Nedan följer förslag till studieplaner för dessa två typer av utbildningar. Som utbildningsform rekommenderas att skapa en lärgrupp. Arbetet i en lärgrupp präglas av samtalet mellan deltagarna där man utifrån materialet, studieplanen och deltagarnas olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser skapar intressanta diskussioner.
När ni har planerat att genomföra en funktionärsutbildning i föreningen, ta gärna kontakt med ert RF-SISU distrikt. Dem kan hjälpa er med tips och idéer, och eventuellt ekonomiskt stöd, för att alla deltagare ska få ut så mycket som möjligt av utbildningen. Här finns kontaktuppgifter till ditt RF-SISU distrikt.
Utbildning för grengruppsfunktionärer
Utbildningsmaterial: Tävlingens ABC
Tidsåtgång: Sammanlagt cirka tre timmar förslagsvis fördelade på tre utbildningstillfällen. Två på cirka 45 minuter och ett på cirka 1,5 timmar.
Upplägg: Genomför förslagsvis de tre utbildningsträffarna i samband med träningar för barnen eller ungdomarna. Är det enbart föräldrar med på utbildningen kan det genomföras samtidigt som träningen. Är det även ungdomar som ska vara med på utbildningen kan träffarna genomföras efter avslutad träning. Genomför träffarna veckorna som leder fram till tävlingen. Är träffarna för långt innan tävlingen är risken att deltagarna hinner glömma bort mycket av innehållet i utbildningen. Om träffarna i stället är för nära tävlingen är risken att man inte hinner läsa in sig på materialet eller gå igenom allt inför tävlingen.
Kommunikation: Kommunicera ut till målgruppen i god tid inför utbildningen vad som gäller med avseende på tid och plats för utbildningen, utbildnings omfattning, vilka som förväntas delta på den och dela länk till utbildningsmaterialet Tävlingens ABC.
Utbildare: Fundera över vem eller vilka som är utbildare och se till att den eller dem personerna är väl inlästa på såväl utbildningsmaterial som studieplaner.
Övrigt material: Det kan vara bra att erbjuda penna och papper om någon deltagare vill anteckna något under träffarna. Bjud gärna på fika eller frukt i samband med utbildningsträffarna.
Efter samtliga utbildningsträffar är det bra om ni som förening eller distrikt sammanfattar utvärderingen från den sista träffen och tar med er det till framtida funktionärsutbildningar.
Första utbildningsträffen
Tidsåtgång: Cirka 45 minuter.
Inför första träffen är det bra om såväl deltagare som utbildare har läst igenom hela avsnittet Friidrottens regler här på kunskapsarenan. Påminn deltagarna om det.
Börja sedan första träffen med en presentation av deltagarna med erfarenheter, förkunskaper och förväntningar på utbildningen. Förklara sedan utbildningens upplägg som beskrivet ovan eller med eventuella lokala anpassningar.
Delmoment under första utbildningsträffen
Beskriv kortfattat vad som tas upp gällande funktionärens agerande och olika funktionärsroller i avsnittet Friidrottens regler.
Samtala och diskutera:
Vilka andra funktionärsroller kan vi behöva samarbeta med under tävlingens gång?
Vad är viktigt för oss att veta om tävlingen som helhet?
Har vi några frågor vi vill ställa till tävlingsledaren?
Beskriv kortfattat vad som tas upp gällande definitioner och allmänna regler och förhållningssätt i avsnittet om Friidrottens regler.
Samtala och diskutera om exempel på hur friidrottens regler påverkar vårt praktiska arbete och situationer som kan uppstå om någon, deltagare, tränare eller åskådare, ifrågasätter beslut som vi tar som funktionärer.
Påminn deltagarna om var och när de följande träffarna äger rum samt att läsa på avsnittet eller avsnitten om den specifika grengrupp som utbildningen gäller.
Inför de kommande träffarna kan ni fundera på om ni vill bjuda in någon gästföreläsare till andra eller tredje träffen. Det kan exempelvis vara en erfaren funktionär, utbildad domare eller en aktiv som kan ge sitt perspektiv på tävlingssituationen och vad hen har för förväntningar på funktionärerna i samband med det. Om deltagarna ska vara med som åskådare på någon tävling i närtid kan du uppmuntra dem till att studera funktionärerna och fundera över funktionärsrollen och funktionärernas uppgifter.
Andra utbildningsträffen
Tidsåtgång: Cirka 1,5 timmar.
