Förberedelser
Innan tävlingen börjar ska en sarg finnas längs innerbanans inre gräns i kurvorna. Om det inte finns någon sarg kan innerbanans inre gräns markeras med koner. Avståndet mellan konerna ska vara högst 1,5 meter i kurva och 20 meter på raksträcka. På de ställen där sarg tillfälligt behöver plockas bort, exempelvis vid hinderlöpning i den kurva där vattenhindret finns och där ansatsbanor för hopp och kast korsar löparbanorna, ersätts sargen med koner som placeras med högst 4 meters avstånd. När koner har placerats ut är bandomarna ansvariga för att se till att konerna står på rätt ställen, och att ställa tillbaka dem om de flyttas, välter eller blåser bort.
Häck- och hinderlöpning
Vid häck- och hinderlöpning ska häckar respektive hinder stå på rätt plats före respektive start för att möjliggöra inlöpning för de aktiva. Detaljbestämmelser för placering av häckar och hinder finns i regelboken. Häckar ska placeras så att den sida av häckribban som är närmast startlinjen ligger lodrätt ovanför den del av häckmarkeringen som är närmast startlinjen, se illustrationen nedan för placering i förhållande till markeringen. Notera de olika markeringarna för A, B, C och D.
Dessutom ska motvikten på häcken placeras i enlighet med höjden på häcken. Motvikten finns i den del av häcken som har kontakt med banan. Se bilden nedan.
Startlista och upprop
Inför varje ny löpgren får start- och målfunktionärerna en startlista med banordningen för samtliga heat i omgången. Startermedhjälparen ropar upp löparna och ser till att de finns på rätt bana inför starten. Upprop sker antingen i anslutning till startplatsen eller vid en speciell uppropsplats som i så fall anges i tävlingens PM. Hur länge innan start uppropet sker anges också i tävlingens PM. Det är därför bra om du läser på det innan tävlingen.
Vid stafettlöpning ska löparna som har första sträckan i respektive lag tilldelas en stafettpinne före start.
Starten
Löparna ska göra sig redo för start, ta av överdragskläder och placera sig på uppsamlingspunkterna bakom startlinjen, på visselsignal från startern. Efter starterns kommando På edra platser kontrollerar startermedhjälparen att löparna inte vidrör startlinjen eller marken bortom denna med fingrar, händer eller fötter. Starten genomförs på två olika sätt beroende på hur lång löpsträckan är. Bilden nedan visar korrekt placerade händer vid en start med startblock.
Löpsträckor upp t o m 400 meter
Starterns kommandon är: På era platser – Sätt – Startskott.
Löparna ska använda startblock.
Starten sker på skilda banor.
Löpsträckor längre än 400 meter
Starterns kommandon är: På era platser – Startskott.
Löparna får inte använda startblock och i startställningen får endast löparens skor vara i kontakt med marken.
Uppställningen bakom startlinjen kan ske på fyra olika sätt
Start på gemensam bana, det vill säga att hela startfältet startar från en och samma bågformade startlinje.
Start på skilda banor med en löpare per bana.
Start med dubblerade banor, det vill säga start på skilda banor med två löpare på någon eller några av banorna.
Gruppstart, det vill säga att startfältet delas upp så att cirka två tredjedelar av startfältet startar på ordinarie bågformad startlinje för sträckan och cirka en tredjedel på gruppstartlinjen som omfattar de yttre banorna. Detta förekommer vid stora startfält.
Vid startalternativ 2, 3 och 4 ska nedlöpningslinje vara tydligt markerad vid första kurvans slut. Vid 800 m inomhus gäller det att nedlöpningslinjen ska vara tydligt markerad vid andra kurvans slut. Vid gruppstart ska den inre bangränsen för den yttre startgruppen markeras med koner genom hela första kurvan. Bilden nedan visar en tydligt markerad nedlöpningslinje.
