I denna utvecklingsperiod utvecklar barnen de grundläggande skidfärdigheterna samtidigt som de fortsätter träna allsidigt för ett brett rörelsebibliotek.
Utövarna
Kompisar blir alltmer viktiga och det kan betyda mycket att passa in, bli accepterad och få göra som alla andra.
Barn i denna ålder kan pendla upp och ner i självförtroende, beroende på om de tycker att de har lyckats eller misslyckats. Då är det extra viktigt att som ledare tänka på att nivåanpassa övningar som stärker deras känsla av att de vill, vågar och kan delta i aktiviteten och träningen.

Tänk även på att några barn (främst tidigt utvecklade flickor) kan ha påbörjat puberteten i denna ålder, läs mer under Uppbyggnadsstadiet.
Färdighetsmål
Här följer färdighetsmål som barnen bör behärska i slutet av stadiet vid cirka 12 år. Förtydligande: Målen är ej menade för varje enskilt träningspass utan att bemästras under periodens gång.
Fysiska färdighetsmål
Kunna utföra sammanhängande varierande träningsaktiviteter;
i minst en timme när de är 10 år.
i minst 1,5 timme när de är 12 år.
Utveckla de grundmotoriska rörelserna och kunna genomföra kombinerade rörelser, till exempel att kunna springa och fånga.
Utveckla styrka och rörlighet genom grundläggande funktionella övningar med egen kroppsvikt och god teknik (armhävningar, benböj, utfallssteg).
Utveckla snabbhet och uthållighet genom varierad lek, stafett och teknikbanor.
Kunna växla mellan låg och hög intensitet, låg och hög fart.
Idrottsliga färdighetsmål
Kunna hantera och manövrera skidorna genom att svänga, hoppa och göra stoppsväng.
Behärska balans på skidorna (tyngdöverföring) och rytm (tajming) samt växla tempo och frekvens.
Kunna skilja på och utföra alla centrala deltekniker (växlar) i både skejt och klassiskt samt deltekniker i skidgång.
Vid begränsad tillgång till snö kan ovan idrottsliga färdighetsmål eftersträvas på rullskidor.
Mentala och sociala färdighetsmål
Lära sig idrottens grundvärderingar genom glädje, delaktighet och gemenskap.
Lära sig samarbeta och ingå i en grupp.
Lära sig värdet av att ta ut sig fysiskt, kämpa och göra så gott man kan.
Förstå idrottens spelregler och grundläggande tävlingsregler.
Få känna tillfredställelse enligt Jag VILL, VÅGAR och KAN!
Träningen
Varierad träning för att utveckla ett brett rörelsebibliotek är speciellt gynnsamt och viktigt i detta stadie då de flesta befinner sig precis innan tillväxtspurt (puberteten).
Innan och under puberteten är det gynnsamt att träna kortare högintensiva intervaller med hög variation. Lägg därför tid på reaktions- och snabbhetsträning och inslag som utmanar teknik och koordination.
Den organiserade träningen bör ske genom
skidträningar från oktober – mars/april
träningar två-tre gånger i veckan året om och gärna i andra idrotter än längdåkning under sommarhalvåret
träningar med hög aktivitetsnivå med inslag av hög intensitet och fart
skidlek, stafetter, korta intervaller eller fartlekar bör finnas i de flesta pass.

Längre utflykter, skogspromenader/skidåkning eller en vandring till en bergstopp kan vara bra inslag för att lära sig att vara ute och röra på sig under längre stunder. Tänk på att tillgodose energibehovet – barn har oftast inte energidepåer som räcker längre än 45–60 minuter.
Teknikutveckling och metodik
I denna period finns mycket goda förutsättningar för teknikinlärning på skidor. Den specifika teknikträningen på skidor bör främst genomföras som problembaserad inlärning i form av träning i utmanande teknikbanor och skidaktivitetsområden, obanad terräng eller åkning på varierande underlag.
Det är i första hand terrängen och aktiviteten som lär och inte instruktioner från tränare.
Att åka utan stavar är ett ypperligt sätt att träna både balans (tyngdöverföring) och få en känsla för hur åkaren står på skidorna (positionen).
Träna båda delteknikerna, klassiskt och skejt, lika mycket samt inlärning av de olika teknikväxlarna.

Teknikutveckling när snö saknas
Skidgång
Skidgång tränar skidtekniken då koordination och samarbete mellan armar och ben tränas. Skapa variation genom att träna på de olika delteknikerna och i olika miljöer: kort eller lång backe, längs elljusspåret, i olika slingor, obanad terräng, myrmark eller på plan yta. Barn kan använda ”urväxta” stavar och hellre för korta än för långa stavar.

