I dessa tidiga år är det viktigt att stimulera barnets naturliga rörelseglädje samt utveckla grundläggande rörelser genom spontanidrott och lek. Fysisk aktivitet ska vara rolig och ske regelbundet och naturligt i vardagen. Det första mötet med organiserad idrott bör vara lekfullt och ge en känsla av att ha kul och vilja delta mer.

Utövarna
Under barnets sex första år sker stor motorisk utveckling och de börjar exempelvis kunna stå på ett ben, springa, klättra, kasta bollar, rulla och slå kullerbyttor. De utvecklar ordförråd snabbt och börjar kunna sätta ord på och reglera sina känslor. De leker fantasilekar och utvecklar vänskaper.
Efterhand utvecklas både fin- och grovmotoriken mycket och barn blir starkare och mer uthålliga. Kompisar blir viktigare och de blir mer medvetna om vikten av att följa regler i lek och spel.
Från 6 års ålder finns ett större utrymme för mer organiserad och strukturerad fysisk aktivitet i form av både muskel- och skelettstärkande aktiviteter.
Styrkeutveckling hos yngre barn sker genom så kallad neuromuskulär anpassning, dvs. att nervsystemet blir bättre på att ”prata” med muskeln och därmed lära in nya och förbättra rörelser.
När det kommer till uthållighetsträning för barn innan puberteten så ökar hjärtfrekvensen snabbt, medan små förändringar sker med blodtrycket. Därmed sker små eller inga förändringar på hjärtats utveckling. Forskning visar emellertid att fysiskt aktiva barn har bättre uthållighet än mindre aktiva barn.

Färdighetsmål
Här följer fysiska, idrottsliga samt mentala (psykiska) och sociala färdighetsmål som är gynnsamma att utveckla under lekstadiet. Färdighetsmålen kan utgöra ett stöd när träningsverksamheten planeras i föreningen.
Fysiska färdigheter
3–6 år
Utveckla grundmotoriska rörelser genom att hoppa, hänga, klättra, springa, kasta, balansera, glida, sparka, stödja, fånga, rulla, åla, krypa.
Aktiv lek minst 60 min /dag. Fysisk aktivitet viktigare än organiserad träning. Idrottsskolor och prova-på aktiviteter.
7–9 år
Utveckla grundmotoriska rörelser genom att hoppa, hänga, klättra, springa, kasta, balansera, glida, sparka, stödja, fånga, rulla, åla, krypa.
Aktiv lek minst 60 min /dag. Aktiv fritid och organiserad träning med fokus lek, variation och fart.
Idrottsliga färdigheter
3–6 år
Lära sig basala skidfärdigheter:
ta av och på skidor och stavar
åka utan stavar och med stavar
ramla och kunna resa sig upp
åka på planmark
ta sig uppför och nerför liten backe
träna på att svänga, ploga, hoppa, springa och backa på skidor.
7–9 år
Utveckla basala skidfärdigheter:
åka uppför och utför
åka med och utan stavar
prova båda huvudteknikerna klassiskt och skejt
utveckla och utmana färdigheter som att svänga, ploga, hoppa, springa och backa på skidor
springa och gå med stavar under barmarksperiod
utveckla förmåga att glida på skidorna i stället för att springa.
Mentala och sociala färdigheter
För barn handlar dessa färdigheter främst om att bygga en trygg bas, främja rörelseglädje och utveckla grundläggande social förmåga. Målet är att barnen ska uppleva tillhörighet och trygghet.
3–6 år:
Utveckla social förmåga - att dela med sig, vänta på sin tur och samarbeta i enkla lekar med andra barn.
Känsloreglering - att börja känna igen och sätta ord på egna och andras känslor, samt att med vuxenhjälp kunna hantera starka känslor som ilska eller besvikelse.
7–9 år:
Lära sig samarbeta och ingå i en grupp.
Kunna lyssna och ta emot korta instruktioner.
Lära sig hantera enklare motgångar såsom att förlora i en lek.
Träna på att VILJA, VÅGA och KUNNA för att utvecklas genom lek & utmaningar.
Träningen
Träningen bör vara allsidig för att utveckla grundmotorik. Skidträningen bör vara lekfull och barnen ska ta sig fram på det sätt de själva önskar, vill de åka i spåret eller utanför, spelar mindre roll, det är skidglädjen som är det viktigaste. Träna grundfärdigheter på skidor som att ramla och ta sig upp igen eller åka nedför en liten backe. Till en början kan det vara enklare att åka utan stavar.
När barnet blir lite äldre (ca 7–9 år) finns ett behov av vidare utmaningar för att utveckla både de grundmotoriska rörelserna samt skidtekniska färdigheter. Här kan träningen ske i mer organiserad form utifrån barns mognad.
Allsidiga rörelsefärdigheter och till viss del uthållighet tränas bäst genom korta, intervallbetonade arbeten i exempelvis hinderbanor, skidaktivitetsområden eller genom stafetter. Här finns goda möjligheter att nivåanpassa (differentiera) träningen genom möjlighet till olika svåra utmaningar.

