Tävlingens ABC

Ett hjälpmedel för funktionärer i arenafriidrottens löp-, hopp och kastgrenar. Materialet innehåller instruktioner för funktionärernas arbete och förklarar de regler som varje funktionär behöver känna till för att avgöra om löpare tagit sig från start till mål på ett regelrätt sätt och för att kunna döma ett hopp eller kast som giltigt eller ogiltigt.

Höjd och stav

I det här avsnittet beskrivs uppgifter och regler som är bra att känna till för dig som ska vara funktionär i samband med höjd eller stav. Nedan beskrivs olika roller man kan ha som funktionär i samband med grenarna, stäm alltid av med ansvarig grenledare eller funktionärsansvarig om din exakta uppgift.

Förberedelser

Funktionärerna bör i god tid före varje grenstart se till att minst en ribba finns på plats och att man vet var på idrottsplatsen reservribbor finns. Vid bädden ska också en mätsticka finnas. I stavhopp behövs särskilda redskap för att lägga upp ribban på högre höjder. En resultattavla som visar hoppomgång, tävlandes startnummer och hopphöjd är inte obligatorisk, men ger bättre överblick för tävlande och åskådare.

Höjdhoppare och stavhoppare får använda högst två ansatsmarkeringar. I höjdhopp är det lämpligt med coachtejp. Det är bra om funktionärerna har en tejprulle om någon hoppare inte har med sig egen. I stavhopp bör arrangören tillhandahålla ansatsmarkeringar som varierar i färg och form, så att de lätt kan skiljas från andra hoppares markeringar. Ansatsmarkeringarna ska placeras utanför ansatsbanan.

I höjd skall en nollinje, 5 cm bred, tejpas upp på banan mellan ställningens ståndare och 3 m ut åt vardera sidan. I stav skall en nollinje, 1 cm bred, markeras på banan så att den går genom stoppväggens övre inre kant. Motsvarande nollinje, upp till 5 cm bred, skall markeras på hoppbädden hela vägen ut till ställningen.

I stav kan med fördel en vindindikator placeras längs med ansatsbanan, exempelvis en vimpel på en pinne.

Alla hoppare ska ges möjlighet till inhoppning före tävlingsstart. Under inhoppningen hjälper funktionärerna till med höjning och sänkning av ribban. Innan tävlingen börjar meddelar grenledaren eller grensekreteraren hopparna vilken hoppordning som gäller, vilken ingångshöjden är och på vilka höjder vidare hoppning sker. När inhoppningen avslutats ska varje hoppare meddela vilken höjd man tänkt börja tävlingen på. Stavhoppare meddelar också i vilket läge de vill att hoppställningen ska vara placerad. Hoppare kan sedan under pågående tävling välja att ändra ställningens läge.

Tävlingens genomförande och regler

Tävlingen inleds normalt på den lägsta höjd någon av deltagarna angivit som ingångshöjd. Innan tävlingen börjar och efter varje höjning ska höjden kontrollmätas. Mätningen sker lodrätt från marken till ribbans översida på det ställe där ribban ligger som lägst, vilket bör vara vid ribbans mittpunkt. Dessutom mäter man vid ribbans två ändar för att se att den ligger rakt. Vid kontrollmätning av höjden används en mätsticka.

Inför varje hopp ropas nästa hoppare upp av grensekreteraren. Om resultattavla används ska den tävlandes startnummer och ribbans höjd visas på tavlan. I stavhopp flyttas ställningen till det läge hopparen anmält innan hopparen ropas upp. Efter hoppet visar grenledaren, genom att höja en vit respektive röd flagga, om hoppet är giltigt eller ogiltigt.

En hoppare blir utslagen ur tävlingen när hen gjort tre ogiltiga försök i följd. Observera att dessa försök inte behöver vara gjorda på samma höjd eftersom hopparen inför varje försök väljer om hen vill hoppa eller spara resterande försök till högre höjd. När alla hoppare gjort sina försök på en höjd höjs ribban till nästa höjd i höjningsschemat. Höjningarna får inte vara mindre än 2 cm i höjdhopp och inte mindre än 5 cm i stavhopp. Under tävlingens gång får höjningarna inte heller bli större än de varit tidigare i tävlingen. När en hoppare är ensam kvar i tävlingen får hen bestämma de fortsatta höjningarna i samråd med grenledaren.

Om hopparen hindras eller störs i ett försök kan grenledaren tillåta att försöket görs om.

Ogiltiga försök

Det finns olika anledningar till att ett hopp kan bli ogiltigt vid höjdhopp eller stavhopp.

