Förberedelser

Innan tävlingen börjar ska alla redskap vara kontrollerade med avseende på form, mått och vikt. Kontrollerade kastredskap, även personliga, ska vara märkta med dagens datum av teknisk ledare och får användas av samtliga tävlande. Ett måttband, som inte får vara töjbart så att resultatet beror på hur hårt man spänner det, ska finnas på plats. Dessutom ska en kastsektor vara markerad i kastfältet. Sektorn avgränsas med vita linjer. Linjerna ingår inte i kastsektorn.

Om det är blött på tävlingsplatsen bör det finnas torkutrustning för tävlandes skor, kastring och kastredskap. En resultattavla som visar omgång, tävlandes startnummer och resultat är inte obligatorisk, men ger bättre överblick för tävlande och åskådare.

Spjutkastare får använda högst två ansatsmarkeringar. Arrangören bör tillhandahålla ansatsmarkeringar som varierar i färg och form, så att de lätt kan skiljas från andra kastares markeringar. Ansatsmarkeringarna ska placeras utanför ansatsbanan.

Kastredskapen ska finnas på plats i så god tid att alla deltagare kan ges möjlighet till provkast före tävlingsstart. Uppgifter om kastredskapens vikt och diameter för respektive åldersklass finns i regelboken.

Det är tillåtet att tejpa kasthanden, så länge det inte innebär att två eller flera fingrar tejpas samman. I slägga och viktkastning får man använda handske som skydd för handen. Handsken måste vara slät på både ovansida och insida, samt öppen så att fingertopparna är synliga. På bilden nedan visas en släggkastare med handske.

Före tävlingsstart har kastarna rätt att göra provkast på tävlingsplatsen. Under den tid provkastningen pågår bör domarna vara uppmärksamma på hur långt varje kastare kastar, eftersom detta kommer att öka precisionen när nedslag ska dömas under tävling. Detta är särskilt angeläget i diskus och spjut eftersom redskapen i dessa grenar inte alltid lämnar märken efter sig i nedslagsfältet.

Innan tävlingen börjar meddelar grenledaren eller grensekreteraren kastarna vilken kastordning som gäller för tävlingen. Vid uppropet meddelar grenledaren också hur många omgångar tävlingen kommer att genomföras i. Om fler än åtta tävlande kommer till start genomförs först tre omgångar för samtliga tävlande, därefter ytterligare tre omgångar för de åtta bäst placerade efter tre omgångar. Om åtta eller färre tävlande kommer till start genomförs sex omgångar för samtliga tävlande. I mångkamp genomförs alltid tre omgångar för samtliga tävlande. För åldersklasser 12 år och neråt kan det förekomma att samtliga deltagare får fyra försök.

Särskilda förberedelser för diskus och slägga

Runt kastringen som används för diskus och slägga finns en kastbur som är avsedd att fånga upp redskap som annars skulle landa långt utanför kastsektorn. Om kastburen är försedd med flyttbara ställningar, kallade vingar, ska dessa flyttas beroende på om kastaren är vänster- eller högerhänt. Om en kastare är högerhänt ska vänster vinge vridas in. Om det är slägga kan man vrida in den rätt mycket, tänk på att slägghuvudet befinner sig på en armlängds plus en slägglängds avstånd från mitten på ringen.

Kastringen i slägga är mindre än kastringen i diskus. Vid tävlingar i slägga där en diskusring används ska därför en särskild iläggsring användas.

Säkerhet vid diskus, slägga och spjut

När kasttävling pågår är det viktigt att alla som är på idrottsplatsen, alltså även deltagare och funktionärer i pågående löp- och hoppgrenar samt aktiva och funktionärer vid eventuell prispall på innerplan är medvetna om de särskilda risker som finns. Det är den tekniske ledarens ansvar att säkerställa säkerheten kring anläggningen, så att kasplanen är hel och funktionell, att det finns en omgivande säkerhetszon som avspärrar mot resten av arenan, att redskapen är hela och att tidsprogrammet inte skapar krockar mellan grenar som ökar risken för olyckor, till exempel att kast och längdhopp pågår samtidigt.

Följande säkerhetsföreskrifter bör följas noggrant:

• När provkastning eller tävling pågår får inga utom funktionärerna befinna sig i kastsektorn.

• När kastredskap hämtas får inga kast göras.

• Alla provkast ska ske under övervakning av funktionärer från kastbur respektive ansatsbana. Annan kastträning får inte ske på eller i närheten av tävlingsplatsen.

• Funktionärerna transporterar alltid tillbaka kastredskapen till tävlingsplatsen på ett säkert sätt. Det innebär att redskapen ska bäras eller rullas, inte kastas, tillbaka.

