Kränkningar
Kränkningar är ett samlingsbegrepp för handlingar som enligt lagen är ett angrepp mot en persons frihet, frid eller ära. Det kan till exempel handla om att någon säger nedsättande ord, sprider rykten, förlöjligar en annan person fysiskt eller online, slår, sparkar, fryser ut eller hotar. Likt trakasserier har kränkningar ofta samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna men kan även handla om andra faktorer så som social bakgrund eller status, ekonomiska förutsättningar och kroppsform.
Mobbning och näthat
Mobbning är en form av kränkande behandling som pågår under en längre tid. Det kan vara fysiskt så som slag och knuffar, eller psykisk så som elaka kommentarer, miner eller utfrysning. Mobbning definieras utifrån den utsattes upplevelser och inte den som utsätter. Att bli mobbad kan innebära stora själsliga sår som kan sitta i hela livet, både för den som utsätts och de som står personen nära. Vuxna har ett särskilt ansvar att agera när barn drabbas. Det är dock inte bara barn som mobbar eller utsätts utan även vuxna.
Kränkningar, hot, trakasserier, förolämpningar och mobbning som sker på nätet kallas för näthat. Nätmobbning innebär att någon utsätter en annan person för upprepade kränkningar på nätet till exempel via sociala medier eller i onlinespel. Händelser som sker online kan spridas snabbt och upplevas lika verkligt eller värre som fysisk mobbning för både barn och vuxna.
Kränkningar och mobbning inom idrotten
Kränkningar och mobbning förekommer inom idrotten precis som på andra ställen i samhället, och händelser i skolan eller på nätet kan även fortsätta under träningen eller i omklädningsrummet. Det kan vara svårt att upptäcka för den som är ledare eftersom det kan ske både under och utanför träning och matcher. Det kan till exempel ske subtilt, mellan träningar och matcher, på väg till läger eller på kvällen hemma vid datorn.
Det är viktigt att ha en dialog med föreningens medlemmar om hur ni arbetar med värdegrunden för att uppmärksamma det som sker både inom idrotten, på nätet eller utanför träningen. En viktig del handlar om att det ska finnas trygga vuxna att prata med, som ser vad som händer, lyssnar och tar barn och unga på allvar. Oavsett om det sker inom eller utanför idrotten.
Våld
Våld är ett samlingsbegrepp som kan beskriva olika beteenden såsom slag, knuffar, hot, förnedrande ord, ekonomiskt utnyttjande, utfrysning och övergrepp. Det kan till exempel vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller hedersrelaterat våld och förtryck. En gemensam förståelse om vad våld innebär är viktig för att kunna få syn på våldet och förebygga att det inte sker.
Definition av våld
”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer, eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstår från något den vill” - Per Isdal, psykolog och terapeut.
Lindrigt och grovt våld
Det finns olika former av våld, både lindrigt och grovt. Det lindriga våldet kan handla om nedvärderande kommentarer, jargong, knuffar, skicka olämpliga bilder, blickar, skämt och attityder i form av sexism, homo- eller transfobi och rasism. Det grövre våldet är ofta det vi tänker på som våld såsom slag, sparkar, övergrepp, misshandel, våldtäkt eller mord, men likväl innefattas nedvärderande kommentarer, bilder och skämt av definitionen av våld. Det är därför viktigt att agera våldsförebyggande i ett tidigt skede.
Fysiskt våld
Fysiskt våld kan bestå av örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar och stryptag men kan också vara mycket mer än så. Det kan till exempel vara att:
Klämma, nypa, eller riva
Slå eller sparka
Bli fasthållen
Bli hotad med vapen eller tillhyggen
Bli knuffad eller dragen i håret
Kasta något på någon
Gömma rullstol, kryckor, mediciner eller andra hjälpmedel som någon kanske behöver för att röra sig och må bra
Inom forskningen om våld i nära relationer går det att se att våldet ofta trappas upp med tiden, men alla våldsutövare använder sig inte av fysiskt våld.