Rullskidträning
En vanlig fundering är när barn ska börja träna på rullskidor. Rent fysiologiskt finns inget som säger att barn upp till 12 år ”måste” prioritera rullskidträning, det finns andra träningsformer som ger samma träningseffekt. I stora delar av landet kan rullskidträning emellertid vara det enda alternativet till skidspecifik träning då snön uteblir.
Tänk på
Säkerheten först! Åk i bilfria trafiksäkra områden. Använd hjälm och eventuellt knä- och armbågsskydd i början.
Prioritera varierad aktivitet genom lek, bollspel och hinder/ färdighetsbanor på rullskidor.
Använd lätta rullskidor som är lätta att hantera för barnet. Inlines kan även användas.
Rekommendationen är att barn börjar med rullskidor för skejt eftersom de inbjuder till mer allsidig och lekfull träning och bättre möjlighet till riktningsförändringar, backa på skidor osv. Rullmotståndet bör vara lätt eller normalt.

Föreningar uppmuntras tillhandahålla rullskidor till utlån för att ge så många som möjligt liknande förutsättningar och minska utrustningsbörda. Rullskidträningen bör genomföras gemensamt i klubben för att inkludera så många som möjligt i träningsgruppen.
Funktionell träning
Funktionell träning genom koordinations- och styrketräning bör vara ett regelbundet inslag för att utveckla kroppskontroll. Styrkeövningar på ett ben kan exempelvis utveckla förmågan att stå korrekt på skidan och bålövningar förmågan att hitta bland annat tajming och kroppsposition under skidåkningen.
Yngre barn utvecklar styrka främst genom att nervsystemet blir bättre på att ”prata” med muskeln och rörelsen lärs in.

När nya övningar ska banas in är kroppsvikten fullt tillräcklig som belastning. Helkroppsövningar med arbete i hela rörelsemönstret är att föredra, liksom att arbeta med större muskelgrupper och komplexa rörelser. Parövningar eller användning av en käpp/skidstav, gummiband eller medicinbollar erbjuder variation.
Genomförande:
1–3 gånger/ veckan
som del av träningspasset
5–40 minuter per tillfälle
1–2 set med 6–15 repetitioner.
Exempelpass
Träningspass på snö skejt
Träningstid 75 minuter
Uppvärmning:
Samling i ring & lätt slalombana
Samlas kort i ring och kom i rörelse genom att åka en lättare slalombana på stadion – så många som möjligt i rörelse.Rörlighet & balans
Gör några rörlighets- och balansövningar på skidorna men ta av stavarna (håll dem på mitten): benböj, utfallssteg, huksittning, stå som en snöstjärna.Tunnelkull
Markera ett kvadratiskt område med hjälp av 4 konor. Utse två kullare som ska ta övriga i gruppen. Blir du tagen så stannar du och ställer dig med fötterna och skidorna brett isär. Du blir ”befriad” genom att en kompis åker eller kryper under dina ben.
Huvudblock:
Teknikbana
Åk i en teknikbana med en variation av slalomhinder, svängar, gupp, backa på skidor med mera. Träna utförsåkning och olika typer av svängar och stopp. Åk banan på olika sätt, en och en eller i par, med och utan stavar.3-klövern
Markera upp 3 olika slingor i olika längder ca 300 m – 800 m. Låt varje slinga ha olika fokusområden exempelvis åka riktigt snabbt, åka utan stavar, åka Följa John eller som parstafett.
Avslutning:
Återsamling i ring
Samlas i ring - fråga barnen vad de tyckte om passet och peppa inför nästa pass!
Träningsplanering och säsongsplan
För detta utvecklingsstadium behövs en års- eller säsongsplanering först och främst för föreningen och ledarteamet. Föräldrar och utövare behöver upplysas om skidsäsongen som helhet med upplysningar om exempelvis:
Föreningens träningar och tider.
Ev. samträningar med andra klubbar/zon.
Läger och ev. lägerresor.
Tävlingar / tävlingsresor.
Tävling
Att tävla på skidor är ett av alla sätt att åka skidor på. Avdramatisera tävlingsmoment men stimulera kampen i stunden. Träningspass kan exempelvis genomföras med nummerlapp då och då.
För att skapa ett inkluderande tävlingsklimat och locka unga att tävla uppmuntrar vi föreningar att jobba enligt ”laget före jaget” i tävlingssammanhang, vilket kan innebära gemensam resa, att hjälpas åt med vallning eller åka banan tillsammans. Att få tillhöra föreningsgemenskapen samt möta andra barn från distriktet är ofta en betydande faktor till fortsatt intresse. En tävlingsdag är mer än själva loppet – den rymmer gemenskap, nya upplevelser och lärande.