Inför den andra träffen ska såväl deltagare som utbildare ha läst igenom hela avsnittet eller avsnitten för den specifika grengrupp som utbildningen gäller. Det kan vara bra att påminna deltagarna om det.
Börja sedan med att sammanfatta och ta upp eventuella frågor från första träffen.
Delmoment under andra utbildningsträffen
Beskriv kortfattat vad som tas upp i de avsnitt ni ska ha läst innan träffen.
Samtala och diskutera:
Vilka regler är relevanta för grenen eller grenarna?
Var det någonting som verkade svårt, som någon inte förstod eller där ni som funktionärsgrupp behöver vara extra uppmärksamma?
Hur ser ni till att tävlingen blir rolig och rättvis för samtliga tävlande?
Praktisera erfarenheterna.
Låt deltagarna genomföra ett kort tävlingsliknande funktionärspass där ni övar på de olika funktionärsuppgifterna inom den specifika grenen eller grenarna. Genomför detta gärna i samband med en träning för en barn- eller ungdomsgrupp i föreningen. Då får deltagarna på utbildningen öva på funktionärsuppgifterna och barnen eller ungdomarna får öva på tävlingssituationen. Här är ett bra tillfälle att diskutera med de aktiva hur de ser på tävlingssituationen och funktionärernas uppgifter.
Avsluta med en samling där ni tar upp frågor som uppstått under träffen. Påminn deltagarna om var och när följande träff äger rum samt be deltagarna läsa på tävlingens PM och tidsprogram. Om PM och tidsprogram inte har kommit ut än så kan PM och tidsprogram från förra årets upplaga, eller från en annan tävling, användas som diskussionsunderlag.
Tredje utbildningsträffen
Tidsåtgång: Cirka 45 minuter.
Inför den tredje träffen ska såväl deltagare som utbildare ha läst igenom PM och tidsprogram för den aktuella tävlingen. Om PM och tidsprogram inte har kommit ut än så kan PM och tidsprogram från förra årets upplaga, eller från en annan tävling, användas som diskussionsunderlag. Det kan vara bra att påminna deltagarna om det.
Börja sedan med att sammanfatta och ta upp eventuella frågor från den andra träffen.
Delmoment under tredje utbildningsträffen
Återkoppla till praktiken som genomfördes på den andra utbildningsträffen och diskutera:
Hur många funktionärer behöver vi vara för att klara av grenen eller grenarna på ett bra sätt?
Vad gör respektive funktionär under tävlingens gång?
Var står respektive funktionär under tävlingens gång för att ha bästa möjliga överblick för sin uppgift?
Vilket är det absolut minsta antalet funktionärer vi kan klara oss med? Hur fördelar vi arbetsuppgifterna i ett sådant minimalt team?
Gå kortfattat igenom tävlingens PM och tidsprogram.
Samtala och diskutera:
Var sker upprop för vår gren?
Finns det eventuella krockar i tidsprogrammet som kan påverka vår gren, antingen genom att deltagare tävlar i två grenar samtidigt eller att eventuella tävlande i andra grenar kommer att behöva samsas om samma ytor?
Finns det luckor i tidsprogrammet där vi som funktionärsgrupp kan fika, äta eller gå på toa? Om inte, hur avlöser vi varandra så att alla kan gå på toa och få i sig något att äta?
Är det något annat i PM:et som vi som grupp bör känna till eller var det något som var svårt att förstå?
Sammanfatta och utvärdera utbildningen:
Vad har vi lärt oss?
Vad har varit särskilt intressant?
Har vi fått svar på alla våra frågor och funderingar?
Vad har varit bra i vårt sätt att arbeta och vad hade kunnat göras bättre?
Har nya och rutinerade funktionärer tagit chansen att lära av varandra?
Har vi några önskemål om annan utbildning i den här gruppen?
Finns det tid och möjlighet kan det vara bra att repetera lite praktik även vid den tredje träffen och låta deltagarna få genomföra praktik även vid det här tillfället för att se om det är något mer de uppmärksammar i sin funktionärsroll.
Efter sista träffen kan det vara bra att informera deltagarna om Svenska Friidrottsförbundets Domarutbildning. En utbildning för domare som kan agera som grenledare eller ta större ansvar i samband med friidrottstävlingar på lokal- och distriktsnivå. Länk till Domarutbildningen finns under rubriken Introduktion här på Tävlingens ABC. Uppmana också deltagarna att läsa delen om friidrottens värdegrund på sidan Introduktion, om dem inte redan har gjort det.