Psykiskt våld
Psykiskt våld kan handla om nedsättande kommentarer, förlöjliganden, glåpord, hot, tvång och trakasserier. Den våldsutsatta kan också utsättas för kontroll och social isolering. Psykiskt våld kan ske genom exempelvis mobbning eller trakasserier men också i form av emotionella övergrepp.
Emotionella övergrepp
Emotionella övergrepp definieras som icke fysiska övergrepp av en person, som den utsatte personen upplever som negativa. Det kan ske både mellan vuxna och barn eller mellan barnen/vuxna själva. Emotionella övergrepp kan exempelvis ske genom att ge nedvärderande kritik, skälla ut eller skämta nedlåtande, ha ett olämpligt beteende i form av blickar, himlande med ögonen och suckar eller att behandla någon orättvist så som att favorisera eller ignorera.
Härskartekniker
Härskartekniker är en form av emotionella övergrepp. Det innebär att en person nedvärderar en annan eller en grupp i syfte att stärka sin egen maktposition. Om du blir utsatt för en härskarteknik är det inte ovanligt att känna sig nedtryckt eller förolämpad. Ibland använder vi oss av härskartekniker utan att vi tänker på det, om du kommer på dig själv att utföra en härskarteknik är det viktigt att uppmärksamma det och be om ursäkt.
Några exempel på härskartekniker är:
Osynliggörande av en person genom att utesluta, undvika eller inte möta ens blick.
Förlöjligande, att bli hånad eller utskrattad.
Undanhållande av information som innefattar en själv.
Dubbelbestraffning, att oavsett vad en gör så blir det fel och ifrågasätts.
Påförande av skuld och skam för något en person inte har gjort.
Emotionella övergrepp och härskartekniker inom idrotten
Det finns risk att emotionella övergrepp uppstår inom idrotten på grund av det stora fokuset på prestationer och resultat. När personer jämförs och värderas utifrån vad de presterar samt när resultaten påverkar hur de aktiva blir behandlade inom idrotten. Ett sätt att förebygga emotionella övergrepp är genom att öka medvetenheten och kunskapen om vad det är och hur de kan ta sig uttryck. Ett annat sätt är att minska fokuset och/eller lyfta känslor och tankar kring de idrottsliga prestationerna. Genom att jobba för en positiv miljö i er förening utifrån värdegrunden kan ni skapa en trygg och inkluderande miljö för fler.
Sexuellt våld
Sexuellt våld innebär att någon utsätts för en sexuell handling eller beteende mot ens vilja i ett fysiskt möte eller på nätet. Det kan handla om ovälkomna komplimanger, tafsningar, att tvinga någon se på när en sexuell handling utförs eller att utsätta någon för samlag utan samtycke. Några exempel är våldtäkt, sexualbrott mot barn och sexualbrott mellan barn och unga.
Våldtäkt
Våldtäkt innebär att någon utsätts för samlag eller en jämförbar handling utan samtycke. Samtycke kan aldrig ges under hot, misshandel, om den som utsätts är påverkad av alkohol, droger, sover eller är medvetslös. Det är alltid fråga om våldtäkt om offret är yngre än 15 år.
Sexualbrott mot barn
Sexualbrott mot barn kan vara grooming som innebär att vuxna tar kontakt med barn för att träffas i sexuellt syfte. Det handlar om att den vuxne tar kontakt och bygger upp ett förtroende via nätet. Syftet är att utnyttja barnet sexuellt så som att skicka bilder, visa sig i webbkameran eller träffas fysiskt. Ett annat exempel är barnpornografi med barn under 18 år.
Sexualbrott mellan barn och unga
Sexualbrott mellan barn och unga är en form av sexualbrott mot barn som sker av andra barn och unga. Det kan ofta ske på nätet eller via sociala medier, så som om att bli fotad mot sin vilja, sprida nakenbilder eller skicka ovälkomna bilder till exempel så kallade ”dick pics”.