• För att minska risken för att folk råkar gå in i kastsektorn bör det finnas ett lägre staket, eller band, några meter utanför kastsektorn.

• Funktionärer på innerplan måste dessutom se till att alltid ha fokus på sin gren.

• Under tävlingen har grenledaren det övergripande ansvaret att säkerställa att anläggningen och redskapen är regelenliga, att tävlings- och säkerhetsreglerna följs och att övriga funktionärer är införstådda med regler och ansvar.

Här kan du lära dig mer om kastsäkerhet.

Tävlingens genomförande och regler

Inför varje försök ropas kastaren upp av grensekreteraren. Om resultattavla används ska den tävlandes startnummer visas på tavlan.

Efter kastet visar en funktionär genom att höja sin vita respektive röda flagga om försöket är giltigt eller ogiltigt. Dessutom kan nedslagsfunktionären ute på fältet visa en röd flagga om kastet visar sig vara ogiltigt.

Mätning

Mätning i kast går till enligt följande:

• Kastets längd mäts från den punkt på nedslagsmärket i kastsektorn som är närmast ringen, mätpunkten, till innerkanten på stopplankan i kula, kastringen i diskus, slägga och vikt eller stopplinjen i spjut. Eftersom alla kastredskap inte lämnar tydliga nedslagsmärken i kastfältet är det mycket viktigt att nedslagsfunktionären är rätt placerad och observant på var redskapet landar.

• En funktionär håller måttbandets nollpunkt vid mätpunkten i kastsektorn.

• En annan funktionär sträcker måttbandet så att det passerar ringens eller stopplinjens mittpunkt.

• Funktionären läser av måttbandet vid stopplankans innerkant i kula, kastringens innerkant i diskus, slägga och vikt eller stopplinjens innerkant i spjut. Resultatet avrundas till närmast lägre hel centimeter.

Mätning i spjut

När spjutet landar med spetsen först (A) placeras måttbandets nollpunkt vid den del av nedslagsmärket som är närmast stopplinjen. När spjutet landar med bakändan först (B) döms kastet som ogiltigt i tävlingsklasser för 14-åringar och äldre. Vid tävling i klasserna 12–13 år är kastet giltigt och måttbandets nollpunkt placeras vid nedslagsplatsen. Här gäller det att funktionären måste vara särskilt observant eftersom spjutet kommer att studsa vidare, oftast utan att lämna märke i gräset.

Ogiltiga försök

Ett kast är ogiltigt om kastaren:

• inte påbörjar sitt försök inom en minut efter att en funktionär signalerat att allt är klart.

• inte börjar försöket från stillastående position i ringen eller på ansatsbanan.

• gör övertramp, det vill säga att med någon del av kroppen vidröra ringkanten eller marken utanför ringen eller ansatsbanan efter att hen påbörjat sitt försök. I kula, diskus, slägga och vikt är det dock tillåtet att vidröra – utan att trycka ifrån – marken utanför ringen under inledande rotation bakom ringens mittlinje.

• lämnar ringen eller ansatsbanan innan redskapet tagit mark.

• gjort kastet så att redskapet inte helt landar inom den markerade kastsektorn. I slägga räcker det att slägghuvudet landar inom sektorn.

• lämnar ringen framför kastringens mittlinjer eller i spjut stopplinjen, efter avslutat försök. Se bild nedan på en kulring med markerade mittlinjer utanför ringen.

En kulstöt är dessutom ogiltig om:

• den tävlande inte gör stöten med en hand.

• den tävlande inte håller kulan intill hakan från det hen intagit utgångsposition för stöten till dess utstöten påbörjas.

• den tävlande berör stopplankans översida innan man på ett korrekt sätt lämnat ringen. Se bild nedan.

Ett spjutkast är dessutom ogiltigt om:

• kastaren inte fattar spjutet om lindningen med en hand.

• kastaren inte kastar spjutet över axeln eller överarmen.

• spjutet inte landar med yttersta delen av spetsen först, gäller tävlingsklasser för 14 år och äldre.

Om hela spjutet landar i kastsektorn är även kast som inte landar med spetsen först godkända vid tävling i åldersklasserna 12–13 år.

Protokoll och placeringar

Grensekreterarens uppgift är att ange resultat för varje kast i tävlingen i protokollet. Ogiltiga försök markeras med X. Om en kastare avstår ett försök markeras det med – i protokollet. Kastarna placeras efter resultat, den som gör det längsta kastet i tävlingen vinner, den som kastar näst längst blir tvåa och så vidare. Om två eller flera kastare har samma bästaresultat placeras den som har det längsta näst bästa kastet före.

Protokoll förs på samma sätt som i längd och tresteg och i avsnittet om längd och tresteg finns det exempel på hur ett protokoll ser ut.