Felaktig start och diskvalifikation
Felaktig start döms när en löpare lämnar sin startposition från mark eller startblock med minst en fot eller en hand före startskottet och varje felaktig start innebär diskvalifikation för den eller de aktiva som lämnat startpositionen för tidigt. Observera dock att löpgrenar som ingår i mångkamp har en annan startregel, se avsnittet om mångkamp.
Med denna regel är det viktigt att startern är fullständigt säker på vem som ska diskvalificeras. Om osäkerhet råder är lösningen att avstå från att diskvalificera och visa grönt kort. Det är startern som avgör om en löpare ska diskvalificeras eller inte, som funktionär vid startområdet är du inte med och fattar det beslutet.
Signalkort
I samband med avbrutna starter används fem olika signalkort:
Grönt kort betyder ingen påföljd. Grönt kort visas för hela startfältet när startern begär omstart utan att någon löpare begått regelbrott.
Gulsvart kort betyder varning för felaktig start och visas för hela startfältet efter att någon har gjort en första felaktig start i mångkampstävlingar.
Rödsvart kort betyder diskvalifikation för felaktig start och visas för den eller de aktiva som ska diskvalificeras för att de lämnat sin startposition för tidigt.
Gult kort betyder personlig varning. Gult kort kan visas för aktiv som inte omedelbart intar startställning på kommando, stör sina medtävlare efter starterkommandot sätt, avbryter startprocessen genom att exempelvis räcka upp handen eller rycker i startblocken efter kommandot sätt.
Rött kort betyder diskvalifikation. Detta kan delas ut till aktiv som beter sig synnerligen illa eller som får sin andra personliga varning.
Vindmätning
I löpgrenar upp till och med 200 meter utomhus ska vindmätning ske enligt följande:
10 sekunder från startskottet på 60 m, 80 m och 100 m.
13 sekunder från startskottet på korta häcklopp.
10 sekunder från när de tävlande kommer in på upploppet på 200 m.
Vindstyrkan mäts för att resultat uppnådda i medvind starkare än 2,0 m/s inte är giltiga som rekord eller i statistik. Vindmätaren ska stå 50 meter från målet, om inte sträckan som löps är kortare än 100 meter, då står den vid halva löpsträckan. Vindmätaren placeras innanför upploppet, på innerplan, högst två meter från banan.
Felaktig löpning
Bandomarna ansvarar för att hålla koll på om löpgrenarna genomförs regelrätt. En bandomare ska visa gul flagga om löpare bryter mot någon av reglerna i nedanstående punktlistor. Efter loppet rapporterar bandomaren till löpningsledaren vem som begått regelbrottet. Det är bara löpningsledaren som kan diskvalificera för felaktig löpning.
En löpare ska diskvalificeras om hen:
vid kurvlöpning berör linjen till vänster om sin bana eller marken innanför sargen vid löpning på bana 1 mer än en gång. Det är alltså tillåtet att trampa på linjen, eller innanför sargen, en gång utan att bli diskvalificerad. Se bilden nedan.
springer in på gemensam bana innan hen passerat nedlöpningslinjen.
vid häcklöpning inte passerar häckarna på sin egen bana.
vid häcklöpning släpar benet, det vill säga drar bakre benet utanför häcken på en lägre höjd än häckribban.
En löpare kan också bli diskvalificerad om hen knuffar, springer i vägen för eller hindrar en annan löpare så att denne blir störd i sin löpning.
Ett stafettlag ska diskvalificeras om:
växlingen avslutas efter växlingszonen. Växlingen är avslutad när mottagaren ensam håller i pinnen.
löparen som ska ta emot pinnen startar sin acceleration före växlingszonen.
en löpare lämnar sin bana efter att ha växlat så att annan löpare hindras.
Ett stafettlag ska också diskvalificeras om någon av löparna i laget:
berör linjen innanför sin bana, eller marken innanför sargen, mer än en gång vid kurvlöpning.
springer in på gemensam bana innan hen passerat nedlöpningslinjen.