Riskzoner
Inom idrotten kan en faktor som ökar risken för sexuellt våld vara att stå i beroendeställning till en tränare och ledare. Det kan också finnas riskmiljöer så som omklädningsrummet eller träningsresor utan vuxnas eller anhörigas närvaro. Förövaren kan både vara en vuxen eller aktiv. Därför är det viktigt att tydligt fundera igenom vilka riskzoner som finns och hur det går att minimera riskerna.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersnormer handlar om att bevara en familjs, släkts eller grupps sociala anseende, så som att inte bryta mot heteronormer eller att skaffa en icke godtagbar partner. Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att familjen till exempel kan utsätta en familjemedlem för frihetsberövning, könsstympning, tvångsäktenskap, hot, misshandel, omvändelseförsök eller mordförsök/mord för att någon skadat familjens heder eller sociala anseende. Hedersnormer ser olika ut och kan inte kopplas till en specifik kultur men hänger ofta ihop religion.
Det som också skiljer hedersrelaterat våld och förtryck från våld i nära relationer är att flera personer är inblandade, ofta familjen eller andra närstående. De som främst utsätts är tjejer men även hbtqi-personer utsätts eftersom de inte passar in i traditionella könsroller. Föräldrar eller släktingar kan försöka omvända personer från sin sexuella läggning eller könsidentitet för att återställa hedern, eller tvinga hbtqi-personer att leva i celibat. Även personer med intellektuell funktionsnedsättning är en utsatt grupp, eftersom funktionsnedsättningen kan ses som en skam för familjen. Killar kan också utsättas i form av att de tvingas kontrollera sina systrar och kvinnliga släktingar.
Hedersrelaterat våld och förtryck inom idrotten
Inom idrotten kan hedersnormer bli synliga genom att individer inte får delta i en viss idrott, i gemensamma aktiviteter eller träna med det motsatta könet. Det kan också handla om att livsutrymmet begränsas på andra sätt. Som ledare är det viktigt att vara lyhörd och uppmärksam på ett barn eller en ungdoms beteende med bakgrund i kunskapen om heder.
Att arbeta våldsförebyggande inom idrotten | MUCF
Nationella centrets webbplats för hedersrelaterat våld och förtyck.
Våld inom idrotten
Idrotten kan både vara en riskmiljö som uppmuntrar till mäns våld men samtidigt en del av lösningen. drottsrörelsen är en viktig aktör för att minska detta allvarliga samhällsproblem. Det visar en regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning (CIF, 2023).
Idrottens ansvar att förebygga mäns våld mot kvinnor
”En idrottsrörelse som aktivt tar ställning mot våld, och arbetar våldsförebyggande, kan bli en viktig kraft i formandet av ett tryggare samhälle” – Daniel Alsarve, docent i idrottsvetenskap vid Örebro Universitet och en av rapportförfattarna.
Våld inom idrotten kan även ske i form av att utövare, ledare och åskådare använder en viss typ av våldsamma beteenden, språkbruk eller att våldet är inbyggt i själva idrottandet. Gränserna för vad som är tillåtet är inte alltid tydliga. Ibland får man göra saker på idrottsarenan som är olämpliga eller olagliga utanför. Användandet av våld hänger ihop med normer och förväntningar på hur framför allt unga pojkar och män "ska" bete sig (så kallade könsroller). Vissa grupper utsätts i högre grad än andra av våld och ofta har det ett samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Inom idrotten kan aktiva lära sig tidigt att använda våld och ”backa upp” sitt lag. Några exempel är grabbjargong, machokultur eller inkilning av nya spelare med våldsamma inslag. Alla dessa kan ingå i gemenskapen i laget eller omklädningsrummet.
Tystnadskultur och samtalskultur
En faktor som ökar risken för våld i föreningen är så kallad tystnadskultur. Tystnadskultur innebär att det inte tillåts prata om dålig jargong, kränkningar, våld och övergrepp. Kulturen kan uppstå av en rädsla för att skapa dålig stämning, att hamna utanför gemenskapen eller starka lojalitetsband och relationer med personen som uppträder på ett olämpligt sätt. Tystnadskultur gynnar förövaren eftersom det blir lättare för den att fortsätta utan att det uppmärksammas. Motsatsen till tystnadskultur är samtalskultur där det uppfattas okej att prata om svåra ämnen, säga ifrån om någon blir utsatt och berätta om något oönskat händer, utan rädsla för negativa konsekvenser.
