Diskrimineringslagen
I Sverige finns en diskrimineringslag som ska skydda individer mot att bli sämre behandlade än andra i en jämförbar situation. Det finns sju grunder för diskriminering enligt diskrimineringslagen: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder.
Mer om diskrimineringslagen
Lagen säger att vi ska arbeta proaktivt och därmed inte vänta tills något händer, utan försöka förutse tillfällen där diskriminering skulle kunna ske och förebygga dem redan innan de inträffat. Den säger också att vi ska arbeta aktivt för att främja lika rättigheter och möjligheter.
Diskrimineringslagen gäller inte överallt i samhället, men den gäller för arbetsplatser, i vården och i skolan, bland annat. Idrotten omfattas inte på så sätt att föreningar och förbund likt arbetsgivare måste arbeta med aktiva åtgärder kontinuerligt men det är förstås lämpligt och viktigt ändå, och många föreningar och förbund är arbetsgivare och ska ha ett arbete på plats som bör omfatta alla. Vidare skyddas individer alltid, oavsett sammanhang, mot att behandlas sämre på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Syftet med lagstiftningen är att skapa ett bättre samhälle för fler, och där har vi alla skyldighet att bidra. Idrotten har egna regler och en värdegrund att följa.
Trakasserier och sexuella trakasserier
Trakasserier och sexuella trakasserier är olika former av diskriminering. Trakasserier är ett agerande som kränker en annan persons värdighet och samtidigt har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel handla om förolämpande kommentarer, nedsättande skämt, gester eller utfrysningar.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur så som ovälkomna komplimanger, tafsningar, närgångna blickar eller inbjudningar. Det är alltid personen som blir utsatt som avgör vad som upplevs vara kränkande. Sexuella trakasserier kan även vara straffbara enligt paragraferna i sexualbrottslagstiftningen.
Du kan läsa mer om diskriminering och dess former på Diskrimineringsombudsmannens hemsida: Diskrimineringsombudsmannen - vi arbetar mot diskriminering│DO
Diskrimineringsgrunderna
Enligt diskrimineringslagen finns sju diskrimineringsgrunder. Dessa syftar till att skydda särskilt utsatta grupper i samhället från diskriminering. Utöver diskrimineringslagen så finns fler diskrimineringsgrunder, såsom socioekonomisk bakgrund, med i barnkonventionen.
Kön
Det finns olika former av kön så som biologiskt kön (det kroppsliga könet som bedöms utifrån genitalier och kromosomer), juridiskt kön (det kön som står i passet), socialt kön (könsuttryck) och personligt kön (könsidentitet). Vanligtvis syftar kön på det juridiska könet, alltså den siffra i ditt personnummer som anger kön. Kön definieras enligt lagen som man eller kvinna, och det inkluderar personer som har genomfört eller planerar att genomföra könsbekräftande behandling. Andra typer av könsidentiteter skyddas under diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar enligt lagen den som inte identifierar sig som kvinna eller man eller som ger uttryck för (t ex genom klädsel, kroppsspråk, namn mm) för att tillhöra ett annat kön än det som registrerades vid födseln. Paraplybegrepp kan vara transpersoner och ickebinära, som ofta bryter mot normer kring kön. Personer med intersexvariationer omfattas också av denna diskrimineringsgrund. Det är personer med medfödda kroppsliga variationer i det biologiska könet i form av inre och yttre genitalier, kromosomer och hormonnivåer. Ofta används bara uttrycket ”könsidentitet” och ”könsuttryck”, som något alla kan ha, och inte bara det ”överskridande” som kan befästa en bild av att den som skyddas mot diskriminering är en avvikare i ett samhälle där det finns starka normer om kön.
Sexuell läggning
Sexuell läggning handlar om vem en person blir kär i eller attraheras av, om det är någon av annat kön (heterosexualitet), samma kön (homosexualitet) eller både män och kvinnor (bisexualitet). I Sverige finns tre lagskyddade sexuella läggningar: heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet. Däremot finns fler sexualiteter i samhället så som pansexualitet (attraheras av personer oavsett kön) och asexualitet (känner inte sexuell attraktion).