Regler och riktlinjer
Tabellen visar vilka tävlingsformer och längder som är gäller enligt Svenska Skidförbundets regelverk.
Ålder | Tävlingslängd* | Tävlingar | Tävlingsregler | Rek. tävlingsformer |
9–10 år | 400–2500 m (5 km) Motionsklass max 20 km | Klubb/zontävling Distriktstävlingar/DM Nationell tävling | Resultatrapportering sker utifrån startordning. Jaktstart ej tillåtet. | Sprint, intervallstart, stafett, tävling med skicross-inslag. Heatstart vid stora startfält före masstart. |
11–12 år | 500–3500 m (6 km) Motionsklass max 40 km | Samma som ovan samt jaktstart. |
*maximal tävlingslängd enligt regelverk i parentes.
Utvecklingsmiljön
Familjen, föreningen, kompisar och träningsgruppen spelar en viktig roll i barnens närmiljö. En aktiv fritid skapar goda förutsättningar för idrottslig utveckling.
Ledarskapet
Som ledare är det viktigt att förstå skillnaden mellan biologisk och kronologisk ålder, barn är olika och utvecklas i olika takt. Det innebär naturligt att det kommer finnas individuella skillnader i en träningsgrupp. Din uppgift som ledare är att anpassa träningen så alla känner att de vill, vågar och kan delta och utmanas.

Hög aktivitetsnivå och nivåanpassning
Planera träningspass med hög aktivitetsnivå och rörelseglädje. Kom i gång med rörelse så snart som möjligt och håll eventuella instruktioner korta och tydliga för att minimera stillastående.
Organisera träningen så att så många som möjligt är i rörelse, genom exempelvis stationsträning eller träning i olika slingor eller ”fyrklövrar”. På så sätt jämnas individuella skillnader ut, övningar kan anpassas i svårighetsgrad och träningsgruppen hålls samman. Nivåanpassning kan göras på olika sätt, i en teknikbana kan det exempelvis innebära olika höjd på hinder eller utförsbackar.
Kommunikation
Anpassa ditt språk till barnen och ge enkla, tydliga instruktioner. Samla gruppen så att alla ser och hör varandra, och bygg övningarna stegvis. Var konsekvent och håll en tydlig struktur för att skapa trygghet.
Se och bekräfta varje barn. Uppmuntra med positiv feedback och lyft den egna utvecklingen snarare än jämförelser med andra.
Som ledare är du en förebild. Delta i aktiviteterna och visa att det är okej att misslyckas. Främja både fysisk aktivitet och återhämtning, och lär barnen vikten av bra matvanor.
Förklara syftet med övningar och träningspass. När barnen förstår varför de tränar ökar både motivationen och lärandet.

Utbildning
Tränare bör ha genomfört Grundutbildning för tränare (RF-SISU) samt Tränarutbildning SKIDLÄRA genom Svenska Skidförbundet.
Sammanfattning – en bra tränare för barn
Ser alla, lyssnar och nämner allas namn aktivt under passets gång.
Planerar och organiserar träningspasset så att det blir enkelt att förstå och aktiviteten flyter på.
Möjliggör rörelseglädje genom att skapa hög aktivitetsnivå och undviker långa instruktioner, väntetid och köbildning.
Motiverar utövarna genom att ge feedback och positiv förstärkning.
Individualiserar aktiviteten genom att anpassa utmaningar utifrån barnens nivå.
Råd till föräldrar
Stimulera och möjliggör att barn är fysiskt aktiva – främst genom oorganiserad aktivitet – minst 60 minuter varje dag oavsett väder.
Rör dig tillsammans med barnet och visa att du också uppskattar fysisk aktivitet. Barn gör som vi gör – inte som vi säger.
Utgå från barnets nivå när ni är fysiskt aktiva - där känslan av att: vilja, våga och kunna genomföra aktiviteten stärks.
Delta och engagera dig i den mån du kan i föreningens verksamhet och sociala aktiviteter.
Skidutrustning och vallning
Rätt utrustning är inte detsamma som ny, utan handlar om att vara anpassad till längd, vikt och färdighetsnivå. Under grundstadiet är rekommendationen:
skidor som fungerar bra för båda åkstilarna. Ett första steg mot utrustning i båda stilarna är att ha två par stavar, vilket innebär längre stavar för skejt.
kombipjäxor
använd enkla och billiga produkter för vallning och underhåll
föreningar uppmuntras tillhandahålla låneutrustning för skidor och rullskidor.

Barn bör tidigt och successivt lära sig grundläggande färdigheter om vallning och ta hand om sin skidutrustning. De bör exempelvis lära sig förbereda skidorna inför träningen. Grundläggande färdigheter innebär att lära sig:
rengöra skidorna
var fästzonen är
lägga fästvalla i form av burk eller klister
lägga glidvalla (paraffin eller spray).
Det viktigaste är att barnen får lära sig att dessa kunskaper bidrar till att öka skidglädjen, utan att nödvändigtvis köpa nya skidor eller dyra produkter.