Utbildning för allmänna funktionärer
Utbildningsmaterial: Tävlingens ABC och regelboken Tävlingsregler för friidrott.
Tidsåtgång: Sammanlagt cirka 5,5 timmar förslagsvis fördelade på fyra utbildningstillfällen. Ett på cirka 1 timme och tre på cirka 1,5 timmar.
Upplägg: Genomför förslagsvis de fyra utbildningsträffarna i samband med träningar för barnen eller ungdomarna. Är det enbart föräldrar med på utbildningen kan det genomföras samtidigt som träningen. Är det även ungdomar som ska vara med på utbildningen kan träffarna genomföras efter avslutad träning. Genomför träffarna veckorna som leder fram till tävlingen. Är träffarna för långt innan tävlingen är risken att deltagarna hinner glömma bort mycket av innehållet i utbildningen. Om träffarna i stället är för nära tävlingen är risken att man inte hinner läsa in sig på materialet eller gå igenom allt inför tävlingen.
Kommunikation: Kommunicera ut till målgruppen i god tid inför utbildningen vad som gäller med avseende på tid och plats för utbildningen, utbildnings omfattning, vilka som förväntas delta på den och dela länk till utbildningsmaterialet Tävlingens ABC och regelboken.
Utbildare: Fundera över vem eller vilka som är utbildare och se till att den eller dem personerna är väl inlästa på såväl utbildningsmaterial som studieplaner.
Övrigt material: Det kan vara bra att erbjuda penna och papper om någon deltagare vill anteckna något under träffarna. Bjud gärna på fika eller frukt i samband med utbildningsträffarna.
Efter samtliga utbildningsträffar är det bra om ni som förening eller distrikt sammanfattar utvärderingen från den sista träffen och tar med er det till framtida funktionärsutbildningar.
Första utbildningsträffen
Tidsåtgång: Cirka 1 timme.
Inför första träffen är det bra om såväl deltagare som utbildare har läst igenom hela avsnittet Friidrottens regler här på kunskapsarenan. Påminn deltagarna om det.
Börja sedan första träffen med en presentation av deltagarna med erfarenheter, förkunskaper och förväntningar på utbildningen. Förklara sedan utbildningens upplägg som beskrivet ovan eller med eventuella lokala anpassningar.
Delmoment under första utbildningsträffen
Beskriv kortfattat vad som tas upp gällande funktionärens agerande och olika funktionärsroller i avsnittet Friidrottens regler
Samtala och diskutera:
Vilka andra funktionärsroller kan vi behöva samarbeta med under tävlingens gång?
Vad är viktigt för oss att veta om tävlingen som helhet?
Har vi några frågor vi vill ställa till tävlingsledaren?
Beskriv kortfattat vad som tas upp gällande definitioner och allmänna regler och förhållningssätt i avsnittet om Friidrottens regler.
Samtala och diskutera exempel på hur friidrottens regler påverkar vårt praktiska arbete och situationer som kan uppstå om någon, deltagare, tränare eller åskådare, ifrågasätter beslut som vi tar som funktionärer.
Hitta i regelboken – utbildaren förbereder ett antal övningar med regelfrågor där deltagarna själva eller i grupp får leta reda på svaren i Tävlingsregler för friidrott och diskutera dem ihop.
Exempel på regelfrågor:
Du har en tävlande som under ett 3000 m lopp börjar agera hare åt en varvad löpare, alltså hjälper den varvade löparen med farthållning, hur bör du agera? (Svaret finns på sid. 137 i regelboken, regelparagraf 4.1.10.)
Vilken häckhöjd ska du ställa in inför ett häcklopp för P15? (Svaret finns i tabellen på sid. 157 i regelboken, regelparagraf 4.13.1)
Du är funktionär vid kulstötningen. En tävlande avbryter sin stöt utan att släppa kulan, lämna ringen eller på något sätt nudda någon yta annat än ringytan. Därefter lägger den tävlande ner kulan strax utanför ringen. Lämnar ringen för att ta mer magnesia och går sedan tillbaka till ringen och tar upp kulan igen för att stöta. Hur agerar du? (Svaret finns på sid. 270 och 271 i regelboken, regelparagraf 4.3.6.1 samt 4.3.1.)
