Skaffa kunskap om trygghet, inkludering och jämställdhet och ta reda på vad som gäller

För att säkerställa att föreningen är väl rustad både i det proaktiva och reaktiva arbetet är kunskap A och O. En bra början är att öka kunskapen om trygghet, inkludering och jämställdhet bland nyckelpersoner i föreningen samt ta reda på vad som gäller inom idrottsrörelsen och i lagstiftningen. Idrottsrörelsen har flera styrande och vägledande dokument som föreningen ska följa.

Undersöka ert Varför?

Undersöka och ta reda på varför du och din organisation vill arbeta för en mer trygg, inkluderande och jämställd idrott. Varför är det viktigt för dig och din organisation? Handlar det om idrottens värdegrund? Allas lika värde och rättigheter? Eller är det viktigt av andra skäl? Samtala tillsammans och se om ni kan hitta ett gemensamt varför det är viktigt för er förening och koppla det till er värdegrund.

Bedriva värdegrundsarbete

Idrottens gemensamma värdegrund lägger grunden till arbetet för trygghet, inkludering och jämställdhet. Värdegrunden är de värderingar och ställningstaganden som idrottsrörelsen och föreningen själva beslutat om ska gälla. Den vägleder oss i hur vi ska bete oss och vad som är okej och inte. Alla ska följa idrottsrörelsens värdegrund och föreningen kan dessutom ta fram en egen värdegrund.

Undersöka och analysera nuläget utifrån de tre utvecklingsområdena. Identifiera behov av insatser och kunskapspåfyllnad.

Ta fram en nulägesanalys
En nulägesanalys är ett bra sätt att börja utvecklingsarbetet och skaffa en bild av nuläget i verksamheten. Det kan göras genom en kartläggning, enkät eller att svara på följande frågor:

• Hur ser representationen och fördelningen ut för till exempel styrelse, ledare, aktiva och domare? Vilka sitter i styrelsen och valberedningen? Är det jämställt och finns olika åldrar representerade? Hur fördelas resurser och halltider till olika grupper såsom dam-/herrlag?

• Vilken kultur och normer finns hos er? Vilka av normerna är bra och vilka kan upplevas som utestängande? Vem/vilka målgrupper riskeras att stängas ute? Hur ser ledarskapet ut?

• Vilken struktur och rutiner finns hos er? Vet era medlemmar var de kan vända sig vid oro och har ni rutiner för att hantera om något oönskat händer? Finns det idrottsmiljöer som kan upplevas otrygga eller utestängande i form av ålder och könsindelning, träning och tävlingsregler, klädkoder och fysiska rum? 

Identifiera riskmiljöer
Vissa idrottsmiljöer kan upplevas otrygga. Ett sätt att identifiera riskmiljöer är att fundera över hur det ser ut i omklädningsrum, styrelserum, under träning/tävling, på åskådarplats, i föreningslokal, sociala medier och på läger. Bör det finnas fler vuxna närvarande? Kan utformningen/beteenden i rummen förändras? Lyssna gärna på olika medlemmar som upplever miljöerna på olika sätt. En riskmiljö kan vara när en enskild ledare är ensam med en aktiv eller tar privat kontakt via sociala medier.

Ett sätt att ta fram en nulägesanalys och identifiera riskmiljöer i era idrottsmiljöer är exempelvis genom att använda er av dialogduken: På spaning för en trygg och inkluderande idrott (pdf)

Sätta mål och planera arbetet genom att ta fram en handlingsplan. Hitta stöd bland ledning och nyckelpersoner i organisationen.

Ta fram handlingsplan
En handlingsplan är ett sätt att skapa trygghet, struktur och långsiktighet i arbetet. Det bör finnas en handlingsplan för det förebyggande arbetet och en för det reaktiva arbetet. I det förebyggande arbetet bör det finnas tydliga mål, tidplan, prioriterade insatser och vem som ansvarar för att genomföra dessa. Det är viktigt att handlingsplanen är väl förankrad med ledningen. I det reaktiva arbetet bör det finnas en plan för hur föreningen ska agera om något oönskat händer.

Genomföra planerade och prioriterade insatser

Göra bedömning av barn och ungas bästa
Gör bedömning av barn och ungas bästa vid alla beslut som rör barn och unga. På så vis blir barn och unga mer delaktiga i verksamheten, ni fattar bättre beslut och efterlever barnkonventionen. Använd er gärna av Riksidrottsförbundets Vägledning vid bedömning av barn och ungas bästa. 

Se över regelverk och idrottsmiljöer
Utifrån vad som framkommit i er nulägesanalys är det viktigt att se över regelverk och idrottsmiljöer utifrån ett trygghets och inkluderingsperspektiv. Det kan handla om att ta fram mer inkluderande träning och tävlingsregler, tillgänglighetsanpassa lokaler, införa könsneutrala toaletter, se över bildmaterial, uppdatera stadgar, ta fram en uppförandekod, likabehandlingsplan eller policy mot diskriminering. 

Ha rutiner kring ledare och tränare
Att vara ledare och tränare är ett förtroendeuppdrag och ingen rättighet. För att säkerställa att förtroende finns ska föreningen alltid begära registerutdrag och referenstagning på personer med förtroendeuppdrag. Det är personen som är berörd som själv begär ut sitt registerutdrag och visar upp för föreningen. Barnets bästa ska vara i fokus vid bedömningen av utdraget och allvarliga brott gör personen i fråga olämplig. Föreningen bör även uppdatera sina stadgar för att innefatta medlems skyldigheter och rättigheter samt skäl till uteslutning (se RF:s stadgemall för idrottsföreningar kap 2).

På idrottens kungörelsesida publicerar RF bestraffningsbeslut enligt idrottens antidopingreglemente och RF:s stadgar: Idrottens kungörelser

Vara tydliga med föräldrar och vårdnadshavare
Föräldrar och vårdnadshavare ska stötta sina barn och inte uttrycka negativa och olämpliga kommentarer mot aktiva, domare eller ledare. Därför är det viktigt att föreningen är tydlig med vad som inte är okej och erbjuder utbildning även till föräldrar och vårdnadshavare. Föreningen behöver tydligt kommunicera var man kan vända sig vid oro för otrygghet som medlem, vårdnadshavare eller förälder. Kom ihåg att det inte är barn och ungas ansvar att säga ifrån. 

Erbjuda utbildning och folkbildningsinsatser
Erbjud utbildning och folkbildning till föreningens personal, ledare och medlemmar för att öka kunskapen om trygghet, inkludering och jämställdhet. Säkerställ att dessa perspektiv finns med i era befintliga grundutbildningar. Dessa insatser kan genomföras tillsammans med ert RF-SISU distrikt.

Följa upp och utvärdera arbetet samt dra lärdomar och se behov av vidare insatser.

Ha rutiner för uppföljning och utvärdering

Att följa upp och utvärdera arbetet och insatserna är viktigt för att identifiera framgångsfaktorer och analyser vad som kan göras annorlunda till nästa gång. Genom att utvärdera arbetet kan ni identifiera nya utvecklingsområden. Utvärderingen kan till exempel göras i form av lärgrupper eller enkäter.