Etnisk tillhörighet
Etnisk tillhörighet avser enligt diskrimineringslagen en persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Det handlar om härkomst och hur personer uppfattas eller tillskrivs tillhörighet – inte om medborgarskap. Diskriminering kan ta sig uttryck som ofta beskrivs som rasism, och kan överlappa med andra grunder (exempelvis religion). Exempel på grupper kan vara personer med ursprung i olika länder eller erkända nationella minoriteter.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning innebär att en persons varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga skiljer sig från normen. Det innebär att en person kan ha svårt att se, höra, röra sig, bearbeta, tolka och förmedla information eller att tåla vissa ämnen. Det är stor skillnad mellan olika funktionsnedsättningar, vissa syns tydligt och andra inte, exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller hörselnedsättningar. Inom idrotten innefattas begreppet idrott för personer med funktionsnedsättning av personer med rörelsenedsättning, synnedsättning, hörselnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) innefattas inte av begreppet.
Religion eller annan trosuppfattning
Med religion menas religiösa åskådningar så som hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning avser övertygelser som har sin grund i en religiös åskådning såsom buddism, ateism och agnosticism. Politiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion innefattas inte av diskrimineringslagen.
Ålder
Ålder innebär helt enkelt uppnådd levnadsålder. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering och att bli behandlad sämre på grund av sin levda ålder. Det har visat sig i studier att åldersdiskriminering är en av de vanligaste diskrimineringsformerna. Åldersdiskrimineringen eller fördomar mot personer på grund av ålder kallas ”ålderism”.
Socioekonomisk bakgrund
Utöver de sju diskrimineringsgrunderna ovan kan socioekonomisk bakgrund, som exempelvis tas upp i barnkonventionen, vara en faktor som spelar roll för vem som känner sig trygg och inkluderad i en förening. Socioekonomisk bakgrund handlar om vilka sociala och ekonomiska förutsättningar en person har. Dessa förutsättningar kan på flera sätt påverka ens möjlighet att delta och leda idrotten. I föreningsvardagen märks detta genom konkreta hinder: avgifter och utrustning, resor/skjuts, träningstider och avstånd, betalningssätt och information som är svår att ta till sig.
Idrotten är ett samhällsområde där socioekonomisk bakgrund kan spela stor roll. Det finns ett tydligt samband mellan olika områdens socioekonomiska status och deltagandet i föreningsidrott. Enkelt sammanfattat, i områden med goda socioekonomiska förutsättningar finns mycket föreningsidrott i form av både föreningar och idrottsaktiviteter och det omvända gäller i områden med socioekonomiska utmaningar.
Fördjupning kring idrott och socioekonomisk bakgrund
Idrottsrörelsens arbete med att stärka idrottsrörelsens närvaro i områden som Polismyndigheten benämner som utsatta eller särskilt utsatta.
Idrottsklivet | Riksidrottsförbundet
Diskriminering inom idrotten
Diskriminering inom idrotten kan se ut på olika sätt. Exempelvis att någon blir utsatt för sexuella trakasserier av en tränare eller lagkamrat, hör nedvärderande kommentarer om ens hudfärg, funktionsnedsättning eller sexuella läggning. Eller att någon får svara på obekväma frågor om sin bakgrund eller familjesituation. Det kan även handla om att någon inte får spela i det lag den vill på grund av dennes könstillhörighet, eller inte tillåts bära hijab, kors eller kippa. Konsekvenserna av diskriminering kan vara ökad psykisk ohälsa, upplevd stress från att vara i minoritet eller att avstå från att idrotta på grund av rädsla för att bli dåligt bemött.
Idrottsrörelsen eget regelverk ställer krav på att bland annat efterleva vår gemensamma värdegrund och mänskliga rättigheter. Alla individer, föreningar och förbund inom idrotten förväntas därför arbeta för att ingen ska missgynnas eller behandlas sämre utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det är även av största vikt att arbeta för att social bakgrund och ekonomiska förutsättningar inte hindrar någon från att delta.
Frågor att fundera över
Är alla välkomna i er förening och vem avgöra det?
Finns det vissa som är mer självklara än andra?
Hur skämtar eller talar ni om olika grupper av människor och på vilket sätt?
Finns det tävlingsregler, klädkoder eller andra strukturer som utesluter vissa från att vara med?
Hur kan ni inkludera fler och göra så att fler känner sig självklara i er förening?