Bandomarnas placering och arbetsuppgifter
Nedan följer beskrivningar om hur bandomarna placeras för de olika löpgrenarna samt deras arbetsuppgifter. Om du upplever bilderna som för små kan du högerklicka på dem och välja "Öppna bild i ny flik" för att se en större version.
Sprint/häck
Medel- och långdistans
Stafett
Inomhus
Målgång, placeringar och tidtagning
Löparnas placeringar och tider i ett lopp bestäms av den ordning och tid då den främsta delen av deras respektive bål, kroppen utom huvud, hals, armar, händer, ben och fötter, passerar det tänkta lodräta planet genom mållinjen.
Idag avgörs de flesta tävlingar med eltidtagning där löparna fångas på målfoto när de passerar mållinjen. Avläsningen av målfotot görs av en målfotodomare. Även manuell tidtagning är godkänd för banlöpning och kan vara lämplig vid mindre tävlingar och skoltävlingar. Vid manuell tidtagning ska tidtagarur användas. Minst en tidtagare ska ta tiden på varje löpare. Tidtagningen startas när man ser röken från startskottet och avslutas när löparens bål når mållinjen. Manuella tider avrundas alltid uppåt till närmaste tiondels sekund. På sträckor till och med 400 meter krävs eltidtagning med målfoto för att resultat ska vara giltiga som underlag till rekord och statistik. Bilden nedan visar ett målfoto för eltidtagning.
För att bestämma placeringarna och tiderna i ett lopp används i de flesta fall målkamera. Då löparna går i mål på skilda banor kan man med hjälp av det ange placeringarna. Som backup till den automatiska tidtagningen kan det också vara bra att ha någon eller några personer som är manuella tidtagare som komplement om startimpulsen inte når fram från pistolen till kameran.
Målgång på gemensam bana
Om löparna går i mål på gemensam bana behövs ett antal funktionärer i mållinjens förlängning som noterar ordningsföljden i mål. Eftersom eltidtagningen fotograferar löparna från sidan räcker ofta inte målfotot för att identifiera löparna. Därför behövs funktionärer som kan se löparna framifrån när de går i mål och anteckna löparnas startnummer och inbördes ordning vid målgång.
Vid målgången skriver du som funktionär startnumren i den ordning löparna går i mål, uppifrån och ned. Om löpare kommer i bredd och det är svårt att avgöra vem som är först, notera vem som är ytterst respektive innerst, så kan den definitiva placeringen avgöras vid fotoavläsningen. Om nummerlappen inte syns kan du notera annat kännetecken, exempelvis färgen på tävlingsdräkten.
Som stöd kan det också vara bra att filma målgången framifrån.
Protokoll
Löpningssekreterarens uppgift är att föra protokoll från tävlingens alla löpgrenar. I protokollen ska följande uppgifter finnas med:
Tider och placeringar för samtliga löpare som fullföljer respektive lopp.
Uppgift om vilka löpare som brutit eller blivit diskvalificerade. Vid diskvalifikation anges också vilken regel löparen brutit mot, antingen med förklarande ord eller med hänvisning till regelparagraf.
Ett L efter resultatet om en löpare har gjort ett tramp på linjen innanför sin bana, eller ett tramp innanför sargen, vid kurvlöpning.
Om en vidarekvalificerad löpare inte kommer till start i exempelvis semifinal eller final ska det framgå av protokollet att löparen avstod från start.
Vid utomhustävlingar noteras också vinduppgifter för alla lopp upp till och med 200 meter. Vindriktningen anges med + vid medvind eller – vid motvind, i enheten meter per sekund och med den noggrannhet som vindmätaren visar.
Uppgift om vilka löpare som kvalificerat sig för nästa omgång.
Eventuellt kan också mellantider i längre lopp noteras.