En bra idrott för alla, i förbund och föreningar, är viktigt för en långsiktigt hållbar idrottsrörelse och för att nå den svenska idrottsrörelsens vision: att bli världens bästa på alla nivåer. Målet är att alla som vill ska ha möjlighet att delta och makt att forma idrotten på jämlika villkor. En trygg, inkluderande och jämställd idrott lägger grunden till precis det och skapar förutsättningar för en god utvecklingsmiljö. En utvecklingsmiljö som är fri från osunda träningsmetoder, diskriminering, kränkningar och våld. Där alla kan bli respekterade, sedda och utvecklas som idrottsaktiv, och människa, utan rädsla för negativa konsekvenser.
För att nå målet har idrotten en gemensam värdegrund och nolltolerans mot alla former av diskriminering, kränkningar och våld. Det innebär att alla individer, varje förening och varje förbund inom idrotten förväntas arbeta aktivt för att ingen ska missgynnas eller behandlas sämre utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är även av största vikt att arbeta för att social bakgrund och ekonomiska förutsättningar inte hindrar någon från att delta.
Definition av trygghet, inkludering, jämlikhet och jämställdhet
Trygghet, innebär en god utvecklingsmiljö fri från osunda träningsmetoder, diskriminering, kränkningar och våld. Där alla kan bli respekterade, sedda och utvecklas som idrottsaktiv, och människa, utan rädsla för negativa konsekvenser.
Inkludering, handlar om ett normmedvetet och icke-diskriminerande förhållningssätt där alla ges möjlighet att delta och makt att forma idrotten på jämlika villkor utifrån sina förutsättningar.
Jämlikhet, innebär lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor.
Jämställdhet, handlar om kön och innebär jämlikhet mellan kvinnor och män.
Idrottsrörelsens gemensamma värdegrund
Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Den svenska idrottsrörelsen bygger på fyra hörnstenar, vår gemensamma värdegrund:
Glädje och gemenskap
Demokrati och delaktighet
Allas rätt att vara med
Rent spel
Värdegrunden ska gälla alla som är medlemmar i en förening. Om vi omsätter värdegrunden i handling så är vi på god väg mot en trygg, inkluderande och jämställd idrott. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Tillsammans skapar vi trygga, inkluderande och jämställda idrottsmiljöer.
Det är föreningens medlemmar, styrelse, ledare och aktiva som ska säkerställa att föreningens och idrottsrörelsens värdegrund upprätthålls. Därför är alla som vill, och som lever och leder efter idrottsrörelsens värdegrund, välkomna att vara med i den idrottsliga verksamheten.
I vårt land kan människor ha olika möjlighet att delta i samhället. Detta gäller även människors möjlighet att delta i idrottsrörelsen. Till exempel har människor med utländsk bakgrund, företrädesvis flickor, människor i områden med socioekonomiska utmaningar och människor med någon typ av funktionsnedsättning historiskt inte varit representerade inom idrottsrörelsen i samma utsträckning som andra. Det här vill idrottsrörelsen ändra på och arbetar uppsökande och aktivt för att påverka människor att både vilja och kunna vara delaktiga.
Idrottsrörelsen vill att alla oavsett vilka de är ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen vill också kontinuerligt och aktivt syna de normer som präglar idrottens miljöer samt hur de påverkar individer och grupper. Idrottsrörelsen vill vara intressant, relevant och välkomnande för människor oavsett vilka de är och varifrån de kommer. Detta gäller på tävlingsarenan, i omklädningsrummet, på träningen, i klubblokalen och i styrelserummet.
Idrotten Vill – Idrottsrörelsens idéprogram | Riksidrottsförbundet
Mänskliga rättigheter
Svensk idrott har sedan 2009 beslutat att följa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Det innebär att vi ska utgå från alla människors lika värde inom idrotten och arbeta för allas lika rättigheter och möjligheter. Mänskliga rättigheter är universella, inneboende och gäller alla, överallt, utan åtskillnad.
De två första artiklarna i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 lyder
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter (…) Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.”
Utifrån deklarationen har flera mer detaljerade konventioner tagits fram och svensk idrott ska även särskilt följa FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Läs mer om konventionerna och mänskliga rättigheter
Så skyddar FN de mänskliga rättigheterna | Svenska FN-förbundet
Barnets rättigheter
Barnkonventionen slår fast att alla barn upp till 18 år är individer med egna rättigheter. Sedan år 2020 är barnkonventionen svensk lag och ger ett särskilt skydd till barn mot bland annat diskriminering, kränkningar och våld.
Barnkonventionen utgår från fyra grundprinciper
Alla barn har samma rättigheter
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn
Alla barn har rätt att överleva och utvecklas
Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt
Barnens spelregler
Idrottsrörelsen har tagit fram en tolkning av barnkonventionen som heter Barnens spelregler. De finns till för att enklare översätta barnkonventionen idrottsvardagen och för att alla barn ska känna till sina rättigheter och vuxna sina skyldigheter.
Riktlinjer för barn och ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets Riktlinjer för barn och ungdomsidrott innefattar alla barn till och med 19 år och utgår från fem huvudriktlinjer: trygghet, delaktighet, glädje, allsidighet och hälsa. Där står att alla inom idrotten ska arbeta för att skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer för barn och unga.
Vägledning vid bedömning av barn och ungas bästa
Riksidrottsförbundet (RF) har även tagit fram en Vägledning vid bedömning av barn och ungas bästa som ett stöd för att lyssna på barn och unga och göra dem delaktiga i beslut som rör dem.
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft 2009 i Sverige. Konventionen innehåller inga nya rättigheter, utan förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra.
Inom idrottsrörelsen pågår flera insatser för att stärka idrott för personer med funktionsnedsättning. Inom ramen för Riksidrottsförbundets kompetensstödsarbete pågår flera insatser riktade mot specialidrottsförbunden (SF) och RF-SISU distrikten för att stärka förutsättningarna att bedriva idrott för personer med funktionsnedsättning.
Läs mer om hur idrottsrörelsen arbetar med idrott för personer med funktionsnedsättning
Idrott för personer med funktionsnedsättning | Riksidrottsförbundet
Frågor att fundera över
Hur ser ert värdegrundsarbete ut?
Är det något ni behöver göra för att stärka det?
Vad har ni för kunskap om mänskliga rättigheter, barnets rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning i er förening?
Hur arbetar ni med riktlinjer för barn och ungdomsidrott i er förening?
Hur arbetar ni med att lyssna på barn och unga och göra dem delaktiga i beslut som rör dem?