För att få vara med i en friidrottstävling i Sverige måste man representera en förening som är medlem i Svenska Friidrottsförbundet.

En tävlande ska använda ändamålsenlig klädsel. Det är tillåtet att tävla i överdragskläder. I tävlingar där nummerlappar används ska dessa bäras synligt.

Friidrott ska kännetecknas av sportslighet och kamratskap, alla tävlande förväntas uppträda på detta sätt. Som funktionär har du ett fostrande uppdrag och sker saker som anses opassande eller osportsliga kan en grenledare varna eller diskvalificera en tävlande.

Om en tävlande beter sig illa på tävlingsarenan bör du som funktionär omedelbart berätta att beteendet är oacceptabelt. Om den aktive trots tillsägelse fortsätter att bete sig illa utdelas en varning, antingen muntligt eller genom att grenledaren visar upp ett gult kort för den aktive. Om en aktiv får två varningar i samma tävling innebär det diskvalifikation från hela tävlingen, oavsett om varningarna kommit i samma gren eller i olika grenar. Diskvalifikation meddelas muntligt eller genom uppvisande av rött kort. Om någon aktiv varnas eller diskvalificeras ska det också meddelas till sekretariatet.

Om två grenar krockar och genomförs samtidigt kan en grenledare ge den tävlande tillåtelse att ta sig till en annan gren. För att underlätta för den tävlande kan denne tillfälligt placeras först eller sist i en kast- eller hoppomgång. Det innebär också att om den tävlande missar en hel omgång så missar man chansen att göra försöket i den omgången. Det är dock viktigt att den tävlande som avser att lämna tävlingsområdet för att tävla i en annan gren informerar funktionärerna om detta i förväg.

Som tävlande får man kommunicera med sin tränare under tävlingen genom gester och muntliga diskussioner. Däremot gäller det att se till att man ser sig för om man korsar ansatsbanor eller löparbanor för att prata med sin tränare. Gör gärna klart för de tävlande vad som gäller i samband med uppropet.

Tränaren ska befinna sig utanför tävlingsområdet vilket oftast innebär att denne ska befinna sig utanför staketet utanför rundbanan. Det är tillåtet att ta del av filmer och bilder tagna av person utanför tävlingsutrymmet, om bildskärmen inte tas in på tävlingsutrymmet. Den tävlande måste alltså gå till staketet för att titta på filmen eller bilden.

En tävlande som tycker att en funktionär dömt fel har rätt att protestera mot domslutet. En protest under pågående gren lämnas direkt till grenledaren av den tävlande. I hopp och kast bör i så fall det försök som dömts som ogiltigt mätas och noteras i protokollet att det är under protest. Domslutet kan bara ändras om det finns bevis, exempelvis film, som klart visar att funktionären dömt fel.

Man kan också lämna in ett skriftligt överklagande inom 30 minuter efter att grenen avslutats och resultat tillkännagivits om man vill få grenledarens beslut omprövat av tävlingsledare, överdomare eller eventuell jury.

På en tävling finns det en person som har huvudansvaret. Det är tävlingsledaren. Tävlingsledaren har ansvar för att tävlingen går rätt till men ansvarar också för att säkerheten är tillfredsställande. Om tävlingen genomförs utan jury är det tävlingsledaren som ensam behandlar de eventuella protester mot domslut som kommer in.

Den tekniska ledaren är ansvarig för att all utrustning är i tävlingsmässigt skick. Dels ska idrottsplatsens utrustning som häckar, plankor vid hoppgropen och kastbur vara i ett skick som garanterar att reglerna kan följas och att ingen riskerar att skada sig, dels ska alla kastredskap som ska användas kontrolleras med avseende på form, mått och vikt innan respektive gren börjar.

Tävlingssekreteraren är ansvarig för sekretariatet och allt som har med startlistor, protokoll och resultatlistor att göra.

Grenledarens viktigaste uppgift är att säkerställa att tävlingen genomförs i enlighet med reglerna. Grenledaren ansvarar för:

• att bemanna grenen så att det finns tillräckligt många funktionärer

• att fördela arbetsuppgifter på de funktionärer som finns att tillgå

• att ge de instruktioner som behövs för att alla funktionärer ska kunna utföra sin uppgift.

Tillsammans med den tekniska ledaren ansvarar också grenledaren för att anläggning och redskap är regelrätta. Under tävlingens gång kan grenledaren ta en egen funktionärsuppgift eller ta ett steg tillbaka och övervaka hur teamet jobbar tillsammans för att lösa uppgiften.

Löpningsledaren leder arbetet vid löpgrenarna. Till löpningsledarens hjälp finns bland annat bandomare och starters. Löpningsledaren är också den person som beslutar om diskning i löpgrenar, normalt efter att ha fått rapport från bandomare.

Starters ansvarar för att starterna i löpgrenar fungerar på rätt sätt. Till medhjälparens uppgifter hör bland annat att ropa upp löpare, placera dem i rätt startordning eller på rätt bana samt att meddela tidtagare om någon löpare inte kommer till start. I vissa tävlingar finns också en funktion som heter startledare, som har som uppgift att organisera och leda starterteamets arbete.

Funktionärer i teknikgrenar signalerar tydligt – efter varje hopp och kast – giltigt försök med vit flagga och ogiltigt försök med röd flagga. Bandomare signalerar observerade regelbrott i löpgrenar med gul flagga, och rapporterar sedan regelbrottet till löpningsledaren. Gul flagga kan också användas för att signalera att en aktiv har 15 sekunder kvar att påbörja sitt försök i hopp- eller kastgrenar.

Grensekreterarens uppgift är att protokollföra utfallet av de aktivas försök i tävlingsprotokollet. I hopp- och kastgrenar kan det också vara sekreterarens uppgift att ropa upp och se till att de aktiva hoppar och kastar i rätt ordning. I löpgrenar noterar sekreteraren de resultat tidtagarna läser av från målkamera eller tidtagarur.