Du är funktionär vid längdhopp. En tävlande har precis påbörjat sin ansats, då korsar en annan tävlande ansatsbanan framför den tävlande och hen avbryter sitt försök men kommer ändå fram till gropen och gör avtryck i sanden. Hur agerar du? (Svaret finns på sid. 241, regelparagraf 4.1.1.3)
Påminn deltagarna om var och när de följande träffarna äger rum samt att läsa på avsnittet om löpgrenarna.
Inför de kommande träffarna kan ni fundera på om ni vill bjuda in någon gästföreläsare till andra eller tredje träffen. Det kan exempelvis vara en erfaren funktionär, utbildad domare eller en aktiv som kan ge sitt perspektiv på tävlingssituationen och vad hen har för förväntningar på funktionärerna i samband med det. Om deltagarna ska vara med som åskådare på någon tävling i närtid kan du uppmuntra dem till att studera funktionärerna och fundera över funktionärsrollen och funktionärernas uppgifter.
Andra utbildningsträffen
Tidsåtgång: Cirka 1,5 timmar.
Inför den andra träffen ska såväl deltagare som utbildare ha läst igenom avsnittet om löpgrenarna här på kunskapsarenan. Det kan vara bra att påminna deltagarna om det.
Börja sedan med att sammanfatta och ta upp eventuella frågor från första träffen.
Delmoment under andra utbildningsträffen
Beskriv kortfattat vad som tas upp i de avsnitt ni ska ha läst innan träffen.
Samtala och diskutera:
Hur många funktionärer behövs till respektive löpgren?
Vad gör respektive funktionär under tävlingens gång?
Vilka regler är särskilt viktiga att vara säker på för respektive funktionär?
Vilka uppgifter ska noteras i tävlingsprotokollet?
Var står respektive funktionär under tävlingens gång för att ha bästa möjliga överblick för sin uppgift?
Vilket är det absolut minsta antalet funktionärer vi kan klara oss med i respektive löpgren?
Var det någonting som verkade svårt, som någon inte förstod eller där ni som funktionärsgrupp behöver vara extra uppmärksamma?
Hur ser ni till att tävlingen blir rolig och rättvis för samtliga tävlande?
Praktisera erfarenheterna.
Låt deltagarna genomföra ett kort tävlingsliknande funktionärspass där ni övar på de olika funktionärsuppgifterna inom löpgrenarna. Välj ut minst två löpgrenar att gå igenom och öva på, en sprint-/häckgren och en rundbanelöpningsgren. Genomför detta gärna i samband med en träning för en barn- eller ungdomsgrupp i föreningen. Då får deltagarna på utbildningen öva på funktionärsuppgifterna och barnen eller ungdomarna får öva på tävlingssituationen. Här är ett bra tillfälle att diskutera med de aktiva hur de ser på tävlingssituationen och funktionärernas uppgifter.
Avsluta med en samling där ni tar upp frågor som uppstått under kvällen. Påminn deltagarna om var och när de följande träffarna äger rum samt be deltagarna läsa på avsnitten om höjd och stav, längd och tresteg och om kastgrenarna här på kunskapsarenan.
Tredje utbildningsträffen
Tidsåtgång: Cirka 1,5 timmar
Inför den tredje träffen ska såväl deltagare som utbildare ha läst avsnitten om höjd och stav, längd och tresteg och om kastgrenarna här på kunskapsarenan. Det kan vara bra att påminna deltagarna om det.
Börja sedan med att sammanfatta och ta upp eventuella frågor från den andra träffen.
Delmoment under tredje utbildningsträffen
Beskriv kortfattat vad som tas upp i de avsnitt ni ska ha läst innan träffen.
Samtala och diskutera gällande protokollföringen:
Vilka uppgifter ska finnas med i tävlingsprotokoll för hopp och kast?
Hur avgör man placeringarna vid lika slutresultat?
Diskutera likheter och skillnader mellan de olika hopp- och kastgrenarna.
Samtala och diskutera gällande ogiltiga försök och mätning i hopp och kast:
Gå igenom texten om ogiltiga försök gren för gren. Vilka regelöverträdelser tror ni är lätta respektive svåra att bedöma?
Diskutera likheter och skillnader i mätning av hopp och kast.
Praktisera erfarenheterna.
Låt deltagarna genomföra ett kort tävlingsliknande funktionärspass där ni övar på de olika funktionärsuppgifterna inom en eller flera hoppgrenar beroende på tidsåtgång. Låt deltagarna öva på att döma, mäta och skriva protokoll. Genomför detta gärna i samband med en träning för en barn- eller ungdomsgrupp i föreningen.