Ett höjdhopp är ogiltigt om hopparen:

  • inte gör upphoppet på en fot.

  • river, det vill säga stöter till ribban eller ställningen så att ribban faller ned.

  • vidrör marken eller hoppbädden bortom ribban utan att ha passerat över den.

Det finns också en maxtid för hopparen att genomföra sitt försök på. Hopparen har alltid en minut på sig att genomföra sitt försök efter att funktionären gett klartecken, om hopparen inte påbörjar sitt försök under den minuten ska försöket bli ogiltigt. Om en hoppare gör två försök i följd är maxtiden två minuter per försök. Om 2–3 hoppare är kvar i tävlingen är maxtiden en och en halv minut per försök. Om en ensam hoppare är kvar i tävlingen är maxtiden tre minuter per försök.

Ett stavhopp är ogiltigt om hopparen:

  • river, det vill säga att hopparen eller staven stöter till ribban eller ställningen så att ribban faller ned.

  • vidrör marken eller hoppbädden bortom ribban utan att ha passerat över den.

  • under hoppet klättrar på staven så att den undre handen flyttas förbi den övre, eller den övre handens grepp flyttas uppåt.

  • under hoppet håller fast eller lägger tillbaka ribban.

Här är maxtiden också en minut efter att funktionärerna har gett klartecken till hopparen. Undantag gäller om en hoppare gör två försök i följd, då är maxtiden tre minuter per försök. Om 2–3 hoppare är kvar i tävlingen är maxtiden två minuter per försök. Om en ensam hoppare är kvar i tävlingen är maxtiden fem minuter per försök.

Protokoll och placeringar

Grensekreteraren använder sig av tre markeringar i protokollet:

O = giltigt försök, X = ogiltigt försök och – = avstått sitt försök.

När tävlingen är slut fastställs hopparnas placeringar på följande sätt:

  1. Resultathöjd, den högsta höjd hopparen klarat under tävlingen.

  2. Vilken omgång man klarat resultathöjden.

  3. Antalet ogiltiga försök i tävlingen till och med resultathöjden.

Om två eller flera hoppare är lika enligt dessa tre regler ska placeringen delas. Om tävlingen slutar med en delad förstaplats genomförs normalt sett skiljehopp, se vidare nedan. Undantag kan göras om:

  • Arrangören i förväg, i samband med tävlingsinbjudan, meddelar att skiljehopp inte kommer att tillämpas.

  • Grenledaren konstaterar att ingen av de hoppare som delar förstaplatsen är intresserad av att hoppa skiljehopp, och dömer fler än en hoppare som vinnare.

  • Omständigheterna omöjliggör en fortsättning av tävlingen.

Så här går skiljehopp till:

  • Deltagare i skiljehopp gör ett försök på varje höjd till dess en är utslagen eller avgörande nåtts.

  • Skiljehopp inleds på den höjd som i det på förhand fastställda höjningsschemat följde efter den sist klarade höjden.

  • Om mer än en av de tävlande klarar en höjd i skiljehopp höjs ribban för dem med minimihöjningen, 2 cm i höjdhopp respektive 5 cm i stavhopp. Övriga tävlande är utslagna.

  • Om alla tävlande har ogiltiga försök på en höjd sänks ribban med minimihöjningen.

  • Skiljehopp fortgår till dess en höjd klaras av endast en tävlande eller till en hoppare väljer att avstå från att hoppa, vilket innebär att den andra vinner på walk-over.

Exempel på tävlingsprotokoll

Om du upplever bilden som för liten kan du högerklicka på den och välja "Öppna bild i ny flik" för att se en större version.

Kommentarer till exemplet ovan:

  • Simon, Erik och Jimmy har samma resultathöjd, alla klarade resultathöjden i samma omgång och har en tidigare rivning vardera. Därför blir det skiljehopp mellan dessa. Skiljehoppningen utfaller så att Simon vinner tävlingen medan Erik slutar som tvåa och Jimmy trea.

  • Emil och Jens har samma resultathöjd, men Emil klarade den i en tidigare omgång och placeras därför före Jens.

  • Protokollen ska alltid signeras så att grensekreteraren och grenledaren kan kontaktas i efterhand vid eventuella oklarheter eller inlämnade protester.

Frågor för grenledaren

  1. Hur många funktionärer behöver vi? Är det någon skillnad mellan höjd och stav?

  2. Hur fördelar vi arbetsuppgifterna – vem gör vad under tävlingens gång?

  3. Vilka regler behöver respektive funktionär kunna och hur säkerställer jag att varje funktionär har koll på dessa regler?