Träna koordination, balans och styrka genom helkroppsövningar med egen kroppsvikt som motstånd.
Låt barnen prova åka både klassiskt och skejt. Att åka utan stavar och inkludera leken är ett ypperligt sätt att lära sig teknikgrunder där balansen på skidor är central. Inkludera upptäcktsfärder i skogen eller andra miljöer. Anordna gärna familjeträningar eller utflykter.
Sammanfattningsvis bör träningen innehålla
lek, upplevelse och rörelseglädje
organisering som ger hög aktivitetsnivå
fokus på utveckling av motoriska grundfärdigheter
stor variation och fart
situationsstyrd träning i skidaktivitetsområden/ hinderbanor mm
möjlighet till differentiering (nivåanpassning)
funktionell träning genom balans, koordinations- och styrkeövningar.
Exempelpass
Skidpass på snö 5–6 år
Träningstid: 45 - 60 minuter
Uppvärmning:
Skidor på plats:
Samlas i ring och kom i gång med rörelse så snart som möjligt genom att röra er tillsammans - ”tävla” på plats och låtsas att ni genomför en sprinttävling.Kom alla mina skidstjärnor:
Barnen står på rad i kanten av ett öppet område. Ledaren ropar ”kom alla mina skidstjärnor!” Barnen svarar ”hur då?” – ledaren ropar ”som en tiger, som en racerbil, som en groda!” Variera utförande så att barnen får åka så varierande som möjligt.
Huvuddel:
Färg/ sifferjakt:
Placera ut koner eller markeringar i olika färger eller siffror. Barnen åker fritt. Ledaren ropar en färg och barnen åker dit så snabbt de kan. Barnen åker fritt igen tills en ny färg/siffra meddelas. Variera olika sätt att åka på/ olika rörelser.Slalom:
Sätt ut ett antal slalomkäppar/ konor på plan yta eller lättare upp/nerförsbacke. Låt barnen åka banan i egen takt.Åka på knä:
Barnen sitter på knä på skidorna och håller händerna på skidornas brätten/spetsar. Åk utför - tävla mot varandra!
Avslutning:
Återsamling i ring – gör ”raketen” tillsammans eller annan valfri ramsa.
Skidpass på snö 7–9 år
Träningstid: 60 minuter
Uppvärmning:
Följa John
Samling i ring för uppstart. Följa John genom att ledaren rör sig på olika sätt och barnen härmar och åker efter. Gör gärna många små grupperingar vilket gynnar hög aktivitetsnivå.Plåsterkull
Kullek där deltagarna åker inom ett markerat område och försöker undvikna att bli infångade av två tagare. När deltagaren blir tagen sätts ett ”plåster” på stället där man blivit tagen – detta genom att en hand placeras på ex. axeln eller benet. Fortsätt åka med plåster på. När deltagaren blivit kullad två gånger behöver man uppsöka sjukhuset, det görs genom att åka ett yttervarv runt planen.
Huvuddel:
Toppar och dalar
Utgå från samma markerade område som övningarna ovan.Lägg ut ett stort antal kinahattar/mindre konor över området, hälften av hattarna ska vara vända ”uppåt” medan den andra hälften är vända ”nedåt”. Dela gruppen i två lag, där det ena laget ska vända konorna uppåt, medan det andra laget vänder konorna nedåt. Det lag som har flest konor vända åt ”sitt” håll när tiden är slut har vunnit.
Slingan
Åk en slinga på cirka 300-500 meter, åk slingan på olika sätt: utan stavar och med stavar, med en skida. Åka i egen takt, hand i hand med kompis, eller det snabbast du kan.Tärningsstafett
Ställ ut 6 konor längs en sträcka på 50–200 meter. Gör lag på 2 - 3 personer/lag. Om deltagaren slår 1-5 på tärningen, så rundar man den kona som tärningen visar (1 = första konen). Om laget slår en 6: a på tärningen, så rundar man konan längst bort, men laget får även en boll. Det lag som samlat flest bollar vinner.
Avslutning:
Återsamling i ring
Samling i ring – lättare rörlighetsövningar med skidorna på.
- Sitta på huk (stretchar underben)
- ”James Bond” (stretchar höftböjaren)
- Stjärnan – sträck ut armarna så högt som möjligt.
Tävling
Tävlingar ska utgå från barns villkor och vara lekfulla och varierade - barn är inte små vuxna. Barn uppskattar variation, därför bör tävlingar gärna innehålla olika moment som slalom, hinder och andra lekfulla inslag.
Introduktion till tävling sker bäst på hemmaplan där barnen är trygga och det är fördelaktigt om föreningar anordnar olika former av klubbtävlingar. Tänk på att gärna ha gemensam provåkning av banan så det upplevs som en gemensam aktivitet och inkluderar alla oavsett om man ha föräldrar som är tävlingsvana eller inte. När barnen är lite äldre är det positivt om föreningen tipsar om någon tävling utanför föreningen och utser tävlingsvärdar för att skapa en trygg och mer välkomnade miljö - en tävlingsdag är ju så mycket mer än själva loppet, den rymmer gemenskap, nya upplevelser och lärande.

Regler och riktlinjer
Regler | Tävlingslängd* | Tävling | Tävlingsformer |
|
|
|
|
*max tillåten tävlingslängd enligt tävlingsregler i parentes.
Utvecklingsmiljö
Framför allt familjen, men även vänner och idrottsföreningen, spelar en viktig roll för barns välmående, trygghet och fysiskt aktiv fritid.
Ledarskap
Rollen som barntränare
Ett överordnat mål i rollen som tränare för barn är att skapa en trygg och lustfylld miljö där barnen har roligt och vill komma tillbaka till nästa träning.
Stimulera barns naturliga nyfikenhet och upptäckarglädje genom att låta dem pröva och testa i egen takt. Var lyhörd för vad barnet kan och låt barnet försöka själv innan du eventuellt hjälper till. Som ledare bör du inte styra och instruera för mycket utan snarare möjliggöra en hög aktivitetsnivå under träningspasset.
Det innebär att du bör undvika stillastående, pauser, väntan eller köbildning. En bra träningstimme bör innehålla 55 minuters lustbetonad och utvecklande fysisk aktivitet.
Det är viktigt att alla barn i gruppen känner sig sedda. Därför bör ni vara tillräckligt många tränare i gruppen så att ni hinner uppmärksamma alla barn. Ge beröm genom positiv förstärkning, gärna inför gruppen och barnens föräldrar.

Tydlighet, struktur och rutiner
Sträva efter att ge korta instruktioner med en tydlig uppgift och få regler. Vi vill göra det lätt att lyckas och svårt att göra fel, då är sannolikheten större att barnen förknippar rörelse med positiva känslor.
Starta och avsluta träningen i tid utifrån omtanke och respekt. Tydlighet och struktur passar alla men aktiva med någon typ av neuropsykiatrisk funktionsvariation (ADHD, autism, aspergers mm.), behöver det än mer.
Repetera gärna övningar eller hela pass, ha inte för bråttom att byta ut övningar och upplägg som ni tycker om. Igenkänning och repetition skapar trygghet både bland barn och ledare.
Försök att vara konsekvent och ”förutsägbar” och ändra inte på regler. Att du är konsekvent skapar trygghet och tillit till dig som tränare. Bjud på dig själv som ledare genom att själv delta i aktiviteten, visa barnen att du själv uppskattar fysisk aktivitet.
Nivåanpassning
Ge möjlighet till differentiering och nivåanpassning, exempelvis genom att barnen kan välja svårighet i skidlekområdet, såsom höjd på hopp eller hur högt upp i backen utförsåkningen startar från.
Utbildning
Klubbtränare bör ha genomfört tränarutbildning SKIDLEKA genom Svenska Skidförbundet.
Sammanfattning – en bra tränare för barn
Ser alla, genom att lära sig alla barnens namn, lyssnar och nämner allas namn aktivt under passets gång.
Planerar och organiserar träningspasset så att det blir enkelt att förstå och aktiviteten flyter på.
Möjliggör rörelseglädje, genom att skapa hög aktivitetsnivå och undviker långa instruktioner, väntetid och köbildning.
Motiverar utövarna genom att ge massor av beröm och positiv förstärkning.
Individualiserar aktiviteten genom att anpassa utmaningar utifrån barnens nivå.
Råd till dig som förälder
Du som förälder eller anhörig spelar en stor roll för att barn ska få en rörelserik vardag och få positiva upplevelser kopplat till fysisk aktivitet.
Här följer ett antal tips:
Du är en förebild – barn gör som du gör. Var fysiskt aktiv tillsammans med barnet så visar du att du också uppskattar rörelse!
Tillgodose att barn får fysisk aktivitet minst 60 minuter varje dag – främst genom lek och spontan rörelse - oavsett väder.
Gör aktiviteter på barnens nivå som de uppskattar och klarar av, då stärks känslan av att: vilja, våga och kunna genomföra aktiviteten.
Fråga ”var det roligt?” i stället för ”hur gick det?” i samband med träning och tävling.

Skidutrustning och vallning
Under lekstadiet är rekommendationen kring skidutrustning och vallning:
ett par skidor, stavar och pjäxor
utrustningen får aldrig hindra lekfull träning, lek och hopp – använd lagom långa skidor och stavar
låt barnen testa både klassiskt och skejt. Vallningsbara klassiska skidor utan fästvalla går alldeles utmärkt att använda när barnen vill skejta, är de dessutom lite korta blir det ännu enklare. Vallningsfria skidor – ”fiskfjäll” eller ”skin”, är mer utmanande att skejta med.
använd enkla och billiga produkter till vallning och underhåll av skidan
föreningar uppmuntras tillhandahålla låneutrustning.