Samtala och diskutera om genomförande av hopp på idrottsplats:
Vilka och hur många funktionärer behövs i respektive hoppgren?
Vad gör respektive funktionär under tävlingens gång?
Var står respektive funktionär under tävlingens gång för att ha bästa möjliga överblick för sin uppgift?
Vilket är det absolut minsta antalet funktionärer vi kan klara oss med i respektive hoppgren? Hur fördelas arbetsuppgifterna i ett sådant minimalt team?
Var det någonting som verkade svårt, som någon inte förstod eller där ni som funktionärsgrupp behöver vara extra uppmärksamma?
Hur ser ni till att tävlingen blir rolig och rättvis för samtliga tävlande?
Avsluta med en samling där ni tar upp frågor som uppstått under kvällen. Påminn deltagarna om var och när följande träff äger rum samt be deltagarna läsa på avsnitten om mångkamp samt tävlingens PM och tidsprogram. Om PM och tidsprogram inte har kommit ut än så kan PM och tidsprogram från förra årets upplaga, eller från en annan tävling, användas som diskussionsunderlag.
Fjärde utbildningsträffen
Tidsåtgång: Cirka 1,5 timmar
Inför den fjärde träffen ska såväl deltagare som utbildare ha läst avsnittet om mångkamp samt tävlingens PM och tidsprogram. Om PM och tidsprogram inte har kommit ut än så kan PM och tidsprogram från förra årets upplaga, eller från en annan tävling, användas som diskussionsunderlag. Det kan vara bra att påminna deltagarna om det.
Börja sedan med att sammanfatta och ta upp eventuella frågor från den tredje träffen.
Delmoment under fjärde utbildningsträffen
Praktisera erfarenheterna.
Låt deltagarna genomföra ett kort tävlingsliknande funktionärspass där ni övar på de olika funktionärsuppgifterna inom en eller flera kastgrenar beroende på tidsåtgång. Låt deltagarna öva på att döma, mäta och skriva protokoll. Genomför detta gärna i samband med en träning för en barn- eller ungdomsgrupp i föreningen.
Samtala och diskutera om genomförande av kast på idrottsplats:
Vilka och hur många funktionärer behövs i respektive kastgren?
Vad gör respektive funktionär under tävlingens gång?
Var står respektive funktionär under tävlingens gång för att ha bästa möjliga överblick för sin uppgift?
Vilket är det absolut minsta antalet funktionärer vi kan klara oss med i respektive kastgren? Hur fördelas arbetsuppgifterna i ett sådant minimalt team?
Var det någonting som verkade svårt, som någon inte förstod eller där ni som funktionärsgrupp behöver vara extra uppmärksamma?
Hur ser ni till att tävlingen blir rolig, rättvis och säker för samtliga tävlande?
Samtala och diskutera utifrån det ni läst om mångkamp:
Hur påverkar de särskilda mångkampsreglerna det praktiska arbetet?
Gå kortfattat igenom tävlingens PM och tidsprogram.
Samtala och diskutera:
Var sker upprop för de olika grenarna?
Finns det eventuella krockar i tidsprogrammet som kan påverka någon gren, antingen genom att deltagare tävlar i två grenar samtidigt eller att eventuella tävlande i andra grenar kommer att behöva samsas om samma ytor?
Om det inte skulle finnas luckor i tidsprogrammet, hur avlöser vi varandra i funktionärsteamet så att alla kan gå på toa och få i sig något att äta?
Är det något annat i PM:et som vi som grupp bör känna till eller var det något som var svårt att förstå?
Sammanfatta och utvärdera utbildningen:
Vad har vi lärt oss?
Vad har varit särskilt intressant?
Har vi fått svar på alla våra frågor och funderingar?
Vad har varit bra i vårt sätt att arbeta och vad hade kunnat göras bättre?
Har nya och rutinerade funktionärer tagit chansen att lära av varandra?
Har vi några önskemål om annan utbildning i den här gruppen?
Efter sista träffen kan det vara bra att informera deltagarna om Svenska Friidrottsförbundets Domarutbildning. En utbildning för domare som kan agera som grenledare eller ta större ansvar i samband med friidrottstävlingar på lokal- och distriktsnivå. Länk till Domarutbildningen finns under rubriken Introduktion här på Tävlingens ABC. Uppmana också deltagarna att läsa delen om friidrottens värdegrund på sidan Introduktion, om dem inte redan har gjort det.
