finns också i aluminium och det finns specialskor för olika sjukdomar.
Brodd
Under vintern måste du oftast sätta brodd i skorna för att hästen inte ska halka på isigt underlag. Vänta inte för länge med att skruva i brodd. Många halkolyckor inträffar ofta på senhösten när de första minusgraderna gör entré och ryttare som ännu inte har broddat sina hästar chansar. En otäck typ av halkolycka är när hästen tappar fästet med bakbenen så att de far ut åt var sitt håll och hästen ”fläker” sig. Även på sommaren kan hästen behöva brodd om den ska träna eller tävla på gräs.
Skor med broddhål är en förutsättning. Minst två hål (ett på vardera skoarm) gärna fyra (ytterligare två i tån på skon). För att göra rent i broddhålen kan du använda en söm eller ett annat kort, vasst föremål. Sedan gängar du upp hålen med en gängtapp, skruvar i brodden för hand och drar slutligen fast broddarna med hjälp av en broddnyckel. För att skydda gängorna och hålen mot smuts finns det olika broddskydd som går att skruva i broddhållen när de inte används till brodd.
Barfota
Hästens hovar mår för det mesta bra av att vara barfota eftersom en hov utan skor får en bättre hovmekanism. Det är dock inte alla hästar som klarar av att gå barfota då de till exempel kan ha en tunn sula eller om de ofta rids på underlag som inte är lämpade för barfotaridning. Hovarna slits olika mycket på olika underlag. Ska hästen arbetas barfota så är det viktigt att den går på ett jämnt och fint underlag och att ryttaren verkligen har koll på att hästen inte blir hovöm. Även hästar som går barfota behöver få sina hovar verkade och tillsedda regelbundet av en godkänd hovslagare.
Barfotaskor
En del väljer att låta sina hästar gå utan skor och använder så kallade barfotaskor, en slags gummisko som sätts på hoven och knäpps fast med spännen eller kardborrband. Det är viktigt att barfotaskon provas ut så att den passar hästen väl.