I filmen nedan får du höra forskaren Susanne Johansson berätta om tystnadskultur samt hur och varför den kan uppstå inom idrotten. Susanne Johansson är även författare till rapporten ”Från policy till praktik” från år 2020 (pdf).
Våldspyramiden
Våldspyramiden är ett sätt att visa på olika grader av oönskade beteenden och vad som kan räknas som våld. Pyramiden visar att det är viktigt att ta tag i oönskade beteenden så tidigt som möjligt, även om de kan verka små. Våldspyramiden fokuserar på olika funktioners ansvar samt visar på vilket stöd man kan få inom idrottsrörelsen och utanför idrotten. Om fokuset läggs på det förebyggande arbetet så kan det lägga en bra grund för att kunna stoppa en eventuell eskalering/upptrappning. En direkt koppling kan dock inte göras mellan beteenden i basen och toppen.
Förebyggande insatser
I den breda basen i pyramiden finns diskriminering och kränkningar samt begränsande normer och normalisering. Dessa beteenden är kopplade till förebyggande insatser. Det handlar exempelvis om att arbeta med:
Förebyggande insatser i föreningen tillsammans med ert RF-SISU distrikt
Idrottens värdegrund och vägledande dokument: Idrottsrörelsens styrande dokument - Riksidrottsförbundet
Denna kunskapssajt: Trygg, inkluderande och jämställd idrott
Metodmaterialet Skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer (pdf)
Ta fram upprättad handlingsplan vid kris
Reaktiva åtgärder
Den spetsiga toppen i pyramiden utgörs av våld och grova brott. Dessa beteenden är kopplade till reaktiva åtgärder. Reaktiva åtgärder innebär främst att ta hjälp av andra instanser utanför föreningen.
• Akuta händelser (ring 112)
• Anmälan vid oro om brott har begåtts (ring 114 14)
• Anmälan till socialtjänsten
• Anmälan till bestraffning (enligt RF:s stadgar och bestraffningsreglemente)
• Idrottsombudsmannen och visselblåsartjänsten: Idrottsombudsmannen - Riksidrottsförbundet
• Utgå från upprättad handlingsplan vid kris
För att kunna agera om något oönskat händer finns ett antal olika regelverk att luta sig mot så som svensk lag, barnkonventionen (artikel 19), Riksidrottsförbundets värdegrund, stadgar och bestraffningsreglemente samt förbundets och föreningens stadgar.
Frågor att fundera över
Hur kan kränkningar, mobbning och näthat se ut i er förening?
Har ni gjort en bedömning av riskzoner i er förening?
Har ni en kultur för att uppmärksamma och kunna säga ifrån om något händer?
Hur kommunicerar ledare med aktiva (särskilt de under 18 år) via nätet och i sociala medier?
Vad för typ av våld kan förekomma i er förening och kan ni identifiera eventuella riskzoner? Har ni våld som är inbyggt i er idrott och har ni tydliga regler för vad som är okej och inte på och utanför idrottsarenan?
Hur kan ni trygga era idrottsmiljöer och minska risken för våld i er förening?
Vad har ni för en rutin för hanteringen av registerutdrag?
Har ni en kultur för att kunna säga ifrån eller berätta om någon agerar olämpligt?
Hur undviker ni att ledare har enskild kontakt med aktiva (särskilt barn under 18)?
Kan alla personer känna sig välkomna och inkluderade i er förening?
Finns det vissa som är mer självklara än andra? Vilka då?
Vilka begränsande normer tror du kan uppfattas som exkluderande för vissa i er förening?
Vad kan ni göra för att fler ska känna sig välkomna och inkluderade?
Hur kan ni bli mer normmedvetna och arbeta för att förändra begränsande normer?
Tips!
Förebygg kränkningar och mobbning - Att ha flera vuxna på plats under träning, tävling och läger ökar möjligheten att förebygga kränkningar och mobbning.
Minska risken för våld - Att begära utdrag ur belastningsregistret för alla förtroendevalda som har regelbunden kontakt med barn är viktigt för att kunna neka olämpliga förtroende valda och minska